Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Miljövänligt" i kronologisk ordning.
Småbruk med idisslare bidrar mer till de så kallade ekosystemtjänsterna, än näraliggande gårdar specialiserade på växtodling. Det visar en studie från SLU som undersöker om, och i så fall hur, animaliska livsmedel kan vara en del av ett hållbart svenskt livsmedelssystem?
När vi komposterar vårt organiska avfall gör vi en insats för miljön – eller? Faktum är att det kan vara tvärtom: en kompost som sköts på fel sätt släpper ifrån sig växthusgaser. Den japanska metoden bokashi har däremot låga utsläpp, visar forskning.
Redan idag skulle vi kunna flyga med biobaserade flygbränslen som helt eliminerar flygets klimatpåverkan, menar forskare vid Chalmers tekniska universitet. Tricket är att fånga och lagra kol när biobränslet produceras.
Genom att göra det möjligt för hyresgäster att förvalta den egna gården, huset och närmiljön, kan man få ett engagemang och lärande kring natur- och klimatfrågor visar forskning från Högskolan i Gävle.
Trots att klädbibliotek marknadsförs som ett mer hållbart sätt att uppdatera garderoben än att köpa nytt, så har det varit svårt att få den här typen av delningsekonomi att gå runt.
Processvatten från livsmedelsindustrin fungerar utmärkt som gödning i landbaserade algodlingar. Algerna växer snabbare och deras proteininnehåll mångdubblas. Processvatten går alltså från att vara en kostnad till att bli en resurs i livsmedelsindustrin.
Små superkondensatorer kan snabba på laddning av mobiltelefoner och elbilar – och dessutom få batterierna att hålla längre. Nu har forskare utvecklat en metod som innebär ett genombrott för hur de kan tillverkas.
I en värld där allt högre krav ställs på hållbarhet tvingas konkurrerande företag att samarbeta för att nå upp till målen. Hur ser denna samverkan ut och vilka resultat uppnår man?
Odlad fisk föds ofta upp på importerad, vildfångad fisk. Men nu finns för första gången svensk lax uppfödd på insekter – som i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester.
Får man flyga till Teneriffa eller Cypern om man klimatkompenserar? Och är det okej att köpa oxfilé från Brasilien om mjölken vi dricker lovar nollutsläpp? Nej, det är för sent att förlita sig på klimatkompensering om vi ska nå klimatmålen, säger forskarna.
Superstabilt glas med lång livslängd kan bidra till att förbättra alltifrån läkemedel till avancerade bildskärmar och solceller. Forskare vid Chalmers visar hur en mix av många molekyler – upp till åtta på samma gång – kan skapa glas med efterlängtade egenskaper.
Vill du dela bil med dina grannar, eller ha en främling sovande i gästrummet? Om svaret är ja – vem har ansvaret om bilen går sönder och vad säger din familj om att vilt främmande människor kommer och går?
Material som kan suga upp mycket stora mängder vätska, i till exempel blöjor, tillverkas av fossil petroleumolja. Forskare från SLU och KTH har tagit fram vete- och potatisbaserade material med liknande egenskaper.
Biokol kan rena förorenad mark på plats. Samtidigt kan jorden bli bördigare – och svenska mjölkkor mer klimatsmarta med biokolblandat foder. Men först måste jorden undersökas så den saneras på rätt sätt.
Beslutsfattare har länge fokuserat på att minska utsläppen av växthusgaser genom att energieffektivisera byggnader. Men i Sverige står själva byggandet för mer än hälften av klimatpåverkan sett över en tidsperiod på 50 år.
Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.
Miljövänliga kläder växer inte på träd, men nästan. Viskos är ett textilmaterial som tillverkas av cellulosa från träd, men hur och var viskosen tillverkas avgör hur stor klimatpåverkan det blir.
Åtgärder som kampanjer och gratis provperioder i kollektivtrafiken kan påverka människors sätt att resa i en mer hållbar riktning. Något som också spelar roll för vårt val av färdmedel är vår ”klimatmoral”.
Forskare har hittat energieffektiva metoder för att odla marina mikroalger i nordiskt klimat. Fiskeindustrier på västkusten är intresserade av att samarbeta.
– Våra mikroalger kan leva på restämnen i processvatten och samtidigt rena det, säger Cornelia Spetea Wiklund, professor i växtcellfysiologi.
Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Den handlar, grovt förenklat, om när skogen gör mest klimatnytta. När den står och binder kol eller förvandlas till biomassa för bland annat bioenergi?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Psst, med forskning.se:s nyhetsbrev tre gånger i veckan missar du inga nyheter från Sveriges universitet och högskolor!
Välkommen!
Vi använder förstahands- och tredjepartskakor (cookies). Vi gör det för att webbplatsen ska fungera bra och för att vi ska kunna följa upp hur den används. Du kan välja att stänga av kakor i din webbläsare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.