Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Demens" i kronologisk ordning.
Människor vars biologiska ålder är högre än den faktiska kronologiska åldern löper en ökad risk att drabbas av stroke och demens. Det framgår av en studie från Karolinska Institutet.
Långt före symtom på Alzheimers sjukdom förändras energibalansen i hjärnceller som är viktiga för närminnet. Det visar en studie på möss.
Forskare från Göteborgs universitet har tagit fram en ny metod som ger bättre information om kroppen vid så kallad datortomografi. Metoden kan göra det lättare att hitta exempelvis demens hos människor, enligt forskarna.
För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos och insatser tidigt.
I en studie har forskare undersökt en speciell sensor som reglerar blodtrycket i kroppen. I takt med ökad ålder försämras den skyddande funktionen, något som kan förvärra skador i kärlen och driva på hjärt-kärlsjukdomar.
Behandling med nanomaterialet grafenoxid kan minska den skadliga process som stör hjärnans funktioner vid Alzheimers sjukdom. Det visar en studie på jästceller.
Det kan finnas ett möjligt samband mellan kronisk stress och demenssjukdom. Risken att drabbas är liten, men personer under 65 år med utmattningssyndrom och depression får i högre grad Alzheimers sjukdom. Det visar en studie.
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av en rad hälsoproblem. Men äldre får sällan diagnos och behandling – trots symtom.
Yoga har större effekt på den kognitiva hälsan än styrke- och konditionsträning. Enligt en ny studie kan yoga även bidra till att förebygga demens hos personer över 55 år.
Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Det är slutsatsen i en avhandling från Linköpings universitet.
Ett ryggvätskeprov kan underlätta tidig diagnos av Lewykroppssjukdom. Studier visar också att nedsatt luktförmåga är starkt kopplat till sjukdomen.
Små ökningar av luftburna partiklar höjer risken för demens betydligt. Det visar en studie som undersökt hälsan hos personer som bor i centrala Stockholm.
Demens är vanligare hos före detta fotbollsspelare och flera länder har infört nickningsförbud för unga spelare. Hur farligt är det egentligen att nicka?
Patienter med neurodegenerativa sjukdomar går långsammare och tar kortare steg. Gångproblemen kopplas till kognitiv förmåga och kan påverka livskvaliteten, enligt en avhandling.
Förändrade nivåer av glykaner, eller sockermolekyler, i blodet kan visa risken för Alzheimers sjukdom tio år i förväg. Upptäckten av biomarkören kan underlätta screening för tidig diagnos.
Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet drabbades oftare av demens, jämfört med övriga befolkningen. Nickar och huvudkollisioner kan vara förklaringen, menar forskarna bakom en ny studie.
Det finns en koppling mellan luftföroreningar och risken att drabbas av demens. En ny studie från Umeå visar att personer med en specifik genvariant löper extra stor risk om de utsätts för skadliga partiklar under lång tid.
När coronaviruset spreds på äldreboenden under 2020 hade personer med demens störst risk att drabbas. Den förhöjda risken gällde både att insjukna och att dö med covid-19.
Fallolyckor och alzheimer skulle kunna förutspås med en ny metod. Det menar forskare som utvecklat en radarsensor som mäter människors rörelsemönster och variation i steg.
Ett enkelt salivprov som spårar molekyler i hjärnan kan upptäcka alzheimer och parkinson – långt före symtom visar sig. Det visar forskning vid Luleå tekniska universitet.
