Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Antibiotikaresistens" i kronologisk ordning.
Var fjärde kvinna som tar penicillin vid halsfluss får flytningar och klåda i underlivet, visar en ny avhandling. Besvären kan vara tecken på svamp vilket i sin tur kan orsaka ett stort lidande.
– Det är inte tidigare beskrivet att det är så här vanligt, säger läkaren och forskaren Karin Rystedt.
Forskare har utvecklat en molekylär metod som på några minuter kan ta reda på huruvida bakterier svarar på antibiotika eller inte. Förhoppningen är att utveckla ett snabbtest för sjukvården.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett material som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Det handlar om ett poröst material som har nano-små kanaler och beter sig som ett slags svamp.
Avloppsvatten är en betydligt värre grogrund för antibiotikaresistens än vad forskare tidigare trott. Här finns egenskaper som ger resistenta gener en extra skjuts att utvecklas till skadliga bakterier.
Antibiotika biter inte på tarmbakterien Clostridioides difficile, som ställer till stora problem inom sjukvården. Nu visar en studie mekanismerna bakom bakteriens finurliga förmåga att utveckla resistens.
För att undvika infektioner hos intensivvårdade covidpatienter användes bredspektrum-antibiotikum i början av pandemin. Men detta ledde till en ökning av de antibiotikatoleranta bakterierna enterokocker – något som försvårade behandlingen av urinvägsinfektioner.
Forskare vid Chalmers har tagit fram en sprej som kan döda farliga bakterier och även förebygga infektioner. Förhoppningen är sprejen ska bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.
Forskare har sett hur en viss typ av protein rör sig för att vårt DNA ska kopieras. Upptäckten kan bidra till ökad förståelse av hur gener för antibiotikaresistens sprids mellan bakterier.
Antibiotikarester som släpps ut i miljön i regionerna runt Kina och Indien riskerar att bidra till antibiotikaresistens – och dricksvatten kan innebära ett hot mot hälsan. Det visar en studie från Karolinska institutet.
De flesta bakterier som utsätts för antibiotika dör ganska snabbt. Men en liten del lyckas anpassa sig, växa till sig och förändras genetiskt, något som ökar risken för resistens. Fenomenet kallas bakteriell uthållighet och visar hur viktigt det är att inte skippa de sista tabletterna i antibiotikakuren.
När vi får en bakterieinfektion är det viktigt, ur bakteriens synvinkel, att inte växa för fort. För då kan allt gå åt pipan. Nu har forskare listat ut hur bakterier bestämmer den här takten. På sikt, hoppas forskarna, kan det ge bättre antibiotika.
Ett virus attackerar en bakterie. Och hur försvarar sig bakterien? Jo, genom att ta kål på sig själv, för att rädda andra bakterier. Nu hoppas forskare kunna utnyttja denna försvarsmekanism i kampen mot infektioner – kanske går det att lura farliga bakterier och förmå dem att förinta sig själva.
Klockan tickar för att få bukt med den växande antibiotikaresistensen som hotar vår hälsa. En ny sorts antibiotika som kan döda svårbekämpade bakterier kan vara en viktig pusselbit i kampen för nya effektiva preparat, visar forskning vid Umeå universitet.
En av tjugo svenskar är öppna för att skaffa antibiotika utan recept, till exempel på semesterresan eller på nätet. Illavarslande, tycker forskare – som har en förklaring till varför vissa struntar i recept.
Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar i världen. Men hur ser det ut i Sverige? Det undersöks i en avhandling från Linköpings universitet.
Forskare har identifierat en grupp molekyler – THCz – som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper är lätta att förändra kemiskt hoppas forskarna kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar.
De senaste 20 åren har antibiotikaresistensen hos björnar gått ner. Forskare har kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar.
Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.
Prover som samlats in från 60 storstäder världen över visar att varje stad har sin egen mikrobiella profil. En specifik uppsättning av virus, arkeer, bakterier och andra osynliga organismer.
Sjukhusavlopp, som innehåller förhöjda halter av antibiotika, kan snabbt avdöda känsliga bakterier medan de multiresistenta fortsätter att växa, visar forskning från Göteborgs universitet. I sjukhusens avloppssystem kan det därför finnas risk för att av nya former av resistens utvecklas.
