Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Hjärt-kärlsjukdom" i kronologisk ordning.
Upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en kartläggning över gennätverk som ger verktyg för att bekämpa hjärt-kärlsjukdom och utveckla skräddarsydda behandlingsstrategier
En växtbaserad kost bestående av bland annat lingon, bönor och bönfibrer kan minska åderförfettningen med hälften och har dessutom en positiv påverkan på tarmfloran.
Ett protein som är unikt för människor, och som alltså ser annorlunda ut hos neandertalare, har visat sig skydda mot oxidativ stress. Det finns en koppling mellan oxidativ stress och ökad risk för bland annat kärlsjukdom.
En receptor som aktiveras av omega-3 har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning. Fynden kan bana väg för nya sätt att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom.
Flera olika proteiner i vårt blod som tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar kan skydda friska individer från att utveckla sjukdom.
Forskare har undersökt hur Eat-Lancetkosten påverkar vår hälsa. Studien visar att individer som följer de hållbara kostråden löper mindre risk att drabbas av för tidig död i hjärt-kärlsjukdom och cancer.
Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än gränsvärdena.
Statiner sänker kolesterolnivåerna i blodet och används ofta för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Ny forskning visar att statinbehandling även innebär en något lägre risk att dö i covid-19.
Individer med högt intag av fett från mejeriprodukter hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag, visar en studie från Uppsala universitet. Forskarna menar dock att resultatet bör tolkas försiktigt då sambandet ännu inte är klarlagt.
Att screena befolkningen för att upptäcka förmaksflimmer kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Dessutom är screeningen kostnadseffektiv, menar forskarna.
I ett pilotprojekt har drönare använts för att leverera hjärtstartare när det har kommit skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen. När de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats.
Blödningar i magtarmkanalen är vanliga efter en akut hjärtinfarkt. Forskare har identifierat åtta faktorer som ökar risken.
Nio av tio patienter med högt blodtryck får otillräcklig behandling, och har därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död, enligt forskning från Göteborgs universitet.
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar, visar en stor studie från Karolinska institutet.
Personer som fått se ultraljudsbilder på sina egna förkalkade halskärl lever sundare på lång sikt och minskar därmed risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.
Sedan 2005 har riktlinjerna för vård av medvetslösa hjärtstoppspatienter varit att kyla ned kroppstemperaturen till 33 grader. En ny studie med 1900 patienter visar att behandlingen inte gör att fler patienter överlever.
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare i livet jämfört med de som har syskon. Det visar en befolkningsstudie från Lunds universitet.
Det finns god kunskap om vad som ökar risken att drabbas av en första hjärtinfarkt – men mindre om vad som orsakar återkommande hjärt-kärlsjukdom. Det undersöks i en avhandling från Karolinska Institutet.
Näringsämnet lutein, som finns i flera färgstarka grönsaker och frukter, kan dämpa inflammation, visar forskare vid Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i Atherosclerosis, pekar på att lutein i sig självt har anti-inflammatoriska effekter hos patienter med kranskärlssjukdom.
