Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Diabetes" i kronologisk ordning.
Hundägare som har en jycke med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes, jämfört med ägare till hundar utan diabetes. Detta samband finns inte mellan kattägare och deras kissemissar, visar en registerstudie som gjorts bland annat på Uppsala universitet.
– Personer med diabetes har pekats ut som en riskgrupp och många far illa av att tvingas till att isolera sig, säger Johan Jendle, forskare vid Örebro universitet.
Han leder en studie som ska ta reda på i vilken utsträckning personer med diabetes infekteras med covid-19, och hur livet påverkas för dem jämfört med andra.
En persons tarmmikrobiota, det vill säga mag– tarmkanalens bakterieflora kan kopplas till nivåerna av den molekyl, imidasolpropionat, som gör kroppens celler döva för insulin vid typ 2-diabetes och förstadier till sjukdomen.
Typ 2-diabetes behandlas i dag med inkretinhormoner för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar och andra risker som kommer med sjukdomen. Forskare från Lunds universitet sett nya samband mellan inkretinhormonerna GIP och GLP-1 och åderförkalkning.
Effekten av det klassiska diabetesläkemedlet metformin, som ska stabilisera blodsockernivån, kan blockeras av en molekyl från bakterierna i våra tarmar, visar en studie från Göteborgs universitet.
Ett enkelt blodprov kan i förväg visar hur patienter med typ 2-diabetes kommer att svara på metformin, ett läkemedel som ska sänka blodsockret. Biomarkören har utvecklats av Diabetescentrum vid Lunds universitet och kan leda till att rätt behandling sätts in snabbare.
Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem, när det gäller långtidsblodsockernivån. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att sömnbrist påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning. Viktigast är att fortsätta medicinera.
Nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes, visar en studie på möss. Studien ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.
Risken för typ 1-diabetes och celiaki kan öka hos barn om mödrarna utsatts för vanligt förekommande högfluorerade kemikalier under graviditeten. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.
Den individuella mixen av mikroorganismer i tarmen ger viktiga ledtrådar för att förutse eventuell framtida diabetes typ 2, samt förebygga och behandla. Det slås fast i en befolkningsstudie som leds från Göteborgs universitet.
Intentionen är inte att utveckla läkemedel som är unik för varje individ utan att se till att undergrupper i befolkningen behandlas optimalt. Det säger Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet och medansvarig för satsningen Precision Medicine in Diabetes Initiative, den största största satsningen någonsin på precisionsmedicin inom diabetes.
Vissa virusinfektioner verkar spela en roll i den autoimmunitet som ligger bakom typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes.
Patienter med typ 2-diabetes utsöndrar inte bara för lite insulin utan också för mycket glukagon, vilket bidrar till dålig blodsockerkontroll. En ny studie från Uppsala universitet antyder att detta beror på att α-celler som utsöndrar glukagon har blivit resistenta mot insulin.
Diabetes typ 2 är vanligare hos män som genomgått tidig pubertet. Låg pubertetsålder hos män kan också kopplas till ökad risk för att sjukdomen, om den utvecklas, kräver insulinbehandling. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Kaffe minskar risken att drabbas av typ 2-diabetes − men bara om du dricker bryggkaffe istället för kokkaffe. Valet av tillagningsmetod påverkar utfallet av kaffets hälsoeffekter, visar en studie från Chalmers i samarbete med Umeå universitet.
Även typ 2-diabetes kan delvis förklaras med störningar i immunsystemet. Det visar en stor studie som har genomförts av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Cambridge och Seattle. Tidigare har vuxendiabetes ansetts enbart bero på livsstilsfaktorer. Men bilden tycks vara mer komplex än så.
Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att brunt fett, en vävnad vars främsta funktion är att bränna fett och socker för att producera värme, gör detta utan att använda de proteiner som är viktiga för insulin-signaleringen. Upptäckten kan bana väg för insulinfri behandling av typ 2-diabetes.
En tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörteln har identifierats av forskare vid Uppsala universitet. Nu hoppas forskarna att upptäckten kan leda till nya behandlingar av typ 2-diabetes.
Blodsockernivåer över riktvärdet 52 mmol/mol ökar risken för milda förändringar på ögon och njurar. Det visar en stor studie om blodsockernivåers koppling till risker för organpåverkan hos personer med diabetes typ 1.
Barn med hög genetisk risk att utveckla typ 1-diabetes har delvis en annan bakterieflora i tarmen än de med låg risk. Fynden tyder på att ärftlig risk kan avgöra hur man reagerar på miljöfaktorer vid uppkomsten av autoimmuna sjukdomar.
