Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Media och kommunikation" i kronologisk ordning.
Public service-medier bidrar till kunniga och informerade medborgare. De åtnjuter dessutom ett jämförelsevis stort medborgerligt förtroende och kan inte anses vara partipolitiskt partiska.
Få trodde på videon som spreds på internet tidigare i år, där den ukrainske presidenten verkade uppmana sina landsmän att ge upp. Det är svårt att avslöja en deepfake med blotta ögat, men här var budskapet alltför orimligt, menar forskare.
Äldre kvinnors skönhet hyllas i kosmetikareklam i modemagasin som Elle och Vogue. Men det underliggande budskapet är att tecken på ålder hos kvinnor är något oönskat som bör döljas.
Gränsen mellan marknadsföring och politik suddas ut när varumärken medvetet skapar konflikter med sina konkurrenter och blir aktivister. Det menar forskare som studerat mjölkkriget mellan mejerijättarna och uppstickaren Oatly.
Även om Rysslands propaganda om kriget är desperat, finns tecken på att den börjar få fäste hos vissa grupper, menar James Pamment, expert på desinformation. Mycket tyder dock på att den amerikanska strategin med ”prebunkning” är framgångsrik.
Krångliga kombinationer med specialtecken gör inte lösenorden säkrare. Lösenord som ”Q*rG69!EL” har inget stöd i forskningen, säger Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet. Börja med att tänka på en mening i stället för ett ord, gärna något du inte vill säga högt.
Serier med superhjältar i trikåer har en tydlig koppling till amerikansk kultur. Men vad händer när genren introduceras i Mellanöstern? Det floppar, visar serieforskaren Fredrik Strömberg i sin avhandling.
I en krissituation kan enorma mängder information spridas som en löpeld på sociala plattformar. Men när nya och gamla uppgifter blandas i våra flöden kan stor osäkerhet och oro uppstå. Det visar en studie om sociala medier under ett falskt terrorlarm i London 2017.
Rysslands invasion av Ukraina har kunnat följas nästan minut för minut via sociala medier och nyhetskanaler. Är det första gången vi ser ett hybridkrig i Europa där information och digitala plattformar blivit naturliga vapen?
Män och yngre personer är klart överrepresenterade bland svenskar som konsumerar och sprider innehåll från de ryskstödda nyhetskanalerna RT och Sputnik. Det visar en studie från Försvarshögskolan. RT/Sputnik-läsare sticker även ut när det gäller politisk partitillhörighet.
Krigets första offer är sanningen brukar det heta, och just nu sprids det mycket information om kriget i Ukraina på bland annat sociala medier. Marie Grusell är medieforskare och berättar vad man som konsument av den informationen ska tänka på.
Övervakningsfilmer och videosekvenser används allt oftare som bevis i till exempel brottsutredningar eller idrottsmatcher. Men vem har rätt att tolka det som visas och avgöra vad som är sant?
– Aktivitetsbaserade kontor är ett helt annat sätt att arbeta och kräver ledare som involverar och förbereder medarbetarna inför övergången, annars blir de här nya kontoren ofta en negativ upplevelse, säger Eva Bergsten, forskare inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle.
Språkliga genus, som ”en” eller ”ett”, är stabila och uråldriga. Forskare vid Lunds universitet visar nu att dessa delar av grammatiken har spridit sig när folk migrerat – inte genom kortare handelskontakter.
Oron över att förlora uppdrag gör att frilansjournalister oftare tackar ja till jobb trots sjukdom eller överbelastning. Samtidigt finns det en tendens att välja enklare uppdrag framför osäkra grävjobb.
Pressekreteraren har gått från att vara en servicefunktion till att få en allt starkare och mer central roll i det politiska arbetet. Idag har de en självklar plats i staben hos regeringens ministrar.
Samordningen av kriskommunikationen under coronapandemin har varit mer utmanande än vid någon tidigare kris visar en ny studie vid Mittuniversitetet.
Svenska nyhetsmedier står starka på digitala plattformar och fortsätter att prioritera granskande och undersökande journalistik, visar en internationell studie. Men i Sverige, liksom i övriga undersökta länder, är det sämre ställt med journalisters anställningstrygghet.
När äldre personer är med i tv-serier har de ofta bara biroller. Kvinnor framställs som äldre vid yngre ålder än män. Deras sexualitet och attraktivitet är kopplad till fertilitet och deras åldrande skildras ofta som något främmande och skrämmande. Det framgår av forskning vid Högskolan i Gävle.
