Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Litteratur" i kronologisk ordning.
Ljudboken har beskrivits som ”fusk” och anklagats för att driva litteraturen mot botten. Men är det egentligen någon skillnad på att lyssna på en bok och att läsa den?
Flodvågor, dammar som brister, höjda havsnivåer och hot mot mänskligheten. Trenden med översvämningsberättelser märks även i svensk samtidslitteratur, visar en avhandling.
Högläsning och litteratursamtal i grupp kan väcka läslust, men även gynna vissa patientgruppers mående. Framgången bakom metoden Shared Reading handlar om samtalens upplägg, enligt en studie.
Kvinnor har bidragit till många samhällsförändringar, men deras insatser kan ha fallit i glömska. Det ville forskare ändra på genom att låta 2000 historiska kvinnor ta plats i ett lexikon.
Erotik, sex och pornografi i den svenska litteraturen har närstuderats i en avhandling vid Lunds universitet. Och i flera romaner ryms både finurliga omskrivningar och frispråkiga sexskildringar som flyttade gränserna för vad som gick an. Dessutom myntas ett helt nytt begrepp: folkhemserotik.
Diktarpseudonymen Skogekär Bergbo har gäckat litteraturvetare i över 300 år. Nu pekar forskning mot att en förmodad upphovsman till diktverken får träda tillbaka. Istället kliver en bror fram ur historiens skuggor.
Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.
Svensk skräck har rönt framgång internationellt, som John Ajvide Lindqvists vampyrroman Låt den rätte komma in. Något som utmärker skräckgenren är att den ofta speglar människors ångest. Men den kan också hjälpa människor att hantera egen ångest. Det framgår av en ny vetenskaplig bok om den svenska skräckgenren.
Salman Rushdie, Sofi Oksanen och Ngũgĩ wa Thiong’o – det är några av namnen som nämns när forskare vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet tippar vinnaren av Nobelpriset i litteratur 2022.
Selma Lagerlöf fick tusentals brev från allmänheten under sin livstid, och hon svarade också på många av dem. En ny bok visar på bredden i brevskörden – och vad författaren svarade.
Feelgood är en populär genre men räknas inte som ”fin” litteratur. Det är synd, tycker litteraturvetarna, som tipsar om sina feelgoodfavoriter.
Hur tar en högutbildad person med utländsk bakgrund sig an den svenska skönlitteraturen? Det har forskaren Henrikka Willinger studerat.
Läsning lyfts fram som något positivt inom den svenska skolan – men vad skönlitteraturen mer har att erbjuda framstår som oklart. En avhandling vid Umeå universitet söker svaren på den frågan.
Hur mycket får barnböcker skrämmas? En hel del om du frågar Björn Sundmark, litteraturprofessor som nyligen gått till botten med både rädslan och religionen inom barnlitteraturen.
Det internationella genombrottet för svensk litteratur skedde mycket tidigare än man hittills trott och det var de kvinnliga- och inte manliga författarna som gjorde Sverige känt redan i mitten av 1800-talet.
Författare som Dan Andersson, Karin Boye, Moa Martinsson och Hjalmar Söderberg har lästs i årtionden och studerats utan och innan av litteraturvetare. Men för första gången läses några av dessa författare från 1900-talets första hälft på vithetskritiska och avkoloniserande sätt. I en ny avhandling visas hur kolonialism, rasism och vithet finns närvarande i texterna på olika nivåer.
Västvärldens litteraturvetenskap vill inte riktigt kännas vid sitt teologiska arv, trots att synen på människans värde – och värdighet – i litteraturen tydligt vittnar om inspiration från skapelseberättelsen. Det menar Kari Løvaas. I sin avhandling ställer hon existentiella frågor om livets mening och om synen på vad som är värdigt och ovärdigt, det som vi föraktar.
Det är ju människor som skriver böcker om naturen. Men tänk om fjärilen och kronbladet själva skriver in sig i människors verk? En avhandling i litteraturvetenskap undersöker naturens roll i författarskapet.
En dator kan lära sig måla som van Gogh. Tekniken finns även för att lära en artificiell intelligens, AI, att skriva en roman. Men hur bra blir det egentligen?
Läsningen av e-böcker ökar stadigt men distributörernas intresse skiljer sig åt. Där folkbiblioteken många gånger jobbar aktivt med e-böcker och ny teknik är bokhandlarnas intresse svalt eller obefintligt, visar forskning från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås.
