Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Förskola" i kronologisk ordning.
Regnbågsfamiljer och allas rätt att älska är självklarheter i många barns föreställningsvärld. Förskolornas policydokument betonar att barn ska få kännedom om olika familjekonstellationer. Men barnens lekar präglas av en heterosexuell norm, visar en studie på förskolan.
Barn från redan utsatta miljöer har större risk att drabbas av pandemin. Den ökande skolfrånvaron medför stora långsiktiga samhällskostnader, och unga kan få det svårt på arbetsmarknaden under långt tid. Det visar forskning från IFAU om hur pandemin kan drabba barn och unga på sikt.
De nationella matematiska målen styr bilden av vad som ska undervisas i förskolan, men saknar metodanvisningar. Forskaren Laurence Delacour har upptäckt skillnader i hur man undervisar i matematik till barn som har svenska som modersmål eller som förstaspråk och till flerspråkiga barn.
Kan en fyraåring verkligen ta till sig fysikaliska fenomen och kemiska processer? Svaret är ja. Forskare från Högskolan Kristianstad har följt 150 pedagoger som undervisat i naturvetenskap på förskolan – och fått ta del av magiska stunder då alla bitar plötsligt faller på plats.
Nu finns en mer lättillgänglig version av en tidigare studie om hur barn som utsatts för våld i hemmet kan få hjälp. Behandlingsmetoden som enligt studien fungerar bra heter KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel).
Barns inflytande är ett centralt mål i förskolan. Men i praktiken trängs det undan av andra mål i läroplanen och av andra behov i verksamheten. Det visar en avhandling som vill lyfta diskussionen om vad barns inflytande betyder.
Ett ökat fokus på bedömning i förskoleklass för med sig viss risk för särskiljning av elever istället för att fokusera vad i undervisningen som behöver förändras eller förstärkas för att utveckling och lärande ska ske hos alla elever. Det visar en avhandling om matematik i förskolan från Umeå universitet.
Mindre grupper i förskolan bidrar till barns lärande och utveckling. Men förskolans organisation, arbetsmiljö och arbetsplatskultur är avgörande för om förskollärarna verkligen delar in barnen i mindre grupper.
Varför inte börja med en legobit? Var kommer den ifrån och vilka barn får leka med den? Mer invecklad än så behöver inte hållbar utveckling vara – åtminstone i det första skedet.
Hur förstår en sjuåring relationerna mellan tals delar och helhet? Och hur ser matte-undervisningen ut för de yngsta eleverna. Genom att analysera lärares olika sätt att undervisa om samma sak, går det att vaska fram olika lärandemöjligheter, menar Anna-Lena Ekdahl, doktorand vid Jönköping university.
Leka eller lära i förskolan? De senaste åren har frågan diskuterats både i Sverige och i andra länder. Men varför välja menar förskoleforskarna. Lek kan rymma både undervisning och social utveckling. Men bara om personalen vet hur de ska göra.
Förskolan måste kunna undervisa både gruppen och individen. Då behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Här fyller så kallad neuropedagogik en viktig funktion för att bredda perspektiven, enligt ny forskning.
Grönt är skönt. Särskilt på förskolan. Att leka i naturområden har många positiva effekter – både fysiskt och psykiskt. Att röra på sig ger förstås bättre hälsa, men att vara utomhus stimulerar också kreativiteten, förbättrar koncentrationen och ger ökad samhörighet med naturen. Dessutom ger träden bra skugga vid framtida värmeböljor.
Genom att medvetet välja leksaker, inredning och möblering går det att bryta hierarkier och skapa en mer jämlik lek bland förskolebarn. Rummet där lekar äger rum ska vara så flexibelt att barnen själva kan bestämma vad som ska hända där.
Barn som har ett annat modersmål än svenska och/eller har tillhörighet i något av de svenska nationella minoritetsspråken har enligt förskolans läroplan rätt till samma undervisning i förskolan som svensktalande barn. I år har minoritetsspråkslagen och läroplanen förstärkt detta ytterligare. Men personal på förskolor behöver mer stöd för att kunna möta barn som pratar andra språk än svenska, visar forskning från Karlstads universitet.
Värmeböljan sommaren 2018 förde inte bara med sig skogsbränder utan innebar också problem för gamla och unga. Nu visar nya studier från Göteborgs universitet att hetta begränsar förskolebarns utelekar eftersom många gårdar inte kan ge tillräckligt med skugga.
Alla barn ska ha inflytande över verksamheten i förskolan. Det säger läroplanen. För att inte exkludera 1-3-åringarna behöver pedagogerna släppa på den vuxna förståelsen och känna in barnens sinnliga och kroppsliga uttryck, visar en studie från Karlstads universitet.
Barn med autism kan vara bra på att läsa ord för ord i en text, men samtidigt ha problem med att förstå vad de läser och återberätta innehållet. Därför är det lätt att överskatta barnens läsförmåga. Och extra viktigt med utförlig språklig bedömning och uppföljning över tid för barn med autism, visar forskning från Göteborgs universitet.
Att kunna springa, klättra och göra kojor. Så ska en bra lekplats vara om barnen själva får välja. Men dagens standard riskerar att skapa lekplatser så säkra att de blir tråkiga. En lösning kan vara att överge lekplatstänket och skapa intressanta utemiljöer där det också går att leka.
Det ska bli obligatoriskt med digitala verktyg i förskolan, för att barn ska få digital kompetens. Samtidigt finns en oro för att skärmarna ska ta över i småbarnens liv. Och vad är det egentligen förskolebarnen lär sig? Vuxna och barn tolkar hur surfplattor ska utnyttjas på olika sätt, menar forskare.
