Många nybörjarstudenter tycker att det är betydligt svårare att studera matematik vid universitetet än på gymnasiet. Allt färre studenter söker också högre utbildningar som innehåller matematik, trots att det finns ett stort behov av arbetskraft med matematiska kunskaper. Just stadieövergången mellan gymnasiet och universitet är temat för en ny avhandling från Växjö universitet. Avhandlingsförfattaren Erika Stadler har följt fem lärarstudenter under deras inledande kurser i matematik.
Vampyren hemsöker vår kultur. När SF härom veckan startade biljettförsäljningen till den nya vampyrfilmen New Moon, brakade sajten ihop. Tv-serien True Blood är en given publiksuccé och bokhandlarna flödar av vampyrböcker. Men vad beror vampyrens popularitet på? Vad är det för specifika egenskaper som gör att den aldrig tycks sluta fascinera oss? Det är frågor som litteraturvetaren Anna Höglund besvarar i sin avhandling ”Vampyrer. En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet”.
Intresset för mobilt lärande har vuxit starkt under den senaste 10-årsperioden och uttryck som livslångt och flexibelt lärande har vunnit stor genomslagskraft. Dessa uttryck utlovar lärande på individens villkor genom egen kontroll över när och var lärandet skall ske. En ansenlig mängd projekt har således fokuserat på att använda mobil teknik för att person- och situationsanpassa lärande.
Arbetslösheten i Sverige är i många fall högre för grupper med utländsk bakgrund jämfört med infödda och yrkessegregeringen med avseende på kön är betydande – kvinnor tenderar att arbeta i vissa yrken och män i andra. En faktor som potentiellt kan förklara båda dessa observationer är diskriminering i anställningssituationer.
Allt fler från icke-akademiska hem studerar på högskolan. Studieresultaten hänger inte på vilken högskola studenten läser vid, utan snarare på hur motiverad man var att börja plugga från början. Bara 40 % av alla studenter tar en formell examen! Att ha ett examensbevis betyder 13-22% mer i plånboken om du är naturvetare från ett äldre universitet. Det är några av resultaten som nationalekonomen Susanna Holzer redovisar i sin doktorsavhandlin.
Att använda sig av datorbaserade kvalitetsmodeller för automatisk utvärdering av mjukvara har många fördelar. Felen blir färre, det tar mindre tid och är objektivt jämfört med mänsklig utvärdering. För att kunna lita på resultaten måste dock även de datorbaserade kvalitetsmodellerna vara ordentligt utvärderade. Sådana utvärderingar är ovanliga och de få som finns är svåra att använda. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker Rüdiger Lincke utvärderingen av en kvalitetsmodell baserad på ISO 9126.
Även om det finns mycket forskning om ekonomiska utfall för invandrare har många länder misslyckats med integrationen på arbetsmarknaden och det är en fråga som står högt på den politiska agendan. Ekonomiska utfall för homosexuella är ett område som är lite utforskat och där det finns många obesvarade frågor. Nationalekonomen Lina Andersson belyser några av frågorna i en ny doktorsavhandling från Växjö universitet.
Internet flödar av information, på en mängd olika språk. Våra språkkunskaper och vår tid begränsar möjligheten att ta del av allt vi önskar. Vi kan ta datorer till hjälp för att ta in informationen automatiskt för översättning och bearbetning, bland annat med hjälp av en syntaktisk analysator, men resultatet blir sällan lika bra som om en mänsklig hjärna gjort jobbet.
Uffe Enokson har studerat livspusslet som i den offentliga debatten står som symbol för tidspress och otydliga gränser mellan arbete och privatliv. En obalans som ställer nya frågor om arbetets organisering i förhållande till den självupplevda tiden. Det handlar i första hand om tidfattiga livsstilar som på en krävande och föränderlig arbetsmarknad har svårt att hinna med alla åtaganden i hemmet och på fritiden.
I början av 2000-talet framförde sexton svenska humanister idén om en kommunikativ demokrati utifrån en huvudtes om att kommunikationssamhällets kärna kan beskrivas av begreppstrion Teknologi, Demokrati och Akademi. I en ny avhandling är utgångspunkten att kommunikationssamhället svårligen kan tänkas utan ett fjärde begrepp, entreprenören, en samhälleligt uppburen gestalt för energi och förnyelse som tillför intensitet till en annars strukturellt orienterad begreppstrio.
