Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Matematik" i kronologisk ordning.
Hur förstår en sjuåring relationerna mellan tals delar och helhet? Och hur ser matte-undervisningen ut för de yngsta eleverna. Genom att analysera lärares olika sätt att undervisa om samma sak, går det att vaska fram olika lärandemöjligheter, menar Anna-Lena Ekdahl, doktorand vid Jönköping university.
På Mälardalens högskola arbetar lärare tillsammans med forskare för att ta fram läromedel i matematik som är helt baserat på forskning. Läromedlet ska hjälpa läraren att förstå hur eleverna tänker och kunna agera därefter.
Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.
Svenska skolor saknar gemensam undervisningskultur inom matematik. Japanska lärarutbildningar lär ut yrkesbegrepp systematiskt.
– Matamatiklärare får en verktygslåda med ett eget språk, som en målare eller en murare har i Sverige, säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
Genom att träna på att hitta olika strategier så ökar elevers problemlösningsförmåga i matematik. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
När matematikuppgifter ges till elever i skriftlig form kan språkliga egenskaper i texten göra uppgiften onödigt svår. Även vid översättning av internationella prov är det viktigt att uppgifterna inte blir olika svåra beroende på vilket språk som används. Det framgår i en avhandling från Umeå universitet.
Matematik är ett ämne som kan upplevas som svårt i skolan, inte minst när det finns särskilda utbildningsbehov. Helena Roos vid Linnéuniversitetet har undersökt när elever känner sig inkluderade och lär sig matematik bäst. Men det finns inte en enda universallösning.
Lärandesvårigheter i matematik beror på en överbetoning av inlärning av procedurer och arbete med rutinuppgifter. Elevers matematikkunskaper skulle förbättras om de, i större utsträckning, fick arbeta med problemlösning, menar Johan Sidenvall vid Umeå universitet, som i sin avhandling visar på varför procedurundervisningen dominerar i skolan i dag.
Barn med särskild begåvning behöver också stöd i skolan, för att må bra och för att kunna utvecklas i sitt lärande. Elisabet Mellroth, vid Karlstads universitet har undersökt vad matematiklärare ser för möjligheter och svårigheter med att inkludera särskilt begåvade elever
Språk och skriftspråk är viktiga redskap för elevers meningsskapande i skolan. Men dessa resurser kan variera beroende på ämne. I undervisningen av matematik och historia på mellanstadiet bearbetas text och ämnesinnehåll på olika sätt. Men i båda ämnena vore det bra med ett mer kritiskt reflekterande förhållningssätt till texter, enligt en avhandling.
Pi-dagen i mars ger tillfälle att uppmärksamma både matematikens skönhet och dess mest berömda konstant. Faktum är att vi borde tänka på matematik som ett estetiskt ämne i skolan, med mer lek och utforskande, enligt Umeåforskare.
Olika gener samverkar för att ge upphov till en viss egenskap. Genom att använda kunskap om hur denna samverkan går till, har Umeåforskare kunnat konstruera matematiska modeller som förklarar vilka vägar evolutionen kommer att ta.
Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.
Digitala verktyg kan ge matematikundervisningen ett lyft – om lärarna själva känner sig hemmastadda med undervisningsformen. Annars är risken att resultatet blir det motsatta.
Nyanlända utgår från att de har bristande möjligheter att lära matematik. De skyller sällan på språket som en hämmande faktor däremot på sig själva, sina föräldrar och utanförskap, visar forskning från Stockholms universitet.
Fler bråk i matematikundervisningen – och successivt ökade krav, menar pedagogikforskaren Caroline Nagy, som upptäckt att matematikböcker för årkurs 4 och gymnasiet börjar på samma nivå.
Att kunna läsa och förstå matematiktexter är avgörande för att lära sig matematik. Genom att introducera strategier för att öka elevernas förmåga att resonera kring matematik går det att utveckla den matematiska förmågan, visar forskaren Cecilia Segerby.
Nyanlända elever har lägre andel matematiska fel på prov i årskurs 9 än elever som invandrat i tidiga skolår. En ny avhandling i didaktik kastar ljus på andraspråkares kunskapsutveckling och behovet av särskilt stöd skolan.
Elever som själva konstruerar lösningsmetoder till problembaserade uppgifter lär sig matematik bättre än elever som får en färdig metod att följa. Det visar Jan Olsson i en ny avhandling vid Umeå universitet.
När svenska elevers resultat i matematik blir allt sämre efterfrågas bättre undervisning – där lärarnas kompetensutveckling lyfts fram som en viktig aspekt. Men onlinekurser för matematiklärare är inte lösningen. Enligt avhandling vid Örebro ger onlinekurserna inte bästa möjligheten att reflektera, vilket i sin tur kan missgynna deras elever.
