Fåglar

Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar på 8700 meter.

En art som utrotats från ett ställe på jorden kan återinföras. Men det är viktigt att inte få med individer med skadliga mutationer i arvsmassan.

Street-smarta egenskaper har valts ut och förts vidare från generation till generation. Därför skiljer sig talgoxar i stan genetiskt från sina kusiner från landet.

Tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. I genomsnitt flyger de 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Det konstaterar forskare vid Lunds universitet.

Den lilla trastsångaren som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta flyga på dagen. Forskare försöker förklara varför fåglarna stiger 3000 meter då solen går upp.

Våtmarker är viktiga för fågellivet, det vet man. Men har våtmarkens utformning någon betydelse för antalet arter, hur många häckande par det finns och antalet ungar? Det har forskare vid SLU undersökt.

Fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Den inre energiapparaten jobbar då för högtryck, men lägger kraften på att producera värme snarare än energi.

Vattenlevande insekter lagrar metaller under sitt larvstadium i vattnet. De flygfärdiga insekterna transporterar sedan de lagrade metallerna upp på land där de hamnar i kroppen på landlevande djur, såsom fåglar, vars föda är insekter.

Kan samhället tjäna pengar på träd? Ja, och inte lite heller. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde, enligt beräkningsmodellen i-Tree Eco.

Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan komma till användning vid tillverkning av små drönare, menar Lundaforskare...

EU:s stora import av soja bidrar till avskogningen i framförallt Sydamerika. Utan sojaimport och med bibehållet näringsintag skulle människorna i EU behöva äta mer från växtriket, och förändra produktionen av kött, mjölk och ägg, visar en studie från SLU.

Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.

Sillens hela arvsmassa är kartlagd och forskare har funnit några tydliga genetiska skillnader mellan bestånden. Det har resulterat i dna-tester som ska kunna användas för att särskilja bestånd åt och på sikt ge bättre och hållbarare underlag för fiskekvoter.

Både influensavirus och coronavirus kan lätt mutera när de hoppar mellan olika djurarter. När de förändras slingrar de sig undan människans immunförsvar, och utgör helt nya hot.

Fågelarter som genom evolutionen förlorat förmågan att flyga har i högre grad blivit utrotade än fåglar som haft kvar flygförmågan, visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Många arter får allt svårare att hänga med i klimatförändringarna och det uppstår allt fler feltajmingar mellan arterna. Ett exempel är fåglar som häckar när det inte finns nog med insekter till föda för ungarna, visar forskare från bland annat SLU.