Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Förlossning" i kronologisk ordning.
Nästan fyra av tio förstföderskor har besvär med smärta vid samlag mer än ett år efter förlossningen, enligt forskning från Umeå universitet. Kvinnor uppger också att de får för lite förståelse i vården.
Kvinnor som får en bristning vid ändtarmsöppningen när de föder barn dras ibland med problem i decennier efteråt. Det visar en ny studie. Ett vanligt problem är att det läcker bajs, vilket i sin tur kan begränsa livet.
Varför föds vissa för tidigt? Ja, det hela kan handla om att genetiken hos den gravida och fostret är i konflikt med varandra. Det säger forskare efter att ha gjort en stor internationell studie i ämnet.
Kvinnor som åker Vasaloppet har en lägre risk att drabbas av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Men det är inte skidåkningen i sig som är avgörande, snarare handlar det om en aktiv livsstil.
Det finns ett samband mellan vissa graviditetskomplikationer och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet, visar en studie. Risken är störst för kvinnor som haft havandeskapsförgiftning och högt blodtryck under graviditeteten.
Ett ultraljud och ett samtal med en läkare. Det minskar oro hos kvinnor som har fött med kejsarsnitt, visar studie.
Kvinnors sexliv påverkas inte negativt av en vaginal förlossning. Forskare har jämfört sexuell tillfredsställelse och sexuell frekvens hos kvinnor som fött vaginalt och med kejsarsnitt.
Många barnmorskor är positiva till en särskild vårdmodell som innebär mer kontinuitet för kvinnor under hela perioden från graviditet till nybliven förälder. Det visar en studie från Uppsala universitet.
Kvinnor som är äldre, ensamstående eller som får barn efter IVF-behandling har större risk att få en komplicerad graviditet och sämre hälsa. En studie visar även att risken för diagnoser kan öka hos barnen. Men det finns också fördelar med att bli mamma efter 40.
Fem faktorer pekas ut som avgörande för hur bra barnmorskor trivs på jobbet. Det handlar bland annat om möjligheterna att utvecklas, lösa rollkonflikter och att slippa utbrändhet.
Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.
Att ha två barnmorskor närvarande vid vaginal förlossning kan förebygga allvarliga bristningar. Det visar en studie gjord vid Lunds universitet.
I Sverige och Danmark föder allt fler kvinnor barn efter 40. Samtidigt har behovet av assisterad befruktning för kvinnor över 40 i Skandinavien fördubblats under en tioårsperiod.
Hårt arbetstempo, höga känslomässiga krav och lågt inflytande – så upplever barnmorskor i Sverige sin arbetsmiljö.
Kvinnor som bär på humant papillomvirus, HPV, löper ökad risk att föda för tidigt, vilket kan leda till komplikationer för barnet. Därför bör unga vaccinerar sig mot HPV och kvinnor gå på gynekologiska cellprovtagningar.
För tidigt födda barn, så kallade prematurer, kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. Genom att tillföra särskilda mjölksyrabakterier kan man öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn, vilket ger dem en friskare och mer balanserad tarmflora.
Gravida kvinnor som går över tiden, speciellt förstföderskor, och deras barn, gynnas av igångsättning redan vid 41 fullgångna veckor, istället för vid 42 veckor. Det framgår när forskare vägt samman resultat från tre tidigare studier på området.
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till lägst risk, medan både höga och låga CRP-nivåer kunde kopplas till ökad risk för autism.
Kvinnor som fått en skada på ändtarmens ringmuskel, analsfinktern, vid förlossning löper större risk att drabbas av framtida läckage av tarmgas och avföring visar en studie från Göteborgs universitet.
Åtgärderna som tagits för att stoppa smittspridningen av covid-19 i Nepal har lett till att andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka är tre gången högre än före pandemin. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa efter att ha jämfört data från nio sjukhus före och efter att restriktionerna infördes 21 mars i år.
