Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Matematik" i kronologisk ordning.
Vid demokratiska val ska antalet mandat i parlamentet vara proportionerligt mot antalet röster. Men de matematiska metoder som används idag ger en något skev mandatfördelning. Forskare vid Linköpings universitet har därför utvecklat en optimeringsmodell som bättre skulle spegla folkets vilja.
Förskolebarn som lär sig att se och förstå tal blir bättre på matematik jämfört med det traditionella sättet att räkna upp och ner. Det visar forskning om en ny metod.
Forskare har länge försökt förena Einsteins teori för gravitation med kvantmekanik, vilket skulle kunna ge kunskap om bland annat svarta hål och universums födelse. Forskning från Chalmers kan ge viktiga pusselbitar.
Matematiklyftet höjde elevers matematikresultat på låg- och mellanstadiet och den förändrade matematikundervisningen höll i sig. Men svagare elever gynnades inte.
I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar i matematik. Ändå väljer de sällan utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik. Är flickors ”relativa förmåga” förklaringen?
Digitala läromedel som är utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna blir delaktiga.
Mellanstadieelever som får en egen dator i skolan når varken bättre eller sämre resultat i matematik och engelska än andra elever. Däremot finns det en tendens till något förbättrade studieresultat i svenska.
I skolan får elever experimentera och lära sig hur man bygger och kodar föremål, men de får ingen generell förståelse för hur programmerade vardagsföremål är uppbyggda och fungerar.
Barn med låg socioekonomisk status riskerar att ligga efter jämnåriga redan när de börjar skolan. En stor undersökning av förskolebarn visar skillnader i språkutveckling och förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning.
Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar får sämre möjligheter att lära sig matematik. Undervisningen täcker in färre delar av kunskapsinnehållet – och fler lärare uppger att de inte är väl förberedda när de ska undervisa.
När barn fick öva sina kognitiva förmågor blev de bättre på matematik. Deras mattekunskaper påverkades olika mycket beroende på vilka övningar de fick göra.
Eleverna lärde sig lite eller ingenting under tiden de hade distansstudier på grund av coronapandemin. Det visar en studie som forskare gjort av nederländska elevers resultat på nationella prov.
Geometri passar bra för digital teknik. Undervisningsformen kan stimulera eleverna att undersöka, testa och resonera om geometriska figurer och deras egenskaper, men också hjälpa elever som inte riktigt kan ta till sig geometrin genom den traditionella undervisningen.
Forskare bygger nu de första nanofabrikerna – mindre än ett dammkorn – och ytterst energisnåla. Det här kan vara början till en ny industriell revolution.
De nationella matematiska målen styr bilden av vad som ska undervisas i förskolan, men saknar metodanvisningar. Forskaren Laurence Delacour har upptäckt skillnader i hur man undervisar i matematik till barn som har svenska som modersmål eller som förstaspråk och till flerspråkiga barn.
Att spela tennis på professionell nivå är två till tre gånger så energikrävande per meter som löpning. Det visar en studie vid Mittuniversitetet där forskarna använt en portabel mätteknik och kombinerar rörelsemönster med ämnesomsättning.
Tillräckligt många måste ha immunitet mot coronaviruset SARS-CoV-2 för att vi ska kunna få stopp på den pågående pandemin. Det verkar de flesta eniga om. Men hur uppnås så kallad flockimmunitet bäst?
Elever använder inte alltid matteboken såsom författaren avsett och ibland tränar de på helt andra saker än den pedagogiska poängen med övningarna. Det framkommer i en avhandling från Mittuniversitetet.
En ny matematisk modell visar på mångfalden i livets utvecklingshistoria. Den visar hur nutida organismgrupper uppstår genom en så kallad födelse- och dödsprocess, dessutom ger den ett svar på Darwins ”förhatliga gåta” om blomväxternas ursprung.
Digitala läromedel i skolan är tänkta att skapa mer tid för lärarna och individuell kunskapsutveckling för eleverna. Men användandet leder inte automatiskt till förbättringar utan skapar också tydliga motsättningar, visar pedagogisk forskning.
