Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Förlossning" i kronologisk ordning.
Åtgärderna som tagits för att stoppa smittspridningen av covid-19 i Nepal har lett till att andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka är tre gången högre än före pandemin. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa efter att ha jämfört data från nio sjukhus före och efter att restriktionerna infördes 21 mars i år.
Kommunikationsproblemen i mödrahälsovården blev extra synlig 2015, i samband med flyktingvågen. Nu ska språkstödet Sadima hjälpa gravida kvinnor med begränsade kunskaper i svenska att ta till sig information från barnmorskan, till exempel vid akuta besök då tolk saknas.
Att bli förälder är en stor livsomställning och föräldrars upplevelse av första tiden efter att barnet är fött påverkas bland annat av den information och förberedelse de fått under graviditeten. Vid Lunds universitet har forskare utvecklat ett evidensbaserat program för föräldraförberedelse som baseras på nyblivna förstagångsföräldrars erfarenheter.
Trots att mamman är smittad med hepatit C föds bara cirka fem procent med sjukdomen. Den låga siffran kan förklaras med att barnets immunförsvar redan lyckats slå ut viruset innan födseln. Mekanismen hos de osmittade barnens immunförsvar kan öppna för nya behandlingsmetoder i framtiden, enligt en studie från Karolinska institutet.
Trygg vård för nyblivna mödrarna innebär att vara informerad, involverad och guidad genom förlossningen, säger Maria Rönnerhag, forskare vid Högskolan i Väst som intervjuat vårdpersonal och nyblivna mammor om säker vård och barnafödande.
Barn till mammor som röker under graviditeten löper en ökad risk att drabbas av frakturer under sitt första levnadsår. Ju mer mamman har rökt, desto mer ökar risken för frakturer. Det visar en studie från Örebro universitet.
Exponering för perfluorerade kemikalier under graviditet kan kopplas till lägre födelsevikt. Det visar den så kallade SELMA-studien som mätt hormonstörande ämnen i blodet hos över 1 500 blivande mammor och deras barn.
Lesbiska, bisexuella och transpersoner som är rädda inför sin förlossning upplever att rädslan förvärras av att de också riskerar att bli ifrågasatta eller kränkta på grund av sin identitet. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Att sätta igång en förlossning vid 41 fullgångna graviditetsveckor istället för vid 42 tycks vara säkrare för barnets överlevnad, visar ny svensk forskning. Den aktuella studien kan leda till ändrade rutiner vid förlossningsvård efter graviditetsvecka 40.
Var tionde bebis som föds behöver någon form av hjälp för att få igång andningen. Kommer inte andningen igång finns det risk att barnet får skador, exempelvis hjärnskador. Nu undersöker ett team på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet om skadorna minskar om man avvaktar med att klippa navelsträngen.
Kvinnor som fött genom kejsarsnitt har samma behov av uppföljning och förberedelser inför nästa förlossning, oavsett var de bor. Att föda sitt barn vaginalt är det säkraste alternativet för de flesta kvinnor. Trots det, skiljer sig vården åt i olika europeiska länder.
Bristande stöd för gravida som lider av stark oro och stressymptom, leder till ökade fysiska besvär både under graviditet och förlossning. Därför är stödet från kvinnans närstående viktigt.
Förlossningsdepression påverkar föräldrars dagliga liv långt efter själva förlossningen. Mer än var tionde mamma upplevde postpartum depression, PPD två år efter förlossningen, och nästan var tjugonde pappa, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.
– Båda föräldrarna behöver få behandling, eftersom alla påverkas om en i familjen har PPD, säger Maude Johansson som genomfört studien.
Ett barns födelsevikt styrs av både mammans och barnets genetik, och samspelet däremellan kan vara påfallande raffinerat. Forskare har nu identifierat 190 kopplingar mellan genetik och födelsevikt, i en studie med 200 forskare involverade.
Det finns tydliga samband mellan för tidig födsel och risk att utveckla kronisk njursjukdom under barndomen eller vuxenlivet. Det har svenska och amerikanska forskare upptäck genom en stor registerstudie.
Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har blivit ännu bättre. Sverige har en neonatal intensivvård i världsklass, enligt en studie som inkluderar samtliga svenska sjukhus.
Långdragen förlossning ger ökad risk för kejsarsnitt – även för kvinnor som får det värkstimulerande läkemedlet oxytocin. Ökad dos minskar inte andelen kejsarsnitt hos förstföderskor. Tvärtom kan onödig behandling minska kvinnans tilltro till sin egen förmåga att föda.
Nästan alla barn som föds i Sverige med en tillväxthämning överlever sin 18-årsdag, så länge de klarar den första månaden.
Mer än var tionde nybliven mamma drabbas av förlossningsdepression, men långtifrån alla fångas in av vården och får rätt stöd. En studie som följt mer än 6 000 kvinnor under graviditet och i samband med förlossning ska ligga till grund för att fånga upp kvinnor i riskzonen.
Sverige är ett av få länder med stark forskning och en etablerad modell för att ge stöd till kvinnor med förlossningsrädsla. Men området skulle kunna bli ännu starkare om fler psykologer intresserade sig för forskningsområdet. Det menar forskare vid Mittuniversitetet som i sina studier sett att det finns många olika orsaker till förlossningsrädsla.
