Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Media och kommunikation" i kronologisk ordning.
Fler prenumererar på dagstidningar. Och befolkningen i Sverige ägnar överlag mer tid åt medier jämfört med hur det var före pandemin. Det framgår av statistik från Göteborgs universitet.
Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
Vladimir Putin ljuger öppet om kriget i Ukraina. Men det stora ohämmade ljugandet, även om stora saker som går att kontrollera och avfärda, är inget nytt i politiken. Det säger Anna-Karin Selberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola.
AI, artificiell intelligens, verkar kunna göra en mer korrekt bedömning av allvaret i våldshändelser än människor gör, enligt två studier från Lunds universitet.
Välregisserade videor, bilder på friande soldater, statistik över döda. Ukrainas kommunikation utåt kring kriget är på många sätt unik i världen. Här är skälen till det, enligt Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Den digitala övervakningen ökar konstant. Vissa människor vill göra motstånd och begränsa övervakningen. Men många ser också övervakningen som ett nödvändigt ont, enligt forskare.
Varför deltar vissa sociala medier-användare i debatter om vaccinationer? En studie har undersökt motiven bakom inläggen – något som kan vara nyckeln till om myndigheter ska lyckas nå ut med information under kriser.
Långtifrån alla håller med om budskapen, men vill ändå ha koll. Andra är skeptiska till etablerade medier. Det finns en stor variation bakom svenskarnas vilja att ta del av ryska mediekanaler, visar en studie från Försvarshögskolan.
Utvecklare av oberoende dator- eller mobilspel kan ha svårt att få nya betalande användare. Forskare har nu tagit fram en metod och ett verktyg som kan användas för spelanalyser vid publicering av så kallade indiespel.
Ett nytt chattverktyg har fått mycket uppmärksamhet. Det bygger på artificiell intelligens och skriver ”läskigt bra” och människolikt, enligt en del. Men hur smart är verktyget? Och blir det busenkelt att fuska med uppsatsen nu? Så här säger några forskare.
Läge för soffmys med Love Actually i mellandagarna? Eller julglädje och julångest med hjälp av Fanny och Alexander? Här är skälen till att julfilmerna fortsätter att vara standard i tevetablån.
Forskare har analyserat 20 års diskussioner på ett högerextremt nätforum och sett hur det går till när medlemmar socialiseras in i allt mer extrema åsikter. Till exempel syns hur deltagare i forumet bit för bit ändrar sina ordval.
Informationen på webben om coronaviruset i början av pandemin var bristfällig på många håll i världen, visar en forskningsgenomgång.
Inför valet 2022 flyttade en del av den politiska diskussionen till Tiktok. En del har förfärats över att svensk politik avhandlas i en Kinaägd app med algoritmer som premierar snabba och känsloväckande klipp. Men kommunikationsformen är varken farlig eller särskilt ny. Den användes redan i antikens Grekland, säger kommunikationsforskaren Nils Gustafsson.
Veckorna efter Mahsa Aminis dödsfall i Iran sprids hennes namn som en protest i sociala medier. Ibland skrivs bara hennes namn, inget mer, i diverse kommentarsfält. Här är möjliga orsaker till det, enligt Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Hur gör vi oss förberedda på kris? Risken finns att många utestängs från denna diskussion – nämligen människor med funktionsnedsättningar, visar studie.
Vi vet att vi inte ska klicka på konstiga länkar eller uppge våra lösenord. Ändå sker det. Nu behövs nya metoder för att bekämpa digitala attacker, enligt forskning från Högskolan i Skövde.
Högre utbildning kan påverka vår förmåga att identifiera desinformation på nätet. Men det tycks inte gälla vård- och samhällsvetenskapliga utbildningar.
Public service-medier bidrar till kunniga och informerade medborgare. De åtnjuter dessutom ett jämförelsevis stort medborgerligt förtroende och kan inte anses vara partipolitiskt partiska.
Få trodde på videon som spreds på internet tidigare i år, där den ukrainske presidenten verkade uppmana sina landsmän att ge upp. Det är svårt att avslöja en deepfake med blotta ögat, men här var budskapet alltför orimligt, menar forskare.
