Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Nobelpriset" i kronologisk ordning.
När skänkte du senast en tacksamhetens tanke till ogräset backtrav, bananflugan, zebrafisken eller rundmasken C. elegans? De är megakändisar i forskningslabben och har gjort mänskligheten enorma tjänster – men utanför forskarvärlden är de doldisar eller rentav irritationsmoment.
Möt forskningens osynliga hjältar: modellorganismerna.
Salman Rushdie, Sofi Oksanen och Ngũgĩ wa Thiong’o – det är några av namnen som nämns när forskare vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet tippar vinnaren av Nobelpriset i litteratur 2022.
Svante Pääbo gjorde vad ingen trodde var möjligt. Han kartlade arvsmassan från neandertalare – människornas utdöda släktingar. 2008 upptäckte han en helt ny människotyp. Nu får den svenske biologen Svante Pääbo Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2022.
Andungars förmåga att simma i formation, förstoppade skorpioner och rituella lavemang. Det är forskning som prisas i årets IgNobel. Två svenskar finns bland pristagarna.
Nobelpriset i kemi 2021 går till två forskare som gett molekylkonstruktörer ett nytt och sylvasst verktyg: organokatalys. Det har fått stort genomslag inom läkemedelsforskningen, och dessutom gjort kemin grönare.
Nobelpriset i fysik 2021 går till tre forskare som lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till klimatförändringarna: Giorgio Parisi, Klaus Hasselmann och Syukuro Manabe. Deras forskning handlar om metoder för att beskriva och förutsäga komplexa system, och deras långsiktiga beteende.
Det är upptäckten och inte personen som belönas. Ändå finns det några saker som utmärker en Nobelpristagare. Kulturhistorikern Gustav Källstrand vet vad som krävs för få Nobelpriset.
De flesta Nobelpristagare arbetar väldigt hårt och är mycket kunniga inom sina respektive ämnen. Ofta har vinnarna en stark vilja och litar på sig själva.
Har kärnkraften en framtid i Sverige? Ja, det är många som tror det. Men då kan det handla om en ny typ av reaktorer. Istället för stora höghusliknande byggen längs kusterna kan vi få många små reaktorer – kylda av hett bly.
2020 års Nobelpris i kemi belönar upptäckten av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar.
Roger Penrose visade att den allmänna relativitetsteorin leder till att svarta hål kan bildas. Reinhard Genzel och Andrea Ghez upptäckte att något osynligt och extremt tungt styr stjärnornas kretslopp närmast mitten av vår egen galax, Vintergatan – ett supermassivt svart hål är den enda i dag kända förklaringen.
Nobelpriset i medicin 2020 går till Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för upptäckten av hepatit C-viruset. Blodöverförd hepatit som orsakar kroniska leverskador och levercancer är ett globalt hälsoproblem. Pristagarnas forskning har lett till utveckling av blodtester och nya läkemedel som räddat miljontals liv.
2019 års Nobelpris i kemi belönar utvecklingen av litiumjonbatteriet. Detta lätta, laddningsbara och kraftfulla batteri används i dag i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar. Det kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2019 till James Peebles, Michel Mayor, och Didier Queloz. Priset belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem.
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 skall delas lika mellan William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.
En dator kan lära sig måla som van Gogh. Tekniken finns även för att lära en artificiell intelligens, AI, att skriva en roman. Men hur bra blir det egentligen?
Nobelpriset i kemi 2018 går till Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter för att de har tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör största nytta för mänskligheten. Enzymer framtagna genom riktad evolution används för att tillverka bland annat biobränslen och läkemedel. Antikroppar utvecklade med en metod kallad fagdisplay motverkar autoimmuna sjukdomar och kan i vissa fall bota spridd cancer.
En trio forskare inom laserfysik får dela på årets nobelpris i fysik. Fransmannen Gérard Mourou och Donna Strickland från Kanada delar den ena halvan för sin metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser. Den andra delen går till Arthur Ashkin, USA för den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system.
Amerikanen James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Japanen Tasuku Honjo upptäckte parallellt ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Nu får bägge 2018 års nobelpris i fysiologi eller medicin.
Kreativitet framhålls ofta som avgörande för att kunna vara forskare på nobelprisnivå. Och sannolikt måste en nobelpristagare vara kreativ på fler sätt än bara i sin forskning, säger kreativitetsforskaren Eva Hoff. Bakom banbrytande forskning finns både ett kreativt ledarskap och kreativitet för att hitta rätt samarbetspartners.
