När användningen av fossila drivmedel minskar, minskar också statens intäkter från bensin- och dieselskatter. Hur ska vägtrafiken beskattas i en framtid när trafiken inte längre förorsakar utsläpp från förbränningsmotorer?
Eftersom allt fler efterfrågar hållbara och punktliga resor byggs nu Sveriges järnvägstrafik ut. Samtidigt ökar behovet av underhåll av järnvägarna. En ny modell som forskare från VTI tagit fram beräknar framtida behov knutna till svensk infrastruktur för tågtrafik.
Drygt en tredjedel av trafikanterna kör för fort i tätort, framför allt på 40-sträckor. Det visar den årliga mätningen av hastigheter på gator i tätort som genomfördes 2019. Den genomsnittliga hastigheten i de områden där mätningen görs har dock minskat stadigt sedan mätningarna startade 2012.
Transportsystemet står inför en rad utmaningar på grund av dess negativa inverkan på klimat, jämlikhet och rättvisa. I en ny rapport lyfter forskare fram ungas egna röster inom transportområdet.
– Unga kan spela en nyckelroll i omställningen mot framtidens transportsystem, säger Anna Wallsten, postdoktor vid VTI.
Den sista kilometern av en transportkedja är den mest kostsamma, minst effektiva och mest utsläppsintensiva delen av hela kedjan. Att transportera paket med godscyklar är kostnadseffektivt, leder till mindre utsläpp och snabbare transporter.
Yrkesförare av tunga fordon får mer insikt i egen och andra trafikanters sårbarhet efter att ha gått en riskutbildning med praktiska moment. Det kan leda till sänkt hastighet, större avstånd i trafiken – och därmed färre trafikolyckor.
Utbyggnad av elvägar skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma och minska utsläppen från tunga lastbilar i Sverige med ungefär en tredjedel, enligt VTI.
Däck- och vägslitage genererar stora utsläpp av mikroplastpartiklar. Men kunskapen om dem är mycket begränsad. Det visar en rapport från VTI.
Bara på kortare sträckor, i vissa situationer, kan det av trafiksäkerhetsskäl vara motiverat att dämpa cyklisters hastighet. I övrigt bör hastigheten inte begränsas, varken genom mera lagstiftning eller cykelbanans utformning.
I medelstora svenska städer kan trängselskatter eller ökade parkeringsavgifter ge ökad samhällsnytta, till exempel genom bättre framkomlighet eller skattesänkning. Det visar en ny forskningsstudie från VTI.
Bränsleskatter verkar vara det mest verksamma styrmedlet för att nå Riksdagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Höjda bränsleskatter slår mest mot låginkomsttagare i landsbygd, visar forskning.
Mer än var tredje bilist kör för fort i tätort, framför allt på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen. Sämst är det på genomfartsgator i villa- och ytterområden. Men det finns sätt att få ned hastigheten.
Snöröjningsmetoden där cykelbanan sopas ren från snö kombinerat med halkbekämpning med saltlösning kan ha lett till en ökning av cyklandet vintertid. Det kan också ha bidragit till minskat antal halkolyckor, visar forskning från VTI.
Trots aktiva insatser och dialog med de stora taxibolagen fortsätter de att höra till de värsta fartsyndarna på våra vägar. Hastighetsöverträdelserna ligger på ungefär samma nivåer som 2017, visar en studie från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Systematiserade 20-minuterskontroller som sprids i tid och rum, samtidigt som polisen berättar om kontrollerna i bland annat sociala medier har förutsättningar att ändra trafikanters känsla för att bli upptäckta vid trafikbrott, visar en utvärdering av ett försök vid Polisregion Mitt.
Elcyklar i elfordonspooler har potential att minska användningen av bil i städer, men då krävs fler användare och väldimensionerade pooler. Det visar resultatet i en studie från VTI där forskare har studerat i vilken omfattning en pool som erbjuder elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar kan bidra till minskad bilanvändning.
Att turista med cykel är en ökande trend. Men turistnäringen behöver mer kunskap för att göra cykelturism stort i Sverige. Det menar forskarna bakom en omvärldsanalys från VTI.
Hela 34 procent av trafikanterna på väg kör för fort i tätort, framför allt på 40-sträckor. Det visar en studie från 2018. För höga hastigheter ökar risken för olyckor med allvarliga skador och dödsfall som följd.
Försöken att öka kollektivresandet genom att betala bussbolagen per påstigande passagerare har pågått under en längre tid. Många busskontrakt har sådana villkor, men nu tyder en ny omfattande forskarstudie på att de är verkningslösa.
Tanken är att avsaknaden av trafikmarkeringar och trottoarkanter ska göra oss mer uppmärksamma. Men så fungerar det inte, visar en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Ytor som är gemensamma för gående, bilar och andra trafikanter lockar till avkoppling, och då blir fotgängare ouppmärksamma på bilar.