Fåglar
-
Nytt svampliknande material suger upp läkemedelsrester ur vatten
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett material som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Det handlar om ett poröst material som har nano-små kanaler och beter sig som ett slags svamp.
-
Nischade våtmarker kan gynna fler arter
Fåglar och groddjur trivs tillsammans, men fåglar och fiskar har en mer komplicerad relation. För att ta hänsyn till alla arter kan separata våtmarker vara lösningen, menar forskare.
-
Varmare klimat lockar nya fåglar till Sverige
Sydliga fåglar som steglits och brandkronad kungsfågel blir allt vanligare. Samtidigt pressas storspov och rödvingetrast norrut. Högre temperaturer ritar om den svenska fågelkartan, visar en ny rapport.
-
Fågelmatning på vintern gör småfåglar friskare
Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Matning under vinterhalvåret kan också ge friskare fåglar, enligt forskning från Lunds universitet.
-
Flyttfåglar rastar för att stärka immunförsvaret
Flyttfåglar brukar mellanlanda under flygturen till varmare länder. De rastar för att äta och få ny energi – men också för att boosta sitt immunförsvar. Det visar en studie.
-
Blåmesar är nyfikna – men inte lika kvicka som talgoxar
Blåmesar är inte fullt lika snabbtänkta och läraktiga som talgoxar. Men mesarna presterar ändå bättre än många andra fåglar i tester som visar förmåga att klura ut hur mat ska nås.
-
Värmeböljor tvingar sillgrisslorna att överge ungarna
Värmeböljor i klimatförändringens spår hotar häckande havsfåglar. Sillgrisslorna utanför Gotlands kust gör vad de kan för att svalka sig, men det innebär att sårbara ägg och ungar lämnas på klipporna.
-
Talgoxens omgivning styr hur maten hittas
Alla talgoxar kan lära sig att hitta föda snabbt med hjälp av färger eller dofter. Men prioriterar de luktsinnet eller synen under matjakten? Valet beror på om de är stadsfåglar eller lever i skogen.
-
Svenska träd får stadsfåglar att kvittra och bygga bo
Främmande träd är vanliga i urbana miljöer, men om småfåglar ska trivas och häcka i städerna står svensk ek, bok och björk på önskelistan. Det visar en studie under lång tid.
-
Gener styr lövsångarnas flygresa till värmen
Lövsångare har medfödd koll på sin vinterdestination, men vad får dem att välja mellan västra, östra eller södra Afrika? En studie visar att kompassen styrs av två platser i arvsmassan.
-
Robot med fågelvinge banar väg för flaxande drönare
Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en studie. Resultaten kan få betydelse för att utveckla flygförmåga, hastigheter och bärkraft för framtidens drönare.
-
Julbuffé på fågelbordet lockar olika arter
Havrekärvar hör till julen, men det är inte favoritmat för de flesta fåglar. Vill du se många olika arter i trädgården bör en varierad meny erbjudas de flygande gästerna.
-
Fågelungar har det tufft i städerna
För en liten nykläckt fågel kan livet i en stad vara svårt. Forskning visar att de tydligt påverkas av en viss typ av luftförorening och vilka träd som finns i närheten av boet.
-
Rödhake och japansk näktergal lika som bär – men inte alls nära släkt
Den svenska rödhaken och den japanska näktergalen är mycket lika till utseendet – se bilderna här. Men de är inte alls nära släkt, visar en ny kartläggning av flugsnapparnas släktträd.
-
Nyfödda fågelungar känner igen sin dialekt – men hur?
Fåglar har dialekter. Och fågelungar som är så unga som 12 dagar kan känna igen sin dialekt, visar en ny studie. Men varifrån kommer den förmågan? Det grubblar forskarna på.
-
Balans mellan könen viktigt i strutsgrupper
Strutshanen drivs av tävlan med andra hanar – och trivs bäst i små grupper där han är enda hanen. Strutshonan drivs av samarbete med alla och trivs även i större grupper. De här olika intressena gör att balansen mellan könen är viktig i en strutsgrupp, enligt forskning från Lunds...