Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Demens" i kronologisk ordning.
Svåra skallskador leder i princip alltid till minnesproblem och upprepade slag mot huvudet höjer risken för demens. Det har en uppmärksammad skotsk studie av elitidrottare satt fokus på.
Att ha minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke ökar risken att utveckla demens, visar en studie från Karolinska Institutet. Bara en så kallad kardiometabol sjukdom går däremot inte att koppla till en ökad risk för att utveckla demens.
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska år.
Borttappade saker. Bortglömda namn. Vilse i parkeringshuset. Vi drabbas alla ibland av minnesproblem i vår vardag, men när är glömska eller en känsla av förvirring tecken på Alzheimers sjukdom?
Vad som orsakar sjukdomen frontotemporal demens är förhållandevis okänt. Veckningar i hjärnan som formas i fosterstadiet kan ha betydelse för när sjukdomen bryter ut.
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symtomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symtomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom.
Personer med förmaksflimmer har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Att möss som äter mycket fett och socker får sämre minne har visserligen varit känt tidigare. Det forskare från Lunds universitet nu har kunnat visa är att påverkan på hjärnan inte är bestående. När mössen ändrade sin diet återställdes minnesfunktionerna.
Hög vilopuls kan vara en oberoende riskfaktor för demens, visar en studie från Karolinska institutet. Vilopuls är enkelt att mäta, och går att sänka med hjälp av motion eller medicin. Därför tror forskarna på nya möjligheter med att mäta vilopuls hos äldre.
Snart tändas tusen juleljus. Varje år bränner svenskarna cirka 18 000 ton ljus, de flesta runt jul. Men är det så klokt egentligen? Vi frågade Aneta Wierzbicka, forskare vid Lunds universitet som länge har studerat hur levande ljus påverkar inomhusluften.
Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än gränsvärdena.
Den som har diabetes typ 2 löper ökad risk att utveckla en demenssjukdom, det är känt sedan tidigare. En ny studie visar att det framför allt gäller dåligt kontrollerad diabetes.
En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.
Alzheimersjuka som ätit omega-3 fettsyror i början av sjukdomsförloppet presterar bättre i minnestest. Det visar en studie från Örebro universitet.
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar, visar en stor studie från Karolinska institutet.
Luktträning var tidigare mest något för vinentusiaster och doftforskare. Men det har coronapandemin ändrat på.
Ett blodprov kombinerat med tre enkla tester kan med över 90 procents säkerhet förutsäga risken att en person ska utveckla Alzheimers sjukdom. Det kan få stor betydelse när läkemedel som bromsar sjukdomen blir tillgängliga.
Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av onormal spridning och ansamling av proteinet tau i hjärnan. En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser för de drabbade individerna. Studien publiceras i Nature Medicine.
ALS-patienter har sjukdomsförändringar i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar ämnesomsättning och sömn. Det visar en grupp forskare i Lund och Australien. Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakomliggande orsaker och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar.
