Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Luftföroreningar" i kronologisk ordning.
Upp emot en femtedel av dagens koldioxidutsläpp ska tas om hand av storskalig koldioxidinfångning, enligt länders beräkningar – en teknik som ännu är i sin linda. Vi riskerar att bli beroende av en storskalig koldioxinfångning som vare sig är hållbar eller realistisk, menar hållbarhetsforskaren Wim Carton vid Lunds universitet.
Det finns en koppling mellan luftföroreningar och risken att drabbas av demens. En ny studie från Umeå visar att personer med en specifik genvariant löper extra stor risk om de utsätts för skadliga partiklar under lång tid.
Barrträd är bra på att rena luften från föroreningar, men lövträd kan vara bättre på att fånga upp partiklar. En blandning av träd gynnar därför miljön i städer, visar en studie.
I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat har barns och ungdomars lungkapacitet blivit bättre. Det visar en studie från Karolinska institutet.
För en liten nykläckt fågel kan livet i en stad vara svårt. Forskning visar att de tydligt påverkas av en viss typ av luftförorening och vilka träd som finns i närheten av boet.
Med hjälp av speglar, placerade bara hundratals nanometer ifrån varandra, har forskare lyckats dra nytta av ljus på ett effektivt sätt. Deras upptäckt kan användas för att styra fotosyntesens första steg – för att (på sikt) omvandla koldioxid till bränsle.
Koldioxidinfångning förväntas spela en viktig roll framöver, men det är en ofta dyr och krävande process. Forskare vid Luleå tekniska universitet testar nu en ny teknik på den insamlade rökgasen från ett fabrikstak i Piteå.
Denguefeber och malaria kommer spridas allt mer i Europa. Det är bara ett par exempel, av många, på hur förbränning av fossila bränslen och ett varmare klimat slår mot människors hälsa.
Metangasen från Nord Stream-ledningarna påverkar havet. Men för de globala klimatförändringarna spelar utsläppet sannolikt en liten roll, enligt forskaren Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
Gasläckan i Östersjön, nära Bornholm, kan bli ödesdigert för havslivet. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter utsläpp har på bland annat fisk.
Sverige är ett av de länder i världen med renast luft. Ändå uppskattar forskare att luftföroreningar bidrar till omkring 7 600 förtida dödsfall varje år. En hypotes är att partiklar som tar sig ner i luftvägarna orsakar inflammation som sedan sprids i kroppen.
Om Malmö skulle införa förbud mot bilar som släpper ut kvävedioxid över ett visst gränsvärde kan det spara 28 människoliv, förhindra åtta barn från att få astma och nio gravida från att få högt blodtryck. Anledningen är den hälsopåverkan som luftföroreningar har.
Fler elbilar kan leda till ohälsa och ökade vårdkostnader på grund av försämrad luftkvalitet. Att satsa på infrastruktur för cykling har däremot övervägande positiva effekter på folkhälsan – och kan minska vårdkostnaderna med hundratals miljoner.
Spädbarn som bor på adresser i Stockholm med förhöjda halter av luftföroreningar har försämrad lungfunktion redan vid sex månaders ålder. Det var framför allt trafiken som avgjorde hur mycket luftföroreningar barnen utsattes för.
Vilka åtgärder för att minska biltrafiken i städerna fungerar bäst? Forskare vid Lunds universitet har gått igenom nästan 800 vetenskapliga studier för att ta reda på svaret.
Boende längs en busslinje i Göteborg mådde betydligt bättre när hybridbussar byttes mot helt eldrivna bussar. Med sänkta bullernivåer minskade också sömnstörningar, trötthet och nedstämdhet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Är du under 30 och bor på en trafiktät adress i Stockholm? Då ökar risken att få covid-19, visar en studie på unga vuxna.
Hormonstörande ämnen i naturen påverkar inte bara fullvuxna fiskar. De förändrar också hur ynglen beter sig. En studie visar att blandade kemikalier ledde till både hyperaktivitet och annorlunda simning.
En studie från Lunds universitet visar att halten av luftföroreningar påverkar moderkakan hos kvinnor med havandeskapsförgiftning.
Julen är full av dofter. Men den behöver inte vara fördärvad för den som tappat luktsinnet, till exempel på grund av covid-19. Även om dofterna dämpas kan vi uppleva dem på flera sätt.
