Cykelstölder är så vanliga att många avstår från att cykla, på grund av en rädsla att bli av med cykeln. Det bromsar cyklandet som helhet, visar en ny rapport – som också föreslår åtgärder för att minska stölderna.
Sjöfart och vägtransporter fungerade utan större störningar under coronakrisen. Efterfrågan på varor var stor och nya digitala lösningar underlättade hanteringen av godset, enligt en rapport från VTI.
Krocktester med A-traktorer och mopedbilar ger tydliga besked. Att inte använda bilbälte kan få förödande konsekvenser – även i långsamma fordon.
För att nå klimatmålen behöver Sverige skynda på elektrifieringen av alla transporter och utveckla en infrastruktur för laddning av fordon. Här spelar datadelning och digitalisering en viktig roll, enligt en ny rapport.
Flera allvarliga olyckor har inträffat efter att bilar kört av svenska vägar. Det här kan bero på att nya dubbdäck, fler friktionsdäck och ökad trafik har gjort vägarna slätare – med sämre fäste som följd.
E-handel ger konsumenter ökad tillgänglighet och service men är samtidigt en logistikutmaning för dagligvaruhandeln. De totala transporterna för hushållens livsmedelsförsörjning kan dock minska med effektiv logistik och minskad bilanvändning. Samtidigt är konkurrensen hård, vilket driver på servicen.
Trots att däckslitagepartiklar bedöms vara den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige behöver befintliga modeller för att beräkna spridning av mikroplaster i naturen utvecklas för att kunna simulera däck- och vägslitage.
Höstmörkret kommer allt närmare och det är hög tid för dig som cyklar att se över ditt cykellyse. Men hur ska du veta att belysningen uppfyller gällande krav och att den hjälper dig att både se och synas? VTI har genomfört tester för att jämföra egenskaper hos olika cykellysen.
När användningen av fossila drivmedel minskar, minskar också statens intäkter från bensin- och dieselskatter. Hur ska vägtrafiken beskattas i en framtid när trafiken inte längre förorsakar utsläpp från förbränningsmotorer?
Eftersom allt fler efterfrågar hållbara och punktliga resor byggs nu Sveriges järnvägstrafik ut. Samtidigt ökar behovet av underhåll av järnvägarna. En ny modell som forskare från VTI tagit fram beräknar framtida behov knutna till svensk infrastruktur för tågtrafik.
Drygt en tredjedel av trafikanterna kör för fort i tätort, framför allt på 40-sträckor. Det visar den årliga mätningen av hastigheter på gator i tätort som genomfördes 2019. Den genomsnittliga hastigheten i de områden där mätningen görs har dock minskat stadigt sedan mätningarna startade 2012.
Transportsystemet står inför en rad utmaningar på grund av dess negativa inverkan på klimat, jämlikhet och rättvisa. I en ny rapport lyfter forskare fram ungas egna röster inom transportområdet.
– Unga kan spela en nyckelroll i omställningen mot framtidens transportsystem, säger Anna Wallsten, postdoktor vid VTI.
Den sista kilometern av en transportkedja är den mest kostsamma, minst effektiva och mest utsläppsintensiva delen av hela kedjan. Att transportera paket med godscyklar är kostnadseffektivt, leder till mindre utsläpp och snabbare transporter.
Yrkesförare av tunga fordon får mer insikt i egen och andra trafikanters sårbarhet efter att ha gått en riskutbildning med praktiska moment. Det kan leda till sänkt hastighet, större avstånd i trafiken – och därmed färre trafikolyckor.
Utbyggnad av elvägar skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma och minska utsläppen från tunga lastbilar i Sverige med ungefär en tredjedel, enligt VTI.
Däck- och vägslitage genererar stora utsläpp av mikroplastpartiklar. Men kunskapen om dem är mycket begränsad. Det visar en rapport från VTI.
Bara på kortare sträckor, i vissa situationer, kan det av trafiksäkerhetsskäl vara motiverat att dämpa cyklisters hastighet. I övrigt bör hastigheten inte begränsas, varken genom mera lagstiftning eller cykelbanans utformning.
I medelstora svenska städer kan trängselskatter eller ökade parkeringsavgifter ge ökad samhällsnytta, till exempel genom bättre framkomlighet eller skattesänkning. Det visar en ny forskningsstudie från VTI.
Bränsleskatter verkar vara det mest verksamma styrmedlet för att nå Riksdagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Höjda bränsleskatter slår mest mot låginkomsttagare i landsbygd, visar forskning.
Mer än var tredje bilist kör för fort i tätort, framför allt på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen. Sämst är det på genomfartsgator i villa- och ytterområden. Men det finns sätt att få ned hastigheten.
