Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Digitalisering" i kronologisk ordning.
Det är svårt att skapa realistiska övningar för att lära sig hantera organiserade cyberangrepp då det råder brist på tillförlitlig data. Organisationer som drabbats vill inte riskera att avslöja sårbarheter och aktörerna bakom operationerna är inte öppna med vad de gör.
Vad innebär det egentligen att vara människa i en tid som präglas av teknik som blir allt mer människolik – och som även tar allt större plats i vår vardag? Svaret söks i en ny avhandling från Umeå universitet.
Det finns en mängd fallgropar vid näthandel. Hemsidor kan exempelvis ha en design som får konsumenter att fatta ogenomtänkta beslut. Forskare har nu tittat närmare på problemet med så kallade dark patterns.
En ny avhandling har utvärderat den digitala vårdkedjan i svensk sjukvård. Resultaten visar bland annat mindre förskrivning av antibiotika vid lättare besvär när patient och läkare möts via en skärm.
Krångliga kombinationer med specialtecken gör inte lösenorden säkrare. Lösenord som ”Q*rG69!EL” har inget stöd i forskningen, säger Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet. Börja med att tänka på en mening i stället för ett ord, gärna något du inte vill säga högt.
Elsparkcyklarnas inträde i stadstrafiken har lett till fler olyckor. Forskare har hittat skillnader i hur elsparkcyklar och vanliga cyklar rör sig – vilket kan bidra till ökad trafiksäkerhet.
När museer skapar digitala visningar av kulturmiljöer öppnar det för möjligheten att fler kan ta del av dem. Men i praktiken behövs stora förändringar för att sådana satsningar ska nå en bredare publik.
Funderar du på hur du ska göra ett gott intryck på nästa videomöte? Då ska du titta rakt in i kameran, enligt forskare vid Göteborgs universitet.
– Aktivitetsbaserade kontor är ett helt annat sätt att arbeta och kräver ledare som involverar och förbereder medarbetarna inför övergången, annars blir de här nya kontoren ofta en negativ upplevelse, säger Eva Bergsten, forskare inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle.
Kan man se på lärarrollen som en slags designer – och kan lärare jobba likt designern för att ta sig an problem i undervisningen? Det har forskaren Elisabeth Rolf, vid Stockholms universitet, undersökt.
När spelelement som regler, nivåer, poäng och medaljer infogas i fortbildningskurser ökar motivationen hos deltagarna. Den tydliga strukturen och återkopplingen i form av att nå nya nivåer och vinna medaljer uppfattas som innovativt och engagerande.
Bus eller godis! Halloween är tiden för lekfull skräck. Enligt monsterteoretikern Line Henriksen kan vi också lära oss ett och annat av monstren för att bättre förstå det annorlunda eller svåra.
Digitala läromedel som är utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna blir delaktiga.
Mellanstadieelever som får en egen dator i skolan når varken bättre eller sämre resultat i matematik och engelska än andra elever. Däremot finns det en tendens till något förbättrade studieresultat i svenska.
Hybridmöten är sällan lyckade, enligt KTH-forskaren Jens Edlund. Det är bättre att alla deltagare sitter med varsin skärm, helst i separata mötesrum.
I skolan får elever experimentera och lära sig hur man bygger och kodar föremål, men de får ingen generell förståelse för hur programmerade vardagsföremål är uppbyggda och fungerar.
Att tro att alla äldre människor är teknikfientliga är ålderism och stämmer inte med sanningen. Risken för att hamna i digitalt utanförskap handlar inte främst om ålder – utan snarare om ekonomi, kunskap och socialt nätverk.
Lärarstudenter som tränar på att undervisa virtuella elever får större tilltro till sin undervisningsförmåga och känner sig mer förberedda när de kommer ut i arbetslivet.
Ser du nätet som ett sätt att boosta karriären eller som ett rent tidsfördriv? Din personlighet avspeglar sig tydligt i hur du använder internet, visar en studie från Göteborgs universitet.
Nätläkare används mest av unga och relativt friska personer i storstäderna. Hur går det ihop med att vården ska vara behovsstyrd och kostnadseffektiv?
– Nätläkarna har nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov, säger forskaren Peter Bergwall.
