Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Luftföroreningar" i kronologisk ordning.
Spädbarn som bor på adresser i Stockholm med förhöjda halter av luftföroreningar har försämrad lungfunktion redan vid sex månaders ålder. Det var framför allt trafiken som avgjorde hur mycket luftföroreningar barnen utsattes för.
Vilka åtgärder för att minska biltrafiken i städerna fungerar bäst? Forskare vid Lunds universitet har gått igenom nästan 800 vetenskapliga studier för att ta reda på svaret.
Boende längs en busslinje i Göteborg mådde betydligt bättre när hybridbussar byttes mot helt eldrivna bussar. Med sänkta bullernivåer minskade också sömnstörningar, trötthet och nedstämdhet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Är du under 30 och bor på en trafiktät adress i Stockholm? Då ökar risken att få covid-19, visar en studie på unga vuxna.
Hormonstörande ämnen i naturen påverkar inte bara fullvuxna fiskar. De förändrar också hur ynglen beter sig. En studie visar att blandade kemikalier ledde till både hyperaktivitet och annorlunda simning.
En studie från Lunds universitet visar att halten av luftföroreningar påverkar moderkakan hos kvinnor med havandeskapsförgiftning.
Julen är full av dofter. Men den behöver inte vara fördärvad för den som tappat luktsinnet, till exempel på grund av covid-19. Även om dofterna dämpas kan vi uppleva dem på flera sätt.
Nils Ericsson terminalen är smutsigast, Angereds stadspark renast. Luftföroreningsnivåerna varierar stort mellan olika platser i Göteborg. Det visar en studie som slår fast att träd bidrar till renare luft i städer.
En del föredrar att jobba eller plugga med musik. Andra vill ha tyst. Hur vi uppfattar ljud är väldigt individuellt. Musik sägs ofta öka kreativiteten, men nu tyder forskning på att det kan vara precis tvärtom.
Är det möjligt att förbättra sin språkförmåga genom att använda verktyg och kan förmågan att hantera verktyg finslipas genom språkövningar? Enligt forskning från Karolinska Institutet stämmer det.
Hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra, i en mosaikliknande evolution. Det visar ett selektionsexperiment med akvariefiskar. Efter bara fyra generationer av riktat urval hade en viss del av fiskens framhjärna ökat med 10 procent, men inga andra regioner.
Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än gränsvärdena.
Den som utsätts för luftföreningar under lång tid kan ha ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlssjukdomar. Det gäller även när halterna av föroreningar ligger under gränsvärdena.
Att cykla till jobb och skola, även om man gör det bland avgaser, är en hälsovinst. Faktum är att effekterna man får av träning är extra betydelsefulla för den som bor i områden med mycket luftföroreningar.
Kan samhället tjäna pengar på träd? Ja, och inte lite heller. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde, enligt beräkningsmodellen i-Tree Eco.
Däck- och vägslitage genererar stora utsläpp av mikroplastpartiklar. Men kunskapen om dem är mycket begränsad. Det visar en rapport från VTI.
Att elda med pellets i stället för träkol vid matlagning i Zambia, minskar luftföroreningar som leder till dödsfall. Samtidigt sparas urskogen. Forskare vid Karlstads universitet har undersökt hur restmaterial från skogs- och jordbruk kan användas för sådan pelletsproduktion.
Luften omkring oss innehåller mängder av olika ämnen. Bland annat finns det olika typer av aerosoler som till exempel rök, dimma och luftföroreningar. En del av dem kan skada vår hälsa och eller påverka miljön.
Omfattande forskningssamarbete mellan forskare i Tyskland, England och Sverige har bidragit till ett helt nytt angreppssätt vid studier av partikelbildning i atmosfären. Upptäckten av hur luftföroreningar interagerar med varandra påverkar bland annat klimatmodellering.
Genom att ta tillvara på spillvärme och utnyttja maskininlärning för att skapa virtuella bränslemätare, kan sjöfarten minska både utsläpp och bränsleförbrukning. Det visar forskning från Sjöfartshögskolan på Linnéuniversitetet.
