Chip i ögat ska hålla koll på diabetes
- Artikel från KTH - Kungliga Tekniska högskolan
- Ämne: Hälsa & medicin

Forskare har utvecklat en medicinsk mikroenhet, ett chip, som kan placeras i ögat. Tekniken öppnar för cellbaserad behandling av diabetes.
Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Diabetes" i kronologisk ordning.
Forskare har utvecklat en medicinsk mikroenhet, ett chip, som kan placeras i ögat. Tekniken öppnar för cellbaserad behandling av diabetes.
Små barn som har en genetisk risk för typ 1-diabetes är särskilt känsliga för vissa virusinfektioner. Det visar en studie som gjorts under coronapandemin.
Fetmakirurgi påverkar ämnesomsättningen positivt, men effekten försvinner snabbt. Redan efter ett år är metaboliter och fetter ungefär på samma nivå som före operationen.
Ett läkemedel som används vid diabetes typ 2 och fetma skulle även kunna vara effektivt vid alkoholberoende, enligt en studie på råttor.
Äldre och medelålders autistiska personer löper en kraftigt ökad risk för skador och flera fysiska åkommor som typ 2-diabetes, blodbrist, hjärtsvikt och KOL. Det framgår av en studie från Karolinska Institutet.
I en studie fick ett litet antal patienter med typ 2-diabetes markant bättre långtidssocker när de behandlades med hög dos av ett potensmedel.
Långvariga sår kan få allvarliga konsekvenser för diabetiker och äldre. Men såren kan läka betydligt snabbare med hjälp av elektrisk stimulering av hudceller, enligt en ny studie.
Insulin kan förvaras utan kylskåp under flera månader, visar en studie. Det innebär att tillgången till läkemedlet kan förbättras i låginkomstländer.
Typ 2-diabetes är vanligt bland personer som lider av fetma, men det finns undantag. Forskare har nu identifierat två olika fetmaprofiler, där den genetiska risken för följdsjukdomar som diabetes skiljer sig åt.
Genen PAX5 saboterar insulinfrisättningen hos personer med typ 2-diabetes. Nu vill forskare försöka rätta till den med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9.
Övervikt, stillasittande och typ 2-diabetes bidrar till att fler får fettlever. En studie ser nu att dålig muskelhälsa är en riskfaktor för följdsjukdomar och död.
Många med typ 2-diabetes riskerar att drabbas av fettlever som kan leda till mycket allvarliga leversjukdomar. Idag finns inget läkemedel, men forskare kan nu visa att en antikropp som blockerar ett protein kan bli ett framtida behandlingsalternativ.
Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen kan bidra till att utveckla mer individanpassade behandlingar och kostråd för att minska risken för fetma och typ 2-diabetes.
Barn och unga med typ 1-diabetes ska i en studie testa en – enligt forskarna lovande – cellterapi med stamceller. Förhoppningen är att behandlingen ska bidra till bibehållen egen insulinproduktion i flera år.
Organ i kroppen kan ha kraftigt störd ämnesomsättning om man har 2-diabates eller är på väg att utveckla det. Störningarna har också ett samband med sjukdomsstadiet. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet.
En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran.
Höga glukosnivåer sänker nivåerna av psoriasin, ett kroppseget antibiotikum som ingår i kroppens immunförsvar, visar en studie från Karolinska institutet som också förklarar varför diabetes ökar risken för urinvägsinfektion.
Hur bör blodsockret ligga vid typ 1-diabetes för att minska risken för ögon- och njurskador? Forskare i Linköping tror sig veta.
En studie visar att allt färre personer med typ 1-diabetes insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar eller avlider. Men prognosen varierar och vården kan därför behöva anpassas till olika riskgrupper.
Barn med typ 1-diabetes och deras familjemedlemmar riskerar att drabbas av psykisk ohälsa, visar forskning från Karolinska institutet. Fynden visar behovet av psykologiskt stöd inom diabetesvården.