Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Fossila bränslen" i kronologisk ordning.
Metangasen från Nord Stream-ledningarna påverkar havet. Men för de globala klimatförändringarna spelar utsläppet sannolikt en liten roll, enligt forskaren Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
Bidrag till konsumenter och beskattning av energibolag kan vara de bästa sätten att hantera energikrisen och samtidigt stödja Ukraina i kriget. Det anser Jesper Roine, forskare i nationalekonomi.
Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.
Gasläckan i Östersjön, nära Bornholm, kan bli ödesdigert för havslivet. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter utsläpp har på bland annat fisk.
Klimatdebatten under valrörelsen höll en låg kvalitet, hävdar klimatpolitikforskaren Matilda Miljand. Mycket fokus hamnade på skenande energipriser.
Sverige sänkte sin bränsleskatt under 2022. Men kom skattesänkningen verkligen hushållen till del när bensinpriserna samtidigt höjdes? Bara delvis, enligt forskare.
Sänker hela Europa skatten på bensin och diesel kommer efterfrågan att öka vilket gör de ryska oljebolag rikare. Det kan finnas andra sätt att stötta pressade konsumenter, enligt forskare.
Samma bärplansteknik som revolutionerat segelsporten ska få även passagerarfärjor kan ”flyga fram” över ytan, med betydande klimatvinster som följd. Det menar forskare från Chalmers tekniska högskola.
Genom en ny metod har forskare kunnat studera katalysprocessen när koldioxid reduceras till metanol. Bättre förståelse av denna process är viktigt för att i framtiden minska fossilberoendet inom kemiindustrin.
Redan idag skulle vi kunna flyga med biobaserade flygbränslen som helt eliminerar flygets klimatpåverkan, menar forskare vid Chalmers tekniska universitet. Tricket är att fånga och lagra kol när biobränslet produceras.
Majs- och mjölkprotein kan ersätta fossila bränslen och metaller när man ska tillverka nanostrukturerade ytor. Forskning från Linnéuniversitetet öppnar för en framtid med mer hållbart framtagen nanoteknik utan ändliga naturresurser.
Lundaforskare har tagit fram en modell som från rymdobservationer kan beräkna enskilda länders koldioxidutsläpp. De nya resultaten kan bli användbara i arbetet med de satelliter som EU de kommande åren ska skicka iväg inom jordövervakningsprogrammet Copernicus.
Om vi ska klara Parisavtalets mål på max 1,5 graders global uppvärmning måste vi kraftigt minska användningen av fossilt bränsle, och det snabbt. Men det finns faktorer som gjort det möjligt förr.
3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för att lyckas dra ner på stödet till fossil energi.
Forskare ska undersöka om några av jordskorpans vanligaste metaller kan komma att tjänstgöra som koldioxidneutrala bränslen. Efter förbränning kan de, i ett slutet grönt kretslopp via elektrolys, bli metall igen. Även ammoniak och biobränslen ska studeras.
Råvarubrist och distributionsproblem begränsar produktionen och användningen av biogas idag. Med modern processteknik kan vi utnyttja fler råvaror, och omvandla gasen till biobränslen med högre energitäthet och lägre klimatpåverkan.
För att kunna konkurrera med fossila bränslen måste processen att utvinna biobränsle bli mycket effektivare. En av de viktigaste åtgärderna är att utveckla cellfabriker till en lägre kostnad, enligt forskare vid Chalmers.
