Litteratur

Feelgood är en populär genre men räknas inte som ”fin” litteratur. Det är synd, tycker litteraturvetarna, som tipsar om sina feelgoodfavoriter.

Hur tar en högutbildad person med utländsk bakgrund sig an den svenska skönlitteraturen? Det har forskaren Henrikka Willinger studerat. 

Det internationella genombrottet för svensk litteratur skedde mycket tidigare än man hittills trott och det var de kvinnliga- och inte manliga författarna som gjorde Sverige känt redan i mitten av 1800-talet.  

Västvärldens litteraturvetenskap vill inte riktigt kännas vid sitt teologiska arv, trots att synen på människans värde – och värdighet – i litteraturen tydligt vittnar om inspiration från skapelseberättelsen. Det menar Kari Løvaas. I sin avhandling ställer hon existentiella frågor om livets mening och om synen på vad som är värdigt och ovärdigt, det som vi föraktar.

Det är ju människor som skriver böcker om naturen. Men tänk om fjärilen och kronbladet själva skriver in sig i människors verk? En avhandling i litteraturvetenskap undersöker naturens roll i författarskapet.

Läsningen av e-böcker ökar stadigt men distributörernas intresse skiljer sig åt. Där folkbiblioteken många gånger jobbar aktivt med e-böcker och ny teknik är bokhandlarnas intresse svalt eller obefintligt, visar forskning från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås.

Är huvudkaraktären psykiskt sjuk – eller är det bara vad författaren vill att läsaren ska tro? ”Galna” karaktärer behöver inte alltid upplevas som sådana av läsaren. Den slutsatsen dras i en avhandling om tre av den spanske författaren Ramón Hernández romaner.