Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "adhd" i kronologisk ordning.
Ärftlighet spelar stor roll vid autism, men en studie på tvillingar visar att även låg födelsevikt, kramper och infektioner under de första levnadsåren kan öka risken för neuropsykiatriska diagnoser.
Vad innebär det att få diagnosen adhd och hur kan vi som samhälle bli bättre på att stötta dem och andra sårbara barn och unga?
Pia Tallberg, specialist i neuropsykologi som precis doktorerat vid Lunds universitet, har i sin forskning undersökt hur barn med adhd utvecklas över tid.
Paracetamol, som finns i till exempel värktabletten Alvedon, kan påverka fostret, framförallt när det tas tidigt i graviditeten. Gravida bör använda paracetamol med ”försiktighet”, anser forskarna.
En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar, visar en stor studie från Karolinska institutet.
Goda kunskaper i gruppsykologi hos läraren, ödmjukhet och en aktiv kommunikation. Det är nyckeln till en lyckad integrering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer på idrottslektionerna. Allt enligt en studie av Anna Thorén, universitetsadjunkt i Pedagogiskt arbete med inriktning nätbaserat lärande vid Högskolan i Borås.
Matvanorna spelar roll för ADHD.
– Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, forskare vid Örebro universitet.
Hur barn och ungdomar med adhd förstår och hanterar sina symptom studeras i en ny avhandling.
– Om vi är medvetna om hur barn uppfattar sitt beteende så kan vi också förstå varför situationer uppstår, säger Noam Ringer, psykolog och forskare vid Stockholms universitet.
Blodbrist tidigt i graviditeten kopplas till en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten har inte samma korrelation. Upptäckten understryker vikten av tidig testning för järnnivåer och näringsrådgivning.
Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.
Personer med ADHD löper större risk att dö i förtid. Att samtidigt ha flera olika psykiatriska störningar verkar ha stor betydelse för risken, enligt en stor studie gjord av Karolinska Institutet och Örebro universitet.
Det finns strukturella förändringar i arvsmassan som kan kopplas till Tourettes syndrom. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Uppsala universitet, där arvsmassan hos 802 familjer har analyserats.
Den psykiska ohälsan är omfattande bland unga som utsätts för mobbning, nättrakasserier och fysiskt våld. Det bekräftas av en ny avhandling från Lunds universitet. Resultaten visar bland annat att det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och nättrakasserier även vid enstaka händelser.
Bilförare med och utan ADHD har jämförts i en körsimulatorstudie. Resultaten påvisade inga skillnader i körbeteende eller upplevelse av körningen. Mindre körsimulatorer skulle kunna användas mer för att studera effekter av funktionsnedsättningar och behov av körträning, menar forskarna bakom studien.
Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling – och för perceptionen av omvärlden. Att som spädbarn ha en reducerad förmåga att integrera det man ser med det man hör kan vara en riskfaktor för att utveckla autism, enligt en studie från Uppsala universitet.
Barn och unga som har ett aggressivt eller antisocialt beteende löper risk att utveckla långvarig psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och socialt utanförskap som vuxna. Men insatser för att stärka dem när det gäller ansvarstagande, målmedvetenhet och att självacceptans kan fungera som ett skydd, visar forskning.
Neuropsykiatriska diagnoser får mycket ofta förklara skolelevers utåtagerande beteende. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.
Väljer förare med ADHD en högre hastighet jämfört med förare utan ADHD? Kan enklare simulatorer användas för att studera hur ADHD påverkar körförmågan? Ett forskarteam lett av VTI söker svaret på frågorna i en pågående simulatorstudie.
Kan ett konstant ljud av brus i öronen få barn och ungdomar med ADHD att bättre koncentrera sig i skolarbetet. En svensk-norsk studie talar för att så kan vara fallet.
Det är till största delen ärftliga faktorer som ligger bakom att vuxna med ADHD oftare utvecklar alkoholberoende och hetsätningsbeteende. Därför är det viktigt att ADHD behandlas tidigt och att insatser sätts in för att förebygga att individen utvecklar dessa tillstånd senare i livet.
