Krig
-
Krisforskaren: Lär känna dina grannar – det kan rädda liv
Att ha en krislåda är bra om krisen kommer. Men minst lika viktigt är att ha lärt känna grannarna, i alla fall lite grann. Det kan bli livsavgörande, menar statsvetaren och krisforskaren Veronica Strandh.
-
Så ser hoten ut mot Sveriges kulturarv
Byggnader, arkiv, samlingar, språk och traditioner – Sveriges kulturarv kan hotas på många sätt, både i freds- och krigstid. Så här kan hoten se ut, enligt en rapport från FOI.
-
Så används tv-spel för att manipulera och spionera
Stater och olika typer av grupperingar, till exempel IS och Hizbollah, kan enkelt utnyttja tv-spel för att påverka människor. De använder också spel till rekrytering. Det framgår av ny forskningsrapport.
-
Därför fungerar det ukrainska samhället trots anfallskriget
Ukrainas samhälle och ekonomi har inte har kollapsat trots anfallskriget. Barn går till skolan och vuxna kan fortfarande göra sådant som att jobba och använda internetbanken. Och det är ingen slump att samhället står pall. Här är nycklarna, enligt forskare, till ett motståndskraftigt...
-
Hur hanterar vi vår oro?
Det är krig i vår närhet och det pratas om terrorhot mot Sverige. Diffusa hot skapar stress. Forskaren och psykologen Kristina Bondjers förklarar vad man kan göra för att hantera sin oro: Låtsas inte att du är opåverkad av situationen.
-
EU-kommissionen har stärkt greppet om utrikespolitiken
Kriser i omvärlden har stärkt EU-kommissionens roll i den europeiska säkerhets- och utrikespolitiken. Inte minst har ordförande Ursula von der Leyen blivit mäktigare, enligt en studie.
-
Armskador vanligast hos civila i krig
Civila i väpnade konflikter drabbas främst av skador på armar och huvud. Det visar en rapport.
-
Alla grupper måste vara med i fredsarbetet
Ett lyckat fredsarbete behöver involvera alla grupper i ett samhälle, som kvinnor, barn och funktionsnedsatta. I Ukraina är det också viktigt för lokala organisationer att få höra hur andra har gjort − eftersom det helt enkelt saknas tid att ta fram nya arbetsmetoder. Det säger forskaren...
-
Dubbelt så många dödade i väpnade konflikter i världen
Minst 237 000 människor dog i organiserat våld i världen under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året före, visar statistik från Uppsala universitet.
-
Minnet av svältkatastrof enande kraft i Ukraina
Ett sätt att kuva en befolkning är att radera, eller skriva om, befolkningens gemensamma minnen. Under Sovjetåren förbjöds allt prat om den svältkatastrof som på 1930-talet krävt miljontals ukrainares liv. Men idag fungerar minnet av svälten som en enande kraft i Ukraina, enligt...
-
Svensken villig försvara landet – men hur länge räcker krislådan?
90 procent i Sverige anser att Sverige "absolut" eller "troligen" bör göra väpnat motstånd vid militärt angrepp från ett annat land. Försvarsviljan är med andra ord god, enligt forskare vid FOI. Däremot är det oklart hur väl förberedda hushållen är. Hur länge klarar vi oss utan...
-
Krig ger ofta hög inflation − här är kända exempel
Skenande priser på mat och bränsle är inget nytt − i den moderna historien finns gott om exempel på inflation. Krig och konflikt är ofta gemensamma nämnare, då som nu. Det säger Staffan Granér, universitetslektor i ekonomisk historia.
-
Därför är Ukrainas krigskommunikation unik
Välregisserade videor, bilder på friande soldater, statistik över döda. Ukrainas kommunikation utåt kring kriget är på många sätt unik i världen. Här är skälen till det, enligt Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
-
Hunden bör få plats i skyddsrummet
Husdjur bör inkluderas i planeringen av totalförsvaret, menar forskare vid Försvarshögskolan. Till exempel bör hunden kunna hänga med till skyddsrummet vid krig.
-
Psykisk ohälsa 30 år efter giftgasattack mot kurdisk stad
Det kemiska stridsmedlet senapsgas orsakar skador på syn, hud och andning. Men tre decennier efter gasattacken mot staden Halabja vittnar kurdiska överlevare främst om depressioner och lägre livskvalitet.
-
När krisen kommer – här finns luckor i beredskapen
Hur gör vi oss förberedda på kris? Risken finns att många utestängs från denna diskussion – nämligen människor med funktionsnedsättningar, visar studie.