Lärande genom lek och kreativt skapande eller fokus på undervisning för att förbereda skolstarten? En avhandling har undersökt vad förskolebarn och pedagoger ägnar sig åt i tre olika länder.
Skolpersonal och rektorer beskriver ofta särskild begåvning hos barn utifrån svårigheter och problem – istället för att se begåvningen som en tillgång för både barnet och verksamheten. Det framgår av en ny avhandling.
Både elever och lärare tror att män är bättre på teknik – en föreställning som minskar tjejernas självförtroende. Dessutom tycks inte programmering i skolan väcka elevernas intresse, visar forskning.
Frihet i vardagen. Men också risk för dubbelarbete och känslan av att hem och plugg flyter ihop. Att studera på distans har för- och nackdelar och väcker viktiga frågor om mänskliga relationer, enligt en ny studie.
Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.
Att tala in en text kan göra skrivandet enklare för elever med läs- och skrivsvårigheter, enligt en ny avhandling. Och texterna blir inte sämre jämfört med tangentbordstexter.
En bra förskola är bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.
Förstelärare bidrar till att inspirera sina kollegor, men deras roll som ledare tenderar att osynliggöras. De drar sig även för kritiska diskussioner om undervisningen, visar en avhandling.
En metod som används internationellt i skolor för att träna elever i självkontroll och för att förbättra studieron har stora fördelar, enligt svenska lärare i en studie.
Skolor i utsatta områden kan ha mindre kvalificerade lärare, men det är främst ökad social segregation som påverkar elevernas prestationer. Det visar en studie av 46 länder.
Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.
När små barn ska börja förskolan är inskolningen viktig, men hur bör den gå till? Forskare har nu fått en bild av hur förskolestarten ser ut i praktiken.
Särskilt begåvande elever kan dölja sina förmågor av rädsla för att hamna utanför. De är inte heller så självgående att lärarstöd inte behövs. Däremot behöver undervisningen anpassas, menar forskare.
I ett projekt har lärare utrustats med sensorer för att visualisera hur de rör sig i klassrummen. Målet är att ny teknik ska ge dem en bättre överblick av hur tiden fördelas mellan olika elever.
Barn firar jul och påsk i förskolan, men får sällan reda på bakgrunden till högtiderna. En studie visar att pedagogerna känner en oro för att blanda in religion i undervisningen.
När pandemin slog till 2020 ställde alla universitet om till distansundervisning. Skiftet innebar en stor utmaning för studenterna. Anonymiteten ökade och kraven på egen disciplin höjdes. Men handledning fungerade alldeles utmärkt på distans.
Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.
Sverige har sedan länge en kommunikativ inriktning på undervisningen i främmande språk. Trots detta har eleverna svårt att nå avsedda nivåer i spanska, särskilt i muntlig språkfärdighet. Hur kan det komma sig?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Psst, med forskning.se:s nyhetsbrev tre gånger i veckan missar du inga nyheter från Sveriges universitet och högskolor!