Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Ätstörning" i kronologisk ordning.
Nästan en av fem elitidrottare har drabbats av depressions- eller ångestsymtom. Många har också upplevt att dåligt mående påverkat vardagen. Det visar en avhandling som undersökt psykisk ohälsa bland svenska idrottare på landslagsnivå.
Risken att drabbas av den allvarliga ätstörningen arfid kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer. Det visar en tvillingstudie vid Karolinska institutet.
Allt fler tonåringar och yngre barn söker hjälp för ätstörningar. Nio av tio är flickor. Men det finns ett undantag, nämligen diagnosen arfid. Där är hälften pojkar.
”Ah, vi äter ute idag”. Sommar är för många förknippat med lata dagar med flödande spontanitet. Men för familjer med barn med ätsvårigheter består ”ledigheten” ofta av strategier för att få i barnet näring.
Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.
En studie som sedan 1985 följt ett femtiotal personer som utvecklade anorexi under tonåren visar att flertalet 30 år senare var friska, men att några hade fortsatta ätstörningar. Den visar också att tonåringar som är något äldre vid insjuknandet har bättre chans att tillfriskna.
Att som ungdom drabbas av en ätstörning gör att livet sätts på pausläge under en lång tid. Därför är det viktigt med rätt uppbackning även utanför familjen. Det kan vara inom både skolans värld och idrottsorganisationer.
Barn som tidigare har kallats kräsna eller kinkiga med maten kan i själva verket lida av selektiv ätstörning. Sedan diagnosen blev känd 2013 har antalet fall ökat i Sverige, men än så länge finns det inte tillräckligt med forskning på vare sig orsaker eller behandling.
Kvinnor med anorexi uppvisar tydliga autistiska drag, även sedan ätstörningen klingat av och de uppnått normalvikt, visar forskning vid Sahlgrenska akademin. – Det är självklart att anorexivård måste vara matfokuserad, det handlar först och främst om att rädda liv, men också andra faktorer är viktiga för att minska risken för återfall, säger forskaren Louise Karjalainen, som tror på förändrad vård för anorektiker framöver.
Inom vetenskapen handlar ortorexi om en osund besatthet av att endast äta hälsosam mat. När ortorexi beskrivs populärt i Sverige förväxlas det ofta med överdriven träning, eller det som inom forskning benämns som träningsberoende. Forskare i Göteborg har tittat på skillnaden mellan hur ortorexi beskrivs i Sverige och i internationella vetenskapliga sammanhang.
Flera nya forskningsprojekt kring anorexi är på gång vid Lunds universitet och Division Psykiatri, Skånevård Sund. Gemensamt är att hela familjen involveras vid behandlingen av sjukdomen.
Tidig upptäckt och snabba åtgärder är av största vikt för att förhindra att barn och unga med ätstörning och viktnedgång utvecklar kroniska ätstörningar med de ökade risker som följer med dessa.
Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.
De psykiska problem som tonårsflickor med ätstörningar lider av är ofta ett resultat av ätstörningen – inte orsaken till den. Socionomen Sanna Aila Gustafsson vid Örebro universitet hävdar att ätstörningar hos unga flickor egentligen är en rationell, om än ohälsosam, reaktion på de motstridiga signaler de får från omvärlden. Hennes forskning bygger på uppgifter från cirka 450 tonårsflickor, både med och utan ätstörningar.
Många patienter som söker hjälp för sin fetma lider av ätstörningar och hetsätning. En undersökning vid Örebro universitet visar att problemen fortfarande är vanliga tre år efter kirurgisk behandlingen. Däremot påverkas inte resultatet eftersom patienter med ätstörningar går ner lika mycket i vikt som andra.
Många vuxna som under sina tonår fick diagnosen anorexia nervosa kan inte arbeta på grund av psykiska problem. 18 år senare är var fjärde sjukpensionär eller långtidssjukskriven. Men långtidsuppföljningen från Sahlgrenska akademin visar också på flera ljuspunkter.
Forskningen om ätstörning måste enas om hur man ska definiera och mäta resultatet av behandling. Det menar Tabita Björk, doktorand vid Hälsoakademin, Örebro universitet, som nu lägger fram en avhandling om ätstörningsforskningens mät- och metodproblem.
Upptäckten av hjärnans så kallade melanocortinsystem och dess centrala roll för aptitkontroll har öppnat för helt nya behandlingsmöjligheter av övervikt och anorexi. I det nya numret av den ansedda tidskriften Nature Reviews Drug Discovery publicerar Uppsalaforskaren Jarl Wikberg tillsammans med en av sina medarbetare en översikt om banbrytande forskning på detta område som han och andra forskare utfört under snart två decennier.
Negativ självbild med starka inslag av självhat är det största hindret i behandlingen av personer med ätstörningar. Oavsett typ av ätstörning, patientens vikt, kräkbeteende och liknande är negativ självbild den viktigaste prognosfaktorn, visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
