Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Immunterapi" i kronologisk ordning.
En ny form av immunterapi riktar in sig på att angripa muterade cancerceller vid akut myeloisk leukemi, AML. En studie visar lovande effekt på patientceller i möss.
Forskare undersöker om en viss typ av immunterapi kan fungera som behandling för äggstockscancer. En studie där möss har behandlats med CAR-T-celler visar lovande resultat.
Forskare har tagit fram en ny prognosmetod som fungerar som en markör för tjocktarmscancer och flera andra tumörsjukdomar. Metoden, som bygger på en kombination av immunceller, kan också användas för att förutsäga behandlingsresultat vid immunterapi.
Kroppen har ett system att utbyta information, celler emellan. Forskare tror sig nu ha nu hittat nya sätt att dra nytta av det systemet för att få bättre cancerbehandlingar.
Fyra gener i cancercellerna hos människor med njurcancer verkar kunna förutsäga risken att cancern sprider sig, visar en studie. Patienter som visar sig ha en hög sådan spridningsrisk skulle kunna följas närmare av vården och snabbt få behandling om tumören börjar sprida sig, enligt forskarna.
De flesta lungcancerfall kan inte opereras. Patologens diagnos utgör underlag när läkarna väljer mellan olika behandlingar.
– Vi har fått fram ny forskning som ger direkta resultat i vården, säger Hans Brunnström, docent och patolog.
Tumörceller ändrar sina ytproteiner när de tas ur sin naturliga miljö. Det gör att de tvådimensionella modeller som används för att ta fram skräddarsydd immunterapi inte ger rätt bild av situationen hos patienten. En ny metod från Lund kan nu direkt analysera lämpliga ytprotein att behandla, i tumörvävnad från patienter.
Att behandla hjärntumörer är svårt på grund av de barriärer som finns runt hjärnan. Nu har forskare gjort en upptäckt som kan ändra på det.
Immunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion.
Hjärtkärlsjukdom är världens vanligaste dödsorsak och sjukdomen beror på att blodflödet hindras att nå den utsatta vävnaden som till slut drabbas av syrebrist. Forskning visar nu att våra vanligaste immunceller, makrofagerna, kan hjälpa till att återetablera blodflödet och begränsa skadan.
Ibland visar sig det som först kunde tolkas som Parkinsons sjukdom bero på något annat och betydligt mer aggressivt. Forskarna kallar det atypisk parkinsonism och jobbar intensivt med att förstå de bakomliggande mekanismerna.
Forskare har hittat ytterligare en pusselbit i vad som kan leda till en behandling där man med immunterapi kan bromsa vissa typer av den neurologiska sjukdomen ALS. Det handlar om en antikropp som binder de felaktigt veckade proteiner som sprids när sjukdomen utvecklas.
Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Men befintlig immunterapi fungerar inte för alla typer av cancer. Karolinska Institutet har utvecklat en ny typ av immunterapi som kan ge effektivare cancerbehandling genom ett lagarbete mellan celler.
Cancerdrabbade som tränar har generellt en bättre prognos än otränade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till varför träning hjälper att bromsa tillväxten av cancer. Fysisk aktivitet ändrar metabolismen hos immunförsvarets cytotoxiska T-celler och stärker därmed deras förmåga att angripa cancerceller.
En ny typ av immunterapi av den elakartade hudcancern malignt melanom visar lovande resultat. Tre mycket svårt sjuka patienter är idag långtidsöverlevare, i en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Patienter svarade bättre på immunterapi om melanomtumörer innehöll särskilda kluster med B-celler. Det visar forskning från Lunds universitet.
Går det att träna bort en matallergi? Den snabba svaret är ja, menar Caroline Nilsson, barnläkare och forskare. Flera studier har visat goda resultat när det gäller att öka kroppens tolerans mot mjölk, ägg och jordnötter.
På Akademiska sjukhuset pågår sedan våren 2018 en studie där ett virus används som bärare av immunstimulerande gener. Målgruppen är patienter med icke opererbar cancer med ursprung i bukspottskörtel, tjock- samt ändtarm, gallgångar eller äggstockar.
Genom att använda DNA-origami, DNA-baserad design av exakta nanostrukturer, har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Universitetet i Oslo kunnat visa det bästa exakta avståndet mellan tätt packade antigener för att få den starkaste bindningen till antikroppar i immunförsvaret.
Allt fler läkare och forskare är eniga om att cancer inte längre behöver betyda döden. Men vissa hävdar också att det finns botemedel – och det snarare än många av oss kanske tror.
– Jag övertygad om att jag kan ge mina patienter botande behandlingar innan jag går i pension, säger Hareth Nahis, specialist på benmärgscancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.
