Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Demokrati" i kronologisk ordning.
Ett extra vakande öga på uniformsbröstet – allt fler ordningsvakter bär så kallade kroppskameror med inspelningsfunktion. Men det finns risker med utvecklingen, bland annat gällande etik och rättssäkerhet. Och ordningsvakterna själva är inte odelat positivt inställda till kamerorna, enligt en ny rapport.
Åklagares känslor spelar en viktig roll i förundersökningar. Och medvetenhet om känslorna är inget som minskar objektiviteten och rättssäkerheten – det är tvärtom, enligt en studie.
Heja kungen eller heja demokratin? Bilden av det förflutna förändrades mycket under 1800-talet och fram till sent 1900-tal i Sverige. Det visar en avhandling som tittar på hur frihetstiden och Gustav III:s regeringstid har beskrivits.
Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
RSB, en nämnd som ska bidra till bättre EU-lagstiftning, har stor makt, utsätts för påverkan utifrån och agerar bakom stängda dörrar. Det framgår av forskning vid Linnéuniversitetet.
Vissa måste få fortsätta köra bil som de alltid gjort, annars är det orättvist. Ungefär så lyder argument ofta när politiker diskuterar omställningen till ett fossilfritt samhälle ur rättvisesynvinkel. Och det är inte särskilt konstruktivt. Det menar SLU-forskare som har synat riksdagsdebatter.
För första gången på två decennier finns nu fler diktaturer än demokratier. Det innebär inte att utvecklingen är helt nattsvart – flera länder har svängt bort från auktoritärt styre.
Långtifrån alla håller med om budskapen, men vill ändå ha koll. Andra är skeptiska till etablerade medier. Det finns en stor variation bakom svenskarnas vilja att ta del av ryska mediekanaler, visar en studie från Försvarshögskolan.
I USA är politikerna betydligt äldre än den genomsnittliga väljaren. Det är även svårt för unga kandidater att nå högre politiska poster. Situationen riskerar att undergräva ungas intresse för demokratin, visar forskning från Göteborgs universitet.
Allvarliga problem och ordningsstörningar är sällsynta när svenskar går till val. Det visar en enkätundersökning som gjorts bland 7 000 röstmottagare som arbetade i vallokalerna under valdagen.
Sveriges civilsamhälle och föreningsliv beskrivs ofta som centrala för det demokratiska lärandet. Men i en ny avhandling nyanseras bilden. Mer fokus har lagts på fostran i föreningsteknik istället för att uppmuntra till delaktighet.
I början av pandemin var många svenskar tveksamma till att vaccineras mot covid-19. Tveksamheten var extra stor i vissa grupper, bland annat hos dem som är missnöjda med den svenska demokratin.
– Den grupp i vårt material där tveksamheten var som störst bestod i huvudsak av manliga SD-sympatisörer mellan 36 och 70 år, säger forskaren Johannes Lindvall.
Kinas och Rysslands relation utmanas av Ukraina-kriget. Men de har många skäl att vilja jobba ihop. Här är sex skäl till att Kina vill vara vän med Ryssland, enligt en ny rapport.
Inför valet 2022 flyttade en del av den politiska diskussionen till Tiktok. En del har förfärats över att svensk politik avhandlas i en Kinaägd app med algoritmer som premierar snabba och känsloväckande klipp. Men kommunikationsformen är varken farlig eller särskilt ny. Den användes redan i antikens Grekland, säger kommunikationsforskaren Nils Gustafsson.
Veckorna efter Mahsa Aminis dödsfall i Iran sprids hennes namn som en protest i sociala medier. Ibland skrivs bara hennes namn, inget mer, i diverse kommentarsfält. Här är möjliga orsaker till det, enligt Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
En viktig framgångsfaktor vid uppror är att det finns någon som leder rörelsen. Någon sådan finns inte i Iran, nu. Det är en svaghet, menar Rola El-Husseini, forskare vid Lunds universitet och expert på kvinnorörelser i Mellanöstern.
Unga män, alltså inte den äldre generationen, har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. Det visar en stor studie av jämställdhet och sexism i Europa.
”Sverige som jag älskar”. Inför valet öste svenska partiledare kärlek över Sverige. Och två partiledare utmärkte sig retoriskt, enligt forskare.
Vi kan fatta ett egoistiskt beslut och samtidigt vara övertygade om att vi agerar för allas bästa.
Det är lättare att demontera demokratin än man kanske tror. Svensk grundlag utgår från att politiker vill väl. Men ett parti med egen majoritet i riksdagen kan på några få år ta kontroll över domstolar, medier och andra partiers möjlighet att påverka – även i Sverige.
