Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Fåglar" i kronologisk ordning.
Det går inte att omringa natur med stadsbebyggelse och tro att den ska vara kvar som den är. I en stadsskog finns betydligt färre fågelarter än i motsvarande skog på landet.
Andungars förmåga att simma i formation, förstoppade skorpioner och rituella lavemang. Det är forskning som prisas i årets IgNobel. Två svenskar finns bland pristagarna.
Hörselbenet hos hornugglan kan tjäna som förebild till framtida hörselproteser, eftersom det är stabilt och har god förmåga att vidarebefordra ljud. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
Fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Nu visar en studie att hackspettar har återfått sötsuget. I alla fall de flesta.
Har träd som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet? Ja, det finns både fler arter och fler individer i sådan skog, visar forskning.
Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men för att vilja lägga ägg ska temperaturen helst vara jämn. Klimatförändringarna väcker därför oro för bamsefågelns framtid.
En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.
När skräntärnorna flyttar till Afrika är det hanfåglarna som ansvarar för ungarna. Efter att ha fött upp ungar behöver honorna tid för återhämtning.
Flyttfåglar varierar sin flyghöjd mycket oftare än forskare hittills har trott. Det visar data från små loggar som forskare vid Lunds universitet fäst på nattskärror. Under ett års tid har mätarna registrerat höjden som flyttfåglarna befunnit sig på, var femte minut.
Forskare har rett ut detaljerna kring segeltrollsländans fantastiska flytt över indiska oceanen.
– Vi har kommit närmare lösningen på gåtan hur en liten trollslända som väger 300 milligram kan korsa 200 mil öppet hav, säger lundaforskaren Johanna Hedlund .
Forskare från Göteborgs universitet kan visa att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Klimatförändringar kan ligga bakom försvinnandet av västkustens blåmusslor på grunda vatten.
Världens första gyllenfärgade glasögonbjörn – snarlik den populära filmbjörnen Paddington – observerades under en forskningsexpedition i Anderna. Nu finns ny kunskap om hur den hotade björnarten lever och kan skyddas.
Hur undviker fåglar att krocka när de flyger genom täta trädkronor? Forskaren Per Henningsson tog hjälp av familjens undulat för att ta reda på svaret.
Vilda djur kan utveckla ett socialt samspel med människor precis som husdjuren gör. Det visar en studie på djungelhöns – tamhönsens vilda släktingar.
Artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta gatlyktor, neonbelysning och strålkastare till hjälp för att kunna orientera sig.
Forskare har hittat, klassificerat och namngett en liten utdöd skalbaggsart i fossiliserad spillning. Till sin hjälp hade de en hungrig dinosaurie som svalde dem i mängder för 230 miljoner år sedan.
Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar på 8700 meter.
En art som utrotats från ett ställe på jorden kan återinföras. Men det är viktigt att inte få med individer med skadliga mutationer i arvsmassan.
Street-smarta egenskaper har valts ut och förts vidare från generation till generation. Därför skiljer sig talgoxar i stan genetiskt från sina kusiner från landet.
Tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. I genomsnitt flyger de 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Det konstaterar forskare vid Lunds universitet.
