Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Demokrati" i kronologisk ordning.
Unga män, alltså inte den äldre generationen, har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. Det visar en stor studie av jämställdhet och sexism i Europa.
”Sverige som jag älskar”. Inför valet öste svenska partiledare kärlek över Sverige. Och två partiledare utmärkte sig retoriskt, enligt forskare.
Vi kan fatta ett egoistiskt beslut och samtidigt vara övertygade om att vi agerar för allas bästa.
Det är lättare att demontera demokratin än man kanske tror. Svensk grundlag utgår från att politiker vill väl. Men ett parti med egen majoritet i riksdagen kan på några få år ta kontroll över domstolar, medier och andra partiers möjlighet att påverka – även i Sverige.
Politikerna i valrörelsen tycker inte bara olika – de tycker också att motståndarna är oärliga, ointelligenta och fördomsfulla, visar en ny studie om så kallad affektiv polarisering.
Partiledare som trots politiska nederlag, talar om för sin väljare att allt gått rätt till, minskar misstron mot det politiska systemet, visar forskning. Men innan ett goda-förlorare-budskap måste partiledaren alltid bekräfta att det förlorande lägret har rätt i sak.
Alla pratar om ökad polarisering. Men varken partier eller väljare tycker mer olika än förr. Kanske är allt prat om polarisering det verkliga hotet.
Yvig som en brittisk Boris Johnson? Skämtsam, snygg och glamorös? Nope, svenska väljare föredrar partiledare som så att säga går i fotriktiga skor, säger statsvetaren Jenny Madestam.
Observationer från databasen Artportalen har betydelse för myndigheters beslut om till exempel avverkning eller vägbyggen. Vilka observationer som faktiskt tas med i besluten avgörs av ett fåtal personer.
Public service-medier bidrar till kunniga och informerade medborgare. De åtnjuter dessutom ett jämförelsevis stort medborgerligt förtroende och kan inte anses vara partipolitiskt partiska.
Sjuttio procent av världens befolkning lever nu i diktaturer. Det visar årets demokratirapport från Varieties of Democracy-institutet vid Göteborgs universitet.
Ryssland har oprovocerat attackerat Ukraina. Varför har det skett och hur tänker Vladimir Putin egentligen? Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid Stockholms universitet och FOI, analyserar läget utifrån sitt forskningsfokus, den ryska bilden.
Demokrati är en självklarhet i västvärlden – men bara politisk demokrati, inte ekonomisk. I företag bestämmer några få och det finns ingen rösträtt för anställda.
Pressekreteraren har gått från att vara en servicefunktion till att få en allt starkare och mer central roll i det politiska arbetet. Idag har de en självklar plats i staben hos regeringens ministrar.
Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet än de som inte är religiöst aktiva. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
Enbart visselblåsare och grävande journalister kan kontrollera säkerhets- och underrättelsetjänster i västerländska demokratier. Varken parlament eller rättssystem har klarat av att upptäcka kränkningar av de egna medborgarnas rättigheter.
Efter upptrappningar av konflikten i Myanmar befinner sig nu stora delar av landet i en krigssituation. Dessutom har man drabbats hårt av covid-19.
Språket har blivit en valfråga i Tyskland. Högernationalister vill få bort könsneutrala ord. Och göra tyskan till en identitetsfråga, säger språkforskare.
Svenska nyhetsmedier står starka på digitala plattformar och fortsätter att prioritera granskande och undersökande journalistik, visar en internationell studie. Men i Sverige, liksom i övriga undersökta länder, är det sämre ställt med journalisters anställningstrygghet.
Är ökad polarisering enbart av ondo? Inte nödvändigtvis menar forskare som just nu studerar politisk polarisering på internet. De pekar också på avgörande skillnader mellan USA och Europa.
