Arktis viktigaste rovdjur – parasitsteklar – påverkas mycket i de regioner där uppvärmningen varit snabbare än i andra. Förändringarna återspeglas även i mängden värddjur och i uppätna växter. Resultaten ökar förståelsen av hur klimatuppvärmningen förändrar naturen.
De attraktivaste växtarterna – som fjällsippa – får flest besök av pollinatörer, och då får andra växter som blommar samtidigt färre. Forskare vid bland annat SLU avslöjar nu att högre temperaturer leder till att fler växtarter blommar samtidigt inom en kortare period. Då ökar konkurrensen mellan olika växtarter.
Den genomsnittliga kroppsstorleken hos de vilda djur som betar i ett landskap påverkar balansen mellan de näringsämnen som växtligheten kan utnyttja. Det visar en savannstudie gjord av ett forskarlag lett av Joris Cromsigt från SLU. Växtnäringsbalansen, särskilt förhållandet mellan kväve och fosfor, bestämmer i sin tur växtlighetens produktivitet.
Blåfenad tonfisk har ökat längs västkusten. För fjärde året i rad utrustas nu den fredade fisken med sändare som ska hjälpa forskare vid SLU att få kunskap att stärka ett hållbart nyttjande och bevarande av fisken, både i svenska vatten och internationellt.
Genom att odla fler grödor kan vi gynna nyttoinsekter, till exempel jordlöpare som håller skadegörare i schack eller bin som pollinerar blommande grödor. Men den positiva effekten syntes bara om det också fanns till exempel skog och hagmark i landskapet. Studien från SLU genomfördes i Skåne.
Skogens eget metoo-upprop #slutavverkat och ett öppet brev från kvinnliga studenter i jägmästarprogrammet 2018 gjorde det tydligt att sexuella trakasserier är en del av kulturen vid skogsutbildningen. Forskare vid SLU har undersökt vad som hänt på utbildningen efter uppropet.
Tidsserier av provfisken och klimatdata för kräftans liv, från romkorn till kräftfat, ger bra prognoser för kommande fiske. En prognos från SLU visar att årets fångst av signalkräftfiske i Vättern kommer att bli något större än förra året.
När gotlandsrussen betar fritt skapas ett mer öppet landskap med begränsad mängd sly och busk. Därmed ökar artrikedomen av växter och insekter. Studier från SLU drar slutsatsen att åretruntbetande russ kan bidra till bevarande och restaurering av artrika skogsbetesmarker och hagar.
I södra halvan av Sverige kan skogen bli mindre produktiv i ett varmare och torrare klimat, medan den längre växtsäsongen kan öka produktiviteten längre norrut. Det visar en studie från SLU som bygger på satellitdata som speglar växtlighetens fotosyntes och meteorologiska data från 2000-talet.
Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skador av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt. Förekomsten av nyligen avverkade kalhyggen i närområdet ökar också risken.
Genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel har nu tagits fram av forskare från SLU och Umeå universitet. Klonerna har för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden utanför växthus. Några växte mycket bra även i fält, vilket ger hopp om att kunna framställa biodrivmedel snabbare.
När älgkon föder sina kalvar behöver hon massor med energi. Att kalvningen sammanfaller med ett grönskande landskap är ingen slump. Därför sker också kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad norrut, visar en studie på 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr.
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade hög konditionsfaktor, vilket betyder att merparten av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Det finns inga tydliga tecken på syrebrist i området, men studien visar att tillståndet för fiskarna är långt i från bra.
Infektionssjukdomar som sprids av till exempel mygg, svidknott och fästingar kallas vektorburna sjukdomar och har globalt sett mycket stor betydelse både för djur- och folkhälsa. Till dessa sjukdomar räknas bland annat de allvarliga virussjukdomarna Dengue-feber, West Nile-feber och Rift Valley fever. För att begränsa vektorburna sjukdomar behöver vi öka kunskapen om vilka virus fästingar bär på och hur virus sprids från fästingar till djur och människor.
En inventering av korallrev jorden runt visar att de bakteriesamhällen som lever på reven är mycket olika – och antagligen deltar i omsättningen av näringsämnen. Forskare från SLU har också förfinat analysen av miljöprover med stora mängder genfragment. Ökad kunskap om korallrevens mikroorganismer kan leda till bättre skydd av korallreven.
Att träna och tävla hästar utan skor har blivit mer och mer vanligt inom flera olika hästsportdiscipliner. Inom travsporten har det länge funnits en uppfattning att prestationsförmågan kan påverkas positivt om hästarna inte har skor, men också att barfotakörning kan öka risken för galopp. Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det faktiskt går snabbare om travhästarna körs barfota.
Det blir allt vanligare att anlita lokalbefolkning för att hjälpa till i bevarandeprogram för biologisk mångfald. Forskare har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant program i Vietnam. Det är viktigt att följa lokala rättvisenormer i form av jämlika löner, visar studien. Den visar också att kvinnor arbetar hårdare.
Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån, visar en ny doktorsavhandling från SLU. Att olika stora laxar från olika älvar lever sitt liv i olika havsmiljöer får konsekvenser; för hur de mår, hur de växer, hur bra de lyckas föröka sig – och därmed också hur produktiv en laxälv blir.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med ursprungsbefolkning i Guyana utvecklat ett nytt genetiskt övervakningsverktyg som ska hjälpa bevarandet av solparakiten – en papegoja som lever i Amazonas regnskog.
Husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress. Den motoriska utvecklingen stimulerades. Kontakt med djur och natur skapar goda förutsättningar för psykologisk utveckling hos unga med autism, visar en undersökning gjord av Kristina Byström, forskarstuderande och psykolog vid Habiliteringen Skövde.
