Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Ångest" i kronologisk ordning.
Människor med barndomstrauman verkar löpa högre risk att utveckla beroendesjukdomar som vuxna. Men höga nivåer av kroppens egna cannabisliknande ämnen kan skydda, tror forskare vid Linköpings universitet. Ämnena tros kunna fungera som en ”stressbuffert” i kroppen.
Sömnhormonet melatonin används mot sömnproblem, men verkar även förebygga självskadebeteende hos unga. Risken för självskador minskade främst bland tonårsflickor, visar en studie.
Män som utsatts för psykiskt våld upplever ofta stress, ångest och depression. De riskerar också sämre stöd eftersom de inte vill anmäla eller prata om våldet. Forskare bakom en studie beskriver situationen som en tyst epidemi.
Betablockerare används främst för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck. Men medicineringen tycks också dämpa aggressivitet och minska risken för våldsbrott. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Barn som avstod från aktiviteter under pandemin hade betydligt mer ångest än barn som inte avstod från aktiviteter, enligt en studie från Göteborgs universitet. Barn vars familjer fick sänkt inkomst under pandemin hade också mer ångest än andra.
Vissa människor, som de med PTSD, plågas mer än andra av ångest och skrämmande minnen. Att vissa är mer utsatta skulle delvis kunna förklaras av ett speciellt protein, i alla fall enligt en råttstudie.
Cannabisbruk kopplas till ökad risk för annan droganvändning, men också till ökad risk för ångest och depression – i alla fall bland dem som använt cannabis under 2000-talet. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.
Ångestnivån sjönk hos majoriteten av patienter med ångestsyndrom som deltog i ett tolv veckor långt fysiskt träningsprogram. Det gällde även för dem som levt med ångest i över tio års tid.
Nivåerna av dopamin och en positiv förväntan på behandlingen, kan avgöra om patienter med social ångest förbättras eller inte vid medicinering med SSRI. Trots att medicinen påverkar nivåerna av serotonin i hjärnan, var det effekterna på dopamin som hade störst betydelse för förbättring visar en studie från Uppsala universitet.
En fysiskt aktiv livsstil kan minska risken att drabbas av ångestsjukdomar. Det visar en studie från Lunds universitet som följt närmare 400 000 svenskar, hälften av dem Vasaloppsåkare.
KBT på nätet är lika effektiv som traditionell KBT för behandling av barn och unga med tvångssyndrom. Behandlingen via nätet minskar väntetiderna vilket gör att de som behöver traditionell KBT kan prioriteras.
De flesta barn får sin information om covid-19 från sina föräldrar, utom i Sverige – här är skolan främsta informationskällan. Det visar en internationell studie som undersökt barns uppfattning om pandemin.
Psykoterapi mot panikångest ger goda resultat och effekten av behandlingen håller i sig. Det visar den största långtidsstudie som någonsin gjorts i Sverige. Två år efter behandling var 70 procent av patienterna tydligt förbättrade och 45 procent hade inga eller minimala symptom.
Bland äldre – 60 plus – med psykossjukdom och bipolär sjukdom är andelen döda i covid-19 nästan fyra gånger så stor, som hos psykiskt friska i samma ålder.
– Vi ser en hög överdödlighet. Kanske borde gruppen prioriteras för vaccin, menar Martin Maripuu, psykiatriker och forskare vid Umeå universitet.
En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen framför allt i par där båda har liknande upplevelser. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet.
Övermedicinering, fler oplanerade vårdbesök och fler besök inom slutenvården. Flerfaldig sårbarhet med ökad risk för samsjuklighet. Vården fyller inte behoven för äldre med funktionshinder och psykisk ohälsa, visar en studie från Lunds universitet.
Existentiell ensamhet är en oundviklig del av människans livsvillkor. Många äldre beskriver oro och ångest, men lyfter fram faktorer som lindrar ensamheten – bland annat relationer till andra människor. Något som vården måste förhålla sig till.
Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att drabbas av en rad sjukdomar senare i livet . Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet.
Proteinet p11 i hjärnan är viktigt både för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner. Åtminstone hos möss. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Karolinska institutet, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.
Kan en ökning av kroppens egna cannabisliknande substanser, lindra posttraumatiskt stressyndrom, ptsd? Det hoppas forskare vid Linköpings universitet som startar en klinisk studie med ett läkemedel som hämmar nedbrytning av endocannabinoider i kroppen, i kombination med internetbaserad kognitiv beteendeterapi.
