Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Fiskar" i kronologisk ordning.
Abborrar får ett avvikande beteende när de exponeras för så kallad bioplast tillverkad av rörsocker. Sådan plast bör inte marknadsföras som ett miljövänligt alternativ, menar doktoranden Azora König Kardgar.
– Det borde betraktas som vanlig plast.
Den biologiska mångfalden gynnas när ålgräsängar får en ny chans. Djurlivet återvänder snabbt till den nya miljön, visar en studie.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett material som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Det handlar om ett poröst material som har nano-små kanaler och beter sig som ett slags svamp.
Öringar är på tillbakagång i södra Sverige, men ökar i norr. Klimatförändringarna med fler värmeböljor och torrperioder riskerar att förstärka trenden, enligt en studie.
Fåglar och groddjur trivs tillsammans, men fåglar och fiskar har en mer komplicerad relation. För att ta hänsyn till alla arter kan separata våtmarker vara lösningen, menar forskare.
Cyanobakterier i Östersjön har dåligt rykte, men nu nyanseras bilden. De är nämligen huvudföda för djurplankton som är viktiga för fiskebeståndet.
Fossilfynd från Spetsbergen visar att Ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler redan före det stora massutdöendet. Det är tidigare än vad forskare hittills har trott.
Livsmedel från vatten kan spela en viktig roll för hälsosam och hållbar matproduktion. Men resurserna används inte fullt ut, menar forskare bakom en studie.
Nanoplaster behöver inte vara skadliga för alla havslevande organismer. Djurplankton tycks klara sig bra, visar forskning vid Lunds universitet.
Torsken minskar i alla svenska hav och läget är allvarligt – men nu ses en ljusglimt. DNA-analyser visar att ung kustlevande torsk fortfarande finns vid den svenska västkusten.
Fiskar som öringar och rödingar blir större i grunda fjällsjöar än i djupa. Det här hänger ihop med att äldre och yngre fiskar slipper konkurrera om maten.
Norska atlantlaxar kan fortplanta sig flera gånger under sitt liv, men de flesta nöjer sig med att leka en gång. Men de laxar som lyckas leka mer kan ha stor betydelse för återväxten.
Forskare kan nu bekräfta enstaka larmrapporter om gäddans svåra situation i olika kustområden. En stor mängd data har sammanställts och resultatet är inte positivt: Gäddorna är på nedgång i stora delar av Östersjön.
Fiskar, skaldjur och ekosystem får en möjlighet att återhämta sig i fiskefria områden. Men det finns undantag – och tas förbuden bort kan de positiva effekterna försvinna på några få år. Det visar en rapport från SLU.
Rudan reagerar med att växa på höjden när den simmar i vatten där det finns rovfisk. Men det gäller bara hanarna, honorna har inte den förmågan, och blir därmed oftare uppätna.
I norra Sverige och Finland har forskare undersökt arvsmassan hos siklöjan, vars rom ses som en delikatess. De finner bland annat att siklöjor i Kalix älv har genetiska särdrag. Detta är betydelsefull information om en fiskart som är ekologiskt och ekonomiskt värdefull, enligt forskarna.
Forskare har hittat en unik typ av ventil för vattenkanaler i celler, som stängs mycket snabbt. I framtiden kan den här upptäckten hjälpa till att ta fram mediciner mot bland annat cancer och alzheimers.
Sill var tidigt var en handelsvara som exporterades långa sträckor. Och sillbestånd i Östersjön kan ha överfiskats redan på 1200-talet, enligt dna-analyser av gamla fiskben.
Gasläckan i Östersjön, nära Bornholm, kan bli ödesdigert för havslivet. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter utsläpp har på bland annat fisk.
Föda till boskap och fiskodlingar blir föda till människor istället. På så sätt kan upp till en miljard människor få mer mat i magen, enligt studie.
