Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Ekosystem" i kronologisk ordning.
Pyttesmå plastpartiklar i naturen skadar organismer som lever i marken. Men svampar tycks ha en förmåga att städa i sin omgivning och mildra plastens påverkan, visar en studie.
Den fridlysta hänglaven långskägg kan vara hotad på sikt – även i skyddade områden. I Skuleskogens nationalpark har världens längsta lav minskat med över 40 procent under tre decennier, visar en studie.
Gödsel djupare ner i marken kan vara ett sätt att minska skadliga utsläpp från jordbruket. Det tycks också öka skördarna och göra grödorna bättre rustade mot torka, enligt en avhandling.
Forskare har sett överraskande höga utsläppsnivåer av växthusgasen metan från floder och bäckar i norr – trots låga temperaturer. En förklaring kan vara kopplingen till torvmarker och våtmarker.
Tillgången på smågnagare varierar stort i Sverige, visar en inventering. Störst chans att se en lämmel finns i Norrbottens fjällområden.
Mönstret för naturens tidtabell har förändrats drastiskt under 15 år i den högarktiska delen av Grönland. Trenden med allt tidigare vårar har nu ersatts av en stor variation år från år. Det här kan få allvarliga konsekvenser för arternas möjligheter att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Stillahavsostronet är här för att stanna. Det konstaterar forskare som sett att den invasiva arten snabbt tagit över i de grunda havsvikarna på västkusten.
Daggmaskar kan bidra till ett minskat behov av kemikalier inom jordbruket. En avhandling visar att de gynnas av ärtväxter, minskad plöjning och naturbetesmarker.
Bränder kan skapa gott om mat för älgar, men de föredrar skogsområden som brunnit av naturliga orsaker. Det visar en undersökning på drygt tio år gamla brandfält.
De är visserligen små, men gör en stor insats för att bromsa klimatförändringar. Mikroorganismer är nyckelspelare för att lagra kol i marken, visar en studie.
Tumlare är skygga och forskare vill veta mer om hur de lever, men också vilka hot de möter. För att öka kunskapen uppmanas nu allmänheten att rapportera in döda tumlare.
Den biologiska mångfalden gynnas när ålgräsängar får en ny chans. Djurlivet återvänder snabbt till den nya miljön, visar en studie.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett material som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Det handlar om ett poröst material som har nano-små kanaler och beter sig som ett slags svamp.
Mikroorganismers förmåga att anpassa sig till varmare temperaturer kan sakta ner klimatförändringarna genom att lagra kol i jorden. Det visar en ny studie.
Fåglar och groddjur trivs tillsammans, men fåglar och fiskar har en mer komplicerad relation. För att ta hänsyn till alla arter kan separata våtmarker vara lösningen, menar forskare.
Cyanobakterier i Östersjön har dåligt rykte, men nu nyanseras bilden. De är nämligen huvudföda för djurplankton som är viktiga för fiskebeståndet.
Farliga kemikalier som PCB har förbjudits men finns kvar i naturen. Nu har forskare hittat miljögiftet i bottenprover på 8 000 meters djup i Stilla havet.
En ny bild målas nu av svampriket – och det vimlar av hundratusentals obestämda arter. De namnlösa svampdoldisarna har hamnat i vetenskaplig skugga, men det vill forskare ändra på.
Om stora däggdjur skyddas finns dubbla vinster. Den biologiska mångfalden ökar och de vilda djuren kan bli viktiga hjälpredor för att begränsa den globala temperaturökningen.
Snö och kyla kommer inom kort att lämna plats för våren – med sprittande aktivitet i naturen. Du kan hjälpa forskarna att hålla koll på de första vårtecknen.
