Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Demens" i kronologisk ordning.
Hög vilopuls kan vara en oberoende riskfaktor för demens, visar en studie från Karolinska institutet. Vilopuls är enkelt att mäta, och går att sänka med hjälp av motion eller medicin. Därför tror forskarna på nya möjligheter med att mäta vilopuls hos äldre.
Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än gränsvärdena.
Den som har diabetes typ 2 löper ökad risk att utveckla en demenssjukdom, det är känt sedan tidigare. En ny studie visar att det framför allt gäller dåligt kontrollerad diabetes.
En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.
Alzheimersjuka som ätit omega-3 fettsyror i början av sjukdomsförloppet presterar bättre i minnestest. Det visar en studie från Örebro universitet.
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar, visar en stor studie från Karolinska institutet.
Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.
Sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, ökar risken för demens senare i livet. Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan alltså löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar.
Kvinnor med längre fertil period löper ökad risk för demens i hög ålder jämfört med de som haft en kortare reproduktiv period. Det framgår av en befolkningsstudie från Göteborgs universitet
I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens.
Äldre som lider av demens får inte alltid information om digitala hjälpmedel som skulle kunna hjälpa dem i vardagen. En bättre dialog mellan de olika vårdgivarna skulle gynna personer som drabbas av demens, enligt forskning i Örebro.
Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk träning. Med träning förbättras balansen, samtidigt som motivation för träning ökar efter en tids träning. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Demens utvecklar sig olika från person till person. Nu har forskare utvecklat ett enkelt verktyg för vården öfr vården, som gör det möjligt att förstå hur troligt det är att en person med demenssjukdom kommer att avlida inom tre år.
Ungefär hälften av de patienter som drabbats av MCI, en lindrig minnesstörning, får inom några år demenssjukdomar som Alzheimer. Andra hälften får det inte. En stor studie visar nu nya möjligheter att tidigt se vilka som har störst risk att bli sjukare. Därmed kan framtida bromsmediciner snabbt ges till rätt patient.
Personer med en specifik och ovanlig genmutation tycks vara skyddade mot flera olika demenssjukdomar, och ha ökad möjlighet till ett långt liv. Det framgår av en omfattande internationell forskningsstudie.
Sömnstörningar i medelåldern eller senare i livet är förknippade med en ökad risk att utveckla demens. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Att andas in bilavgaser eller rök från vedeldning orsakar inte bara astma och risk för hjärtkärlsjukdom – det ökar också risken att drabbas av demens. Och det även vid nivåer som ligger under gränsvärdena för luftkvalitet. Det visar en långtidsstudie vid Umeå universitet.
Kvinnor som är i bra fysisk kondition i medelåldern har närmare 90 procents lägre risk för att utveckla demens i hög ålder jämfört med kvinnor med genomsnittlig kondition, visar en studie från Sahlgrenska akademin.
En traumatisk hjärnskada efter till exempel slag mot huvudet ger en förhöjd risk att insjukna i demens så länge som 30 år efter själva skadan. Det visar en ny studie vid Umeå universitet där forskarna har följt sjukdomshistorien för 164 000 personer som drabbats av skallskador.
Stress, utmattning och en känsla av att minnet sviker. Det är symptom hos en växande patientgrupp som studerats i en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Resultat: De kan behöva hjälp, men har sällan begynnande demens.