Vår värld är fylld av vågor. Ljuset når våra ögon i form av elektromagnetiska vågor, ljudet våra öron i form av akustiska vågor; för att inte nämna alla de moderna kommunikationsredskap där budskapen förmedlas från sändare till mottagare i form av elektromagnetiska vågor.
I en ny avhandling från Växjö universitet studerar Joakim Krantz utbildningspolitiska reformer, utvärderingar och kritik som riktas mot lärare.
”Redan det lilla barnet argumenterar och diskuterar” konstateras i grundskolans kursplan för svenskämnet. Men forskning visar att elever inte lär sig skriva argumenterande och utredande texter på tillfredsställande i skolan. I sin licentiatavhandling har Ewa Bergh Nestlog studerat perspektiv i denna typ av texter som skrivits av elever i grundskolans mellanår. Resultatet av textanalyserna sätts i relation till interaktionen i undervisningen.
Den tekniska utvecklingen har i alla tider påverkat människors liv. Lärande, en av de mest karaktäristiska mänskliga egenskaperna, påverkas naturligtvis också av denna utveckling. Dagens bruk av information och kommunikationsteknologi har förändrat vårt sätt att lära och samarbeta. Förändringarna har gett oss nya sätt att underlätta lärande genom att använda en rad mobila utrustningar, mjukvaruapplikationer och olika kommunikationsplattformar. I dessa teknikrika landskap är sammanhang en avgörande komponent, som man måste ta hänsyn till både vad gäller design och teknisk implementation.
Att välja lämpliga behandlingsformer och utvärdera resultat av interventioner är alltmer vanligt förekommande uppgifter i socialt arbete och inom missbruksvården. Strukturerade intervjuer, eller olika former av bedömningsinstrument har därigenom fått en ökad betydelse. Tanken är att de ska bidra till förbättrade bedömningar kring val av intervention samt att klienter och insatser kan följas upp på ett mer systematiskt sätt.
Nätbaserade utbildningsformer används allt oftare för att nå nya grupper av studenter, så kallad ”breddad rekrytering”. Förmodligen kommer denna utbildningsform att öka i framtiden eftersom både konjunktursvängningar och allt snabbare förändringar i samhället ställer krav på att människor ständigt lär om och lär nytt. Men vad vet vi om villkoren för meningsskapande och lärande i dessa nätbaserade miljöer?
Med tidig diagnos och läkemedelsbehandling bor många demenssjuka hemma längre. Närstående blir involverade i vården och gör stora insatser, framför allt de som lever tillsammans med den sjuke. Tidigare forskning visar att ensamboende demenssjuka är i en svårare situation och löper större risker, till exempel att drabbas av undernäring. De behöver också mer vård än de som lever med en närstående. Det finns ingen entydig bild av livet med demenssjukdom och lite forskning har genomförts hemma hos de sjuka. I en ny avhandling från Växjö universitet fokuserar Rune Svanström på demenssjukas upplevelse av livet, dels när man lever med en partner och dels som ensamboende.
Användandet av biobränslen har ökat i hela Europa de senaste årtiondena och det finns flera skäl att tro att ökningen kommer att fortsätta. Genom att ersätta fossila bränslen med biobränslen kan miljö- och klimatproblemen begränsas. Miljövänliga och effektiva fordonsbränslen kan framställas genom förgasning av skogs- och träbiomassa. Förgasningen kräver dock en torr råvara vilket innebär att biobränslet måste torkas innan det kan vidareförädlas till flytande fordonsbränslen. Just torkning av biobränsle diskuteras i Peter Bengtssons avhandling ”Development towards an efficient and sustainable biofuel drying”.
Könssjukdomar har ökat de senaste åren med en hastighet som beskrivits som epidemisk. Ökningen medför konsekvenser för de smittade, såväl som för vården och samhällsekonomin. Vissa könssjukdomar kan leda till livshotande sjukdom i form av HIV eller cancer på livmodershalsen. En obehandlad klamydiainfektion kan ge framtida fertilitetsproblem för både kvinnor och män.
I debatten om hur den offentliga sektorn bör styras har det ekonomiska styrinstrumentet Balanced Scorecard fått allt större uppmärksamhet. Balanced Scorecard har fått stor spridning och utvecklats till ett av de populäraste instrumenten för att mäta prestationer. Allt fler landsting och kommuner använder idag Balanced Scorcard eller har planer på att införa det. Men vad händer när ett styrinstrument från det privata näringslivet införs i den offentliga sjukvården?
