Datoriseringen leder till att medelinkomstjobben minskar i omfattning. Det gäller jobb med rutinmässiga arbetsmoment som växeltelefonistjobb, repetitiva industrijobb och bokföringsarbete.
Ökad kunskap behövs om vilka åtgärder som på ett effektivt sätt kompenserar för en sämre start i livet, exempelvis till följd av för tidig födsel eller andra hälsoproblem under barns tidiga utveckling.
Det finns stora skillnader i hälsa bland barn i Sverige och dessa skillnader hänger samman med föräldrarnas inkomst och utbildning. Särskilt utsatta är barn till föräldrar som får ekonomiskt bistånd från kommunen. Dessa barn har en kraftigt ökad sjuklighet jämfört med andra barn.
Varför byggs det så få bostäder och så lite infrastruktur i Sverige trots så stor efterfrågan? Och hur skulle en ökning av byggandet bli möjligt? Svar ges i en forskningsrapport från SNS, Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur, av KTH-professorerna Göran Cars, Thomas Kalbro och Hans Lind.
Borgerligt styrda kommuner är mer benägna att privatisera produktion av välfärdstjänster än kommuner med vänstermajoritet. Men också mellan socialdemokratiskt styrda kommuner finns tydliga skillnader i synen på privat drift av välfärdstjänster.
Mellan rektorer och politiker råder idag ett bristande förtroende. Rektorerna anser att lokalpolitikerna saknar tillräcklig kompetens samtidigt som politikerna saknar tilltro till rektorernas kapacitet och kompetens att utveckla skolan. Det är slutsatserna i forskningsrapporten, Rektor – en stark länk i styrningen av skolan, som tagits fram på uppdrag av SNS Utbildningskommission.
