Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Biologisk mångfald" i kronologisk ordning.
Värnande av biologisk mångfald påtalas tydligt i två av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, men detta speglar inte den fulla nyttan av denna mångfald. En genomgång av forskningslitteraturen visar att biologisk mångfald kan bidra till uppfyllandet av samtliga mål, antingen direkt eller indirekt.
En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Runt 2000 skogslevande arter är rödlistade. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt om Sveriges naturvårdsinsatser kan hålla jämna steg med ett allt intensivare skogsbruk.
En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat.
En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya upptäckten kan också bidra till förståelsen för hur vi kan tackla den pågående globala uppvärmningen på jorden om vi inte får stopp på koldioxidutsläppen.
Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländsarter som finns i Uppland, också finns i dammarna.
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol… De flesta av oss har hört den, Taubes klassiska Sjösala vals som skildrar ett Sverige i försommarskrud. Men hur lätt är det egentligen att hitta de traditionella ängsblommorna idag, när allt fler arter är hotade? Och – handen på hjärtat – skulle du ens känna igen dem?
Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård.
Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket, med skördeförluster på upp till 25 procent. Men när markägarna säljer rätten att skjuta vilt på sina marker kan förlusten vändas i vinst. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, menar forskare vid SLU.
Inplantering av bäver tycks ge en större biologisk mångfald än anläggande av andra typer av våtmarker. Bäverns dammbyggen skapar mer variationsrika miljöer med en rikare flora av våtmarksväxter och bidrar till ymnig förekomst av vattenskalbaggar, visar en svensk-skotsk studie.
Hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning? Det är en nyckelfråga i klimatdebatten som är svår att svara på utan information om artens naturliga variation. Nu kan forskare från Uppsala universitet för första gången ge en detaljerad bild av naturlig variation genom en stor studie som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
Mångfald i skogsmark är viktig, men det handlar inte bara om värdet av artmångfald i sig. Lika viktig är sammansättningen av arter, och deras egenskaper, när det gäller nedbrytningen av exempelvis lövavfall, visare en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, och där bland andra SLU-forskaren Brendan McKie deltagit.
En studie publicerad i tidsskriften Nature kan komma att påverka vad som måste prioriteras att bevara i havet. I studien, som är gjord av forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, används ett nytt sätt att analysera biologisk mångfald och hittar på det sättet helt nya skyddsvärda havsområden.
Ledare inom de stora världsreligionerna kan spela en viktig roll för att bevara biologisk mångfald. En ny studie pekar på att om världens religiösa ledare ville åstadkomma en förändring så är de idealiskt positionerade för ändamålet.
Klippmiljöer innebär speciella förhållanden för växter. Därför hittar man här många specialiserade och ovanliga arter. En ny studie från Göteborgs universitet utreder hur klippväxter påverkas av människor och olika processer som spridningsförmåga och variationer i miljöförhållanden.
Tjugo år efter konferensen Earth Summit i Rio de Janeiro efterlyser 17 forskare i ekologi från Nordamerika och Europa förnyade internationella ansträngningar för att hindra förlusten av biologisk mångfald som kan försämra naturens förmåga att tillhandahålla varor och tjänster som är livsviktiga för människans välbefinnande. En av dessa 17 forskare är David Wardle, SLU.
En stor kunskapskälla om biologisk mångfald släpps nu fri på internet. Tidskriften Biodiverse, som funnits i sexton år, lägger idag ut allt sitt material på en ny hemsida. Biodiverse sprider information om aktuell forskning och utveckling om biologisk mångfald och naturvård.
I Sverige försöker man kombinera naturhänsyn med högproduktivt skogsbruk på större delen av skogsarealen. Ett intressant alternativ till ”den svenska modellen” är triad-skogsbruk, som har prövats på vissa håll i Nordamerika. Det innebär att skogslandskapet delas in i tre skötseltyper: skog för intensiv fiberproduktion, skog med naturanpassat skogsbruk och skog som lämnas obrukad.
Från stora rovdjur till minsta mikrob studeras nu i det känsliga samspelet mellan olika nivåer i ekosystemen. Forskare samlar kunskap som kan användas i strävan att bevara den biologiska mångfalden. Miljöforskning miljoforskning.formas.se har just publicerat nya rön på nätet under rubriken Om vikten av biologisk mångfald.
Ekosystem med flera arter är mer produktiva än enskilda arter var för sig. Med data från över 400 publicerade experiment har en internationell forskargrupp funnit överväldigande bevis för att biologisk mångfald i växtriket är mer effektivt när det gäller att ta upp näringsämnen och solenergi, vilket ger större produktion av biomassa.
