Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Krig" i kronologisk ordning.
Kriser i omvärlden har stärkt EU-kommissionens roll i den europeiska säkerhets- och utrikespolitiken. Inte minst har ordförande Ursula von der Leyen blivit mäktigare, enligt en studie.
Civila i väpnade konflikter drabbas främst av skador på armar och huvud. Det visar en rapport.
Ett lyckat fredsarbete behöver involvera alla grupper i ett samhälle, som kvinnor, barn och funktionsnedsatta. I Ukraina är det också viktigt för lokala organisationer att få höra hur andra har gjort − eftersom det helt enkelt saknas tid att ta fram nya arbetsmetoder. Det säger forskaren Anastasiia Chupis, själv från Ukraina.
Minst 237 000 människor dog i organiserat våld i världen under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året före, visar statistik från Uppsala universitet.
Ett sätt att kuva en befolkning är att radera, eller skriva om, befolkningens gemensamma minnen. Under Sovjetåren förbjöds allt prat om den svältkatastrof som på 1930-talet krävt miljontals ukrainares liv. Men idag fungerar minnet av svälten som en enande kraft i Ukraina, enligt historikern Yuliya Yurchuk.
90 procent i Sverige anser att Sverige ”absolut” eller ”troligen” bör göra väpnat motstånd vid militärt angrepp från ett annat land. Försvarsviljan är med andra ord god, enligt forskare vid FOI. Däremot är det oklart hur väl förberedda hushållen är. Hur länge klarar vi oss utan rinnande vatten, till exempel?
Skenande priser på mat och bränsle är inget nytt − i den moderna historien finns gott om exempel på inflation. Krig och konflikt är ofta gemensamma nämnare, då som nu. Det säger Staffan Granér, universitetslektor i ekonomisk historia.
Välregisserade videor, bilder på friande soldater, statistik över döda. Ukrainas kommunikation utåt kring kriget är på många sätt unik i världen. Här är skälen till det, enligt Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Husdjur bör inkluderas i planeringen av totalförsvaret, menar forskare vid Försvarshögskolan. Till exempel bör hunden kunna hänga med till skyddsrummet vid krig.
Det kemiska stridsmedlet senapsgas orsakar skador på syn, hud och andning. Men tre decennier efter gasattacken mot staden Halabja vittnar kurdiska överlevare främst om depressioner och lägre livskvalitet.
Hur gör vi oss förberedda på kris? Risken finns att många utestängs från denna diskussion – nämligen människor med funktionsnedsättningar, visar studie.
Drivkraften att ”vinna” gör att säkerheten kan ta stryk i militärövningar, enligt en avhandling. Säkerhetsreglerna upplevs som ett hinder, säger major Martin Schüler vid Försvarshögskolan.
Vad får unga människor att resa från Sverige för att ansluta sig till IS och andra militanta organisationer? Det har sociologen Sara Johansson undersökt.
Ukraina tar emot enorma summor i bistånd från väst. En del av biståndet ges för att påverka kriget, politiken och ytterst världsordningen. Men det finns risker med sådant bistånd – här är riskerna vad gäller Ukraina.
En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.
Det är lätt att tro att det är trauman från krig, konflikt och flykt som ger psykisk ohälsa hos asylsökande i Sverige. Men livet i Sverige bidrar också till att flyktingar mår dåligt, visar ny studie.
En rapport från Uppsala universitet visar att minst 119 000 människor dog i organiserat våld under 2021. Det är en stor ökning från året innan och den högsta siffran sedan 2015.
En rad uppmärksammade fall som nyligen har lett till arresteringar och fällande domar visar att hotet från spioner tycks ha ökat i Europa under det senaste decenniet.
Varför har Ryssland startat krig mot Ukraina – och vad vill den ryske presidenten Vladimir Putin uppnå? Här hittar du artiklar där forskare kommenterar kriget.
Det är svårt att skapa realistiska övningar för att lära sig hantera organiserade cyberangrepp då det råder brist på tillförlitlig data. Organisationer som drabbats vill inte riskera att avslöja sårbarheter och aktörerna bakom operationerna är inte öppna med vad de gör.
