I medelstora svenska städer kan trängselskatter eller ökade parkeringsavgifter ge ökad samhällsnytta, till exempel genom bättre framkomlighet eller skattesänkning. Det visar en ny forskningsstudie från VTI.
Bränsleskatter verkar vara det mest verksamma styrmedlet för att nå Riksdagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Höjda bränsleskatter slår mest mot låginkomsttagare i landsbygd, visar forskning.
Mer än var tredje bilist kör för fort i tätort, framför allt på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen. Sämst är det på genomfartsgator i villa- och ytterområden. Men det finns sätt att få ned hastigheten.
Snöröjningsmetoden där cykelbanan sopas ren från snö kombinerat med halkbekämpning med saltlösning kan ha lett till en ökning av cyklandet vintertid. Det kan också ha bidragit till minskat antal halkolyckor, visar forskning från VTI.
Trots aktiva insatser och dialog med de stora taxibolagen fortsätter de att höra till de värsta fartsyndarna på våra vägar. Hastighetsöverträdelserna ligger på ungefär samma nivåer som 2017, visar en studie från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Systematiserade 20-minuterskontroller som sprids i tid och rum, samtidigt som polisen berättar om kontrollerna i bland annat sociala medier har förutsättningar att ändra trafikanters känsla för att bli upptäckta vid trafikbrott, visar en utvärdering av ett försök vid Polisregion Mitt.
Elcyklar i elfordonspooler har potential att minska användningen av bil i städer, men då krävs fler användare och väldimensionerade pooler. Det visar resultatet i en studie från VTI där forskare har studerat i vilken omfattning en pool som erbjuder elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar kan bidra till minskad bilanvändning.
Att turista med cykel är en ökande trend. Men turistnäringen behöver mer kunskap för att göra cykelturism stort i Sverige. Det menar forskarna bakom en omvärldsanalys från VTI.
Hela 34 procent av trafikanterna på väg kör för fort i tätort, framför allt på 40-sträckor. Det visar en studie från 2018. För höga hastigheter ökar risken för olyckor med allvarliga skador och dödsfall som följd.
Försöken att öka kollektivresandet genom att betala bussbolagen per påstigande passagerare har pågått under en längre tid. Många busskontrakt har sådana villkor, men nu tyder en ny omfattande forskarstudie på att de är verkningslösa.
Tanken är att avsaknaden av trafikmarkeringar och trottoarkanter ska göra oss mer uppmärksamma. Men så fungerar det inte, visar en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Ytor som är gemensamma för gående, bilar och andra trafikanter lockar till avkoppling, och då blir fotgängare ouppmärksamma på bilar.
Hur uppmärksam är en fotgängare på olika faror i trafiken? Hur fungerar fotgängare och självkörande bilar tillsammans och hur ser de bästa trafiklösningarna ut? I en fotgängarsimulator med Virtual Reality-teknik är det nu möjligt att svara på bland annat dessa frågor.
Det är viktigt att vägmärken och vägmarkeringar syns bra i trafiken. VTI har i fältstudier bedömt läsbarhet och synbarhet av vägmärken. Man har också tagit fram en metod för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.
Vägens friktion är förmodligen den egenskap som har störst betydelse för trafiksäkerheten. På vägar med ny beläggning kan friktionen vara hög de första dagarna, för att sedan sjunka och bli farligt låg under flera veckor. Efter ungefär fyra veckor är friktionen åter på en betryggande hög nivå.
Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Både is, grus och löv påverkar väggreppet. Men mätningen av friktion bygger på bilars prestanda. Därför behöver råd och riktlinjer för cykelvägarna ses över, enligt forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
VTI har undersökt hur ofta lastbils- och bussförare i svåra olyckor varit påverkade av alkohol eller droger. Problemen var främst relaterade till förare av lätta lastbilar.
Det är trångt på cykelbanorna i storstäder som Stockholm och Göteborg – men under få och korta perioder. Riktigt trångt är det bara under ett par månader per år.
Genom rätt åtgärder på rätt plats och i rättan tid, kan halkbekämpning rädda liv, säkra arbetsmiljön och minska samhällskostnaderna. Nu finns en digital teknik som ska förbättra vinterväghållningen. Systemet är dynamiskt och prognosstyrt, vilket betyder att det både anger var och när halkbekämpningen ska utföras.
För korta, för långa eller för ofräscha – skälen till varför människor inte tar på bältet i bussen är många. Inte minst kan det kännas ologiskt att ena gången stå i bussen under en resa och nästa gång få sitta med kravet att vara bältad.
Morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet, enligt en forskningsrapport från VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut.