Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Autoimmun sjukdom" i kronologisk ordning.
En ny metod gör det möjlig att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. I framtiden kan det alltså bli möjligt att styra behandlingen mot just de immunceller som driver sjukdomen hos varje enskild individ.
I framtiden kan det bli möjligt att ställa en mer träffsäker ALS-diagnos tidigare i sjukdomsförloppet med hjälp av ett enkelt blodprov. Det kan till exempel göra det möjligt att sätta in bromsmediciner i ett tidigt skede – innan musklerna förtvinar.
Flera olika proteiner i vårt blod som tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar kan skydda friska individer från att utveckla sjukdom.
Ämnen i bröstmjölk ger näring till bakterier i tarmen som kan ge skydd mot astma, allergi och autoimmuna sjukdomar. Forskare har studerat faktorer som formar nyföddas immunsystem.
Forskare har hittat ytterligare en pusselbit i vad som kan leda till en behandling där man med immunterapi kan bromsa vissa typer av den neurologiska sjukdomen ALS. Det handlar om en antikropp som binder de felaktigt veckade proteiner som sprids när sjukdomen utvecklas.
Att drabbas av infektion med Epstein-Barr virus i vuxen ålder istället för i barndomen ökar risken att senare i livet drabbas av sjukdomen multipel skleros, MS. Även D-vitamin och övervikt är faktorer som påverkar risken för MS. Det visar forskning från Umeå universitet.
Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.
En kartläggning av vilka kroppsegna proteiner som angrips av immunsystemet hos patienter med sjukdomen IPEX, ger nya insikter i hur immunsystemet skyddar mot autoimmun sjukdom. Studien, ledd från Karolinska Institutet, har visat att regulatoriska T-celler kontrollerar immuntolerans i tarmen.
Det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan hos patienter med sjukdomen multipel skleros (MS). Därför är det viktigt att behandla MS aggressivt, tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador hjärnan, men inte ersättas av nya. Det är slutsatserna av en ny studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Vissa myelinproducerande celler i hjärnan, oligodendrocyter, som angrips av immunförsvaret vid multipel skleros (MS), reduceras och förändras under sjukdomens gång.
– Att förstå vilka typer av oligodendrocyter som är mest effektiva när det gäller att reparera myelin blir avgörande för att ta fram nya välbehövliga behandlingar mot MS, säger professor Anna Williams, vid Edinburghs universitet.
En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret.
Trots att våra DNA ser likadana ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS.
Nästan alla autoimmuna sjukdomar drabbar oftare kvinnor än män. Det manliga könshormonet testosteron ger skydd och nu vet forskarna varför. Testosteron trycker ner proteinet BAFF, som spelar en nyckelroll vid autoimmuna reaktioner i kroppen.
Den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit ökar kraftigt, men långt färre behöver opereras idag jämfört med tidigare. Forskning inom Region Örebro län visar att bättre medicinering hjälper så pass bra att antalet operationer har halverats.
Många patienter med den neurologiska sjukdomen multipel skleros mår bättre av behandling som kan ges som dropp i glesa intervall. Inflammationen minskar och patienterna är nöjda. Trots det har läkemedelsbolaget slutat forska på preparatet.
En analysmetod från humanmedicinen har använts för att identifiera sjukdomsmarkörer i blod hos hundar med den SLE-liknande sjukdomen reumatisk ledvärk. Förhoppningsvis ska markörerna kunna användas för diagnos av SLE-liknande autoimmuna sjukdomar hos hund, och möjligen även hos människa.
I dag får fler patienter med tarmsjukdomen ulcerös kolit behålla tarmen och slipper operation. Samma studie av Carl Eriksson, doktorand vid Örebro universitet, visar också att det är 10 gånger fler som har sjukdomen i dag än på 60-talet.
Barn som insjuknar i inflammatorisk tarmsjukdom som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom löper ökad risk för cancer både i barndomen och senare i livet, visar en studie från Karolinska institutet.
Patienter med svåra tarmsjukdomar har stora förändringar i bakteriefloran. Jonas Halfvarson, forskare i medicin vid Örebro universitet, konstaterar att den varierar från att vara hälsosam till att vissa goda bakterier nästan försvinner helt.
Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som orsakas av inflammation i hjärnan och ryggmärgen. Tecken på sjukdomen kan upptäckas vid undersökning med magnetkamera (MR). Metoden funkar eftersom hjärnan förändras mer hos patienter med MS än friska hjärnor vid naturligt åldrande, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
