Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Demokrati" i kronologisk ordning.
Internationella jämförelser av korruption tenderar att missa den korruption som sker i Sverige och andra rika demokratier. Det visar resultat från en forskningsartikel skriven av statsvetaren och korruptionsforskaren Staffan Andersson.
Bild- och medieundervisning kan göra att elever får lättare att uttrycka sina åsikter samtidigt som deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper blir synliga. I elevernas bildskapande kommer en mångfald perspektiv fram, vilket även kan nyansera stereotypa uppfattningar. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Bättre miljö- och social hänsyn i våra välfärdstjänster. Det är tanken med ett nytt EU-direktiv som gör det lättare att använda offentlig upphandling som ett politiskt styrmedel. Men frågan är hur hållbar en upphandling kan bli.
Schweiz, Lichtenstein, Luxemburg, Panama. De senaste årens läckor från skatteparadis har visat upp ett omfattande skattefusk. Frågan är vad den kunskapen gör med de som (ännu) inte fuskar.
Ett kvarts sekel har passerat sedan den stora skattereformen, och många menar att det är dags för en ny reform. Men vem ska göra det tunga utredningsjobbet?
Förr eller senare får hatet konsekvenser och människor börjar agera på det som skrivs. Det kan vara i form av verbala attacker, stenkastning och bränder. Det säger Heléne Lööw som forskar om hatbrott och sociala medier. Forskning.se presenterar här första delen av fyra i vår serie om näthat.
Det finns ingen quick fix för skolan – men massor av kunskap som hjälper till att förstå och hantera de utmaningar som lärare dagligen står inför säger Silvia Edling docent i didaktik vid Högskolan i Gävle, som föreläst på skolor kring diskriminering och kränkning. Hon har i en bok tagit fasta på det lärare berättat och relaterat detta till aktuell våldsforskning.
När larmet går i Medelpad rycker bybor ut. Frivilliga som resurs vid räddningsarbete blir allt vanligare – i takt med minskade samhällsresurser. Forskare försöker nu förstå hur samhället bäst utnyttjar människors vilja att hjälpa till.
Det är avgörande för demokratin att redan i grundskolan lära ut programmering. Utan förståelse för vad som får internet, telefonerna och banktjänsterna att fungera saknas möjlighet att påverka samhället. Det är både forskare och lärare övertygade om.
100-tals skjortknappar, snusdosor, skrivbord, glasögon och till och med en fimp – det är Andreas Nybloms studiematerial. Han har studerat berömmelsens kulturhistoria genom personliga föremål i Nordiska museets samlingar.
Tvärtemot vad man tidigare trott bidrar inte medborgarinflytande nämnvärt till demokratiutvecklingen i konfliktdrabbade länder. Istället är det politikernas roller och deras samarbetsförmåga som avgör hur det ska gå.
Skrivundervisningen inom gymnasieskolans svenskämne bidrar i hög grad till att befästa klyftor och skillnader mellan elever, även om exempel på motsatsen finns.
Svaret finns i MaxRange, världens största datamängd över alla länders politiska system, från 1700-talet fram till idag, skapad av forskare vid Högskolan i Halmstad. Analys av historien kan ge en förklaring till dagens oroliga värld.
Finlands och Sveriges demokratier framstår som ovanligt stabila. Men denna stabilitet har varken uppkommit av sig själv eller är garanterad att bestå. Ny och fördjupad kunskap är därför viktig om hur demokratin vuxit fram och lyckats förnya sig. I ett stort forskningsprogram ska demokratins drivkrafter i Finland och Sverige 1890-2020 undersökas, inför Finlands 100-åriga självständighet 2017.
Det borde vara självklart att människor får rösta som de vill, men ändå händer det att vissa demokratiskt valda partier inte blir helt accepterade. Detta tacklas på olika sätt i olika länder. I en fullt utvecklad rättsstat brukar valresultatet förvisso respekteras, men det räcker inte med bara respekt – syftet med demokrati är att ta fram en handlingskraftig regering.
Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.
Samspelet mellan arv och miljö diskuteras ofta för att förklara människors personlighet och beteenden. När det gäller vårt politiska engagemang har många ändå uppfattningen att det enbart är ett resultat av yttre miljöfaktorer så som utbildning och uppfostran, snarare än av egenskaper som vi har ärvt av våra föräldrar. Nu visar forskning att det genetiska arvet även spelar en betydelsefull roll för hur vi agerar politiskt.
Små kommuner tvingas till samarbete för att klara välfärden. Det kanske låter bra med samarbete, men det innebär också att politiken hanteras utan demokratisk förankring. Därför höjs det röster för en kommunreform i Sverige och även i övriga Norden.
Fördomar och diskriminering diskuteras flitigt i valrörelsen med begrepp som sexism och rasism. 2008 skrev gerontologiprofessorn Lars Andersson vid Linköpings universitet boken “Ålderism” för att visa att även äldre behandlas diskriminerande och med stereotypa föreställningar. Han tycker att ålderism existerar i hög grad även 2014 och att politikerna kan göra mer för att motverka problemet.
Politiska partier ska vara kanaler för medborgarnas inflytande, men i takt med att medlemsantalet minskar så blir det svårare för politikerna att veta vad deras väljare vill. För att makten ska vara legitim krävs att politiken är förankrad i folkviljan.
