Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Insekter" i kronologisk ordning.
Många insekter är beroende av bakterier för att få vitaminer och andra näringsämnen som saknas i deras kost. Bakteriedieten har bidragit till artutveckling och biologisk mångfald.
Satsa på att förbli vacker och attraktiv eller få fler avkommor? När resurserna är knappa måste många djur prioritera. En studie avslöjar nu vad fjärilshonor väljer att lägga sin energi på.
Kraftledningsgator och vägrenar uppskattas av många pollinerare och växter. Men mer specialiserade arter gynnas av traditionella ängar och betesmarker, visar en studie.
Färre myrarter, färre stackar och mindre spring på trädstammarna i jakt på mat. Så ser det ut i skogar där importerad contorta-tall planterats. Myrorna föredrar de svenska tallarna, visar en studie.
Många arter är beroende av skogsbränder, slåtter och betande djur i markerna. Men de här naturliga störningarna har minskat kraftigt. Därför behövs åtgärder både i skyddade områden och omgivande landskap, enligt en studie från SLU.
Mikroklimatet är viktigt för insekter som lever i död ved – och temperaturen ska gärna vara lite högre och stabil. Det visar två studier som undersökt de rödlistade skalbaggarna raggbock och läderbagge.
Trollsländor är större på nordliga breddgrader och mindre i tropikerna. Variationen i insekternas kroppsstorlek kan förklaras med temperaturer och förekomst av rovdjur, visar en studie.
Fixar du till din trädgård för att även viktiga pollinatörer som bin ska trivas? En studie visar att privatpersoners insatser för att sätta upp insektshotell, plantera blommor och anlägga ängar kan göra stor skillnad.
Honungsbin och andra insekter exponeras för rester av växtskyddsmedel när de samlar pollen och nektar i landskapet. Mest exponering utsetts de blomsökande insekterna för i Skåne där jordbruket är som intensivast.
Frågan om hur hjärnan hos spindlar, tusenfotingar och insekter har utvecklats har länge gäckat forskare. Men nu finns en viktig ledtråd. Forskare har analyserat vävnad från ett maskliknande urdjur – och hittat likheter med moderna leddjurs hjärnor.
Hur lever våra honungsproducenter och hur mår de? Forskare har utrustat 4000 bin med sändare för att få veta mer om beteende, flygtider, överlevnad och hälsohot från kvalster.
En miljon arter är hotade. Men människan överlever även om sjätte massutdöendet blir ett faktum, menar forskare. Liksom kackerlackor, kråkfåglar och råttor.
Kisel i aska får det att gnissla i tänderna på snytbaggar – en av skogsbrukets värsta fiender. Det visar forskning från Stockholms universitet.
Svingelgräsfjärilen har snabbt kunnat anpassa sig till nordliga förhållanden med längre dagar. Evolutionen har skett de senaste tjugo åren.
Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare när de odlar blommor. Men vilka blommor gör störst nytta? Enligt pollineringsforskare beror det på syftet.
Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här finns lika många spindlar och insekter som på 60-talet, visar en långtidsstudie.
Ett särskilt område i myggens hjärnor aktiveras när de känner människodoft. Upptäckten kan hjälpa till att bekämpa myggburna sjukdomar i framtiden.
Honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, vilket kan leda till att vilda bin drabbas negativt.
Vägkanter kan vara viktiga livsmiljöer för växter, fjärilar och humlor när hagar och ängar blivit färre. Om de sköts rätt och det är lite trafik vill säga.
Det krävs insekter för att en stad ska fungera. Nu visar forskning att valet av trädsorter har större betydelse för det urbana insektslivet än man någonsin trott.
