Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Fåglar" i kronologisk ordning.
Fler och fler arter i Östersjön drabbas av brist på det livsnödvändiga vitaminet Tiamin. Forskare vid Linnéuniversitetet har nu sammanställt en rapport som syftar till att ge en översiktlig bild kring varför tiaminbrist uppstår och hur omfattande problemen är.
De akut hotade svenska fjällgässen har inte gener från den närbesläktade bläsgåsen. Det visar en kartläggning av fjällgässens arvsmassa. Att det inte finns några hybrider kommer att underlätta arbetet med att bevara arten.
Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och fåglar – men att fisken måste finnas där fåglarna häckar.
Svalor äter inte fisk. Trots det har fisken i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. Havsfåglarna – och deras spillning – utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina livet under ytan och det lokala ekosystemet på land.
Tornseglare följer ett mycket ovanligt mönster när de flyttar från häckningsområdena i Europa till övervintringsplatserna söder om Sahara. Sannolikt beror det på att de tillbringar så mycket tid i luften. Storlek och antal ungar varierar beroende på var i Europa fåglarna häckar, enligt en stor internationell studie.
När forskare under tio generationer avlade på de tamaste av de vilda djungelhönsen fick avkomman mindre hjärnor. Och lättare att vänja sig vid skrämmande, men ofarliga händelser. Upptäckten kastar ljus över hur domesticering kan förändra djur väldigt mycket, på relativt kort tid.
Tuataran, en sällsynt reptil som bara finns på Nya Zeeland, kan bli mer än 100 år gammal. Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet och sett att tuataran bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. Dessutom har den fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur.
Den sju kvadratkilometer stora ön Raso i Kap Verde är den enda platsen i världen där den akut hotade rasolärkan finns. Rasolärkan har låg genetisk variation men samtidigt ett brett immunförsvar, en kombination som lett till att forskarna kan förstå hur immungenerna hos sångfåglar är uppbyggda.
För att locka honor till parning bygger lövsalsfågeln en jättelik lövsal där han dansar och visar upp sina finaste föremål. Detta saknar motstycke i djurvärlden, men trots det har förmågan uppkommit två gånger oberoende av varandra, visar en dna-studie. Förutsättning har varit att arten lever i en miljö med föda i överflöd, menar forskarna bakom studien.
När skogsytor försvinner i allt högre takt sker det långtgående effekter på den globala biologiska mångfalden. Det visar en internationell studie, baserad på uppgifter om biologisk mångfald på 6 000 platser globalt och sträcker sig över 150 år.
Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. I en ny studie har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu.
En ny studie på talgoxar visar att honor har störst nytta av extra mat vintertid. Om honorna får mat behöver de inte sänka den egna kroppstemperaturen lika mycket som annars och chansen att överleva kalla nätter ökar.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med ursprungsbefolkning i Guyana utvecklat ett nytt genetiskt övervakningsverktyg som ska hjälpa bevarandet av solparakiten – en papegoja som lever i Amazonas regnskog.
Det är svårt att jämföra olika områden med varandra när det gäller värdet av att bevara biologisk mångfald. Dessutom är de områden som idag är avsatta för skydd av biologisk mångfald inte tillräckligt skyddade för att uppnå den mest grundläggande nivån av långsiktigt bevarande av biodiversitet. Det visar nya studier från Sverige, USA och Storbritannien.
När kaktusfinkar och markfinkar parar sig sker ett genflöde mellan dessa arter av darwinfinkar. Denna hybridisering mellan två arter syns i evolutionen av deras näbbar, visar forskare vid Uppsala universitet och Princeton University.
I polarområden är djuren specialister på att spara energi. Det är kylan, den kärva miljön och den ständiga jakten på mat som gör att de utvecklat dessa talanger. Nu har forskare upptäckt ett tidigare okänt sätt att spara energi som fåglar tar till då polarnatten råder: Fåglarna försvagar sitt eget immunförsvar för att istället lägga energin på att hålla sig varma och att leta efter mat.
Småfåglarnas taktik för att klara av matbrist och kalla vintrar är att sänka temperaturen på näbben. Därmed förhindrar de att kroppsvärme går förlorad. Det visar en ny studie gjord av forskare i Lund och Storbritannien.
I år har vi haft en rekordmild vinter och tidig vår. En färsk studie visar att Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 16 år sedan. Forskare i Lund ger svar på vad som händer med djur, insekter, växter i ett allt mildare klimat.
Hanar som måste konkurrera hårt med varandra om honor riskerar att få avkommor med fler skador i arvsmassan, än hanar som saknar rivaler.
Den mest omfattande studien av släktträdet för fågelfamiljen astrilder, eller praktfinkar, visar att den gemensamme förfadern levde för 11 miljoner år sedan.
