Internationella forskare studerar tre olika proteiner från coronaviruset SARS CoV-2 med hjälp av strålröret BioMAX vid MAX IV-laboratoriet i Lund. Nyligen lyckades de bestämma strukturen hos, och påbörja analysen av ett av dessa proteiner, Nsp10.
Nu presenterar forskare vid Lunds universitet de första nationella kartorna från COVID Symptom Study. Kartorna visar uppskattad aktuell andel av befolkningen med pågående symtomatisk covid-19-infektion i Sverige.
I ett framtida varmare klimat kommer avdunstningen från norra halvklotets våtmarker att öka betydligt mer än vad som tidigare varit känt. Det visar en internationell studie där forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet deltagit. Den nya upptäckten ger oss viktig kunskap kring hur den globala vattenbalansen kommer att påverkas i framtiden.
Att förlora en kroppsdel kan få stor inverkan på både funktion och känsla, med så kallade fantomsensationer. Forskningen om proteser har dock gjort stora framsteg, och det är nu möjligt att återfå känsel på konstgjord väg, genom kirurgiskt implanterade elektroder. Arbetsterapeuten Ulrika Wijk har undersökt om det också går att skapa känselintryck från en konstgjord hand – utan kirurgiskt ingrepp.
Ibland blir släktingar fosterföräldrar, men ganska lite är känt om släktinghemsföräldrarnas situation. En ny avhandling visar att behovet av stöd varierar stort med relationen till barnet. Men gemensamt är att de alla styrs av kärlek och plikt.
119 000 personer har på torsdagen 8 maj, laddat ned och använt appen COVID Symptom Tracker. Appen används i en forskningsstudie på Lunds universitet för att förstå och kartlägga covid-19 i Sverige.
Med hjälp av synkrotronljus har forskare studerat vad som sker i nerverna vid diabetes. Tekniken gör det möjligt att med väldigt hög upplösning visa nervtrådars struktur i 3D.
– Kunskapen kan användas för att kartlägga mekanismer för hur nervtrådar förtvinar och försöker växa ut igen. Det innebär att vi bättre kan förstå hur diabetes påverkar nerver i armar och ben, säger Lars Dahlin, professor i handkirurgi.
I polarområden är djuren specialister på att spara energi. Det är kylan, den kärva miljön och den ständiga jakten på mat som gör att de utvecklat dessa talanger. Nu har forskare upptäckt ett tidigare okänt sätt att spara energi som fåglar tar till då polarnatten råder: Fåglarna försvagar sitt eget immunförsvar för att istället lägga energin på att hålla sig varma och att leta efter mat.
Skärmtiden har ökat, och de nattliga meddelandena till vännerna gör att dygnsrytmen förskjuts osunt mycket om helgerna. Bland de barn som studerats syns också ett samband mellan mindre än sju timmars sömn per natt och övervikt såväl som sämre betyg.
Prisraset på olja är historiskt. Men även om kraschen leder till att oljebrunnar pluggas igen för gott, är det inte alls säkert att det påskyndar en grön omställning. De oljeproducenter som överlever kan sälja olja dyrt om några år – om vi inte minskar fossilberoendet.
En gratisapp som ska hjälpa till att kartlägga smittspridningen i Sverige och öka kunskapen om coronaviruset lanseras av forskare vid Lunds universitet.
Oligomerer är giftiga proteinklumpar som bryter ner nervcellerna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Nu har ett internationellt forskarteam lyckats mäta hur snabbt giftiga oligomererna skapas och bryts ner. Upptäckten kan bli avgörande i jakten på nya metoder att begränsa demenssjukdomen.
Knivhyllan har ersatt bokhyllan som signal för kulturellt kapital. Men efter decennier av livsstilsätande, matlagningsprogram och munhålesensationer håller en ny matgeneration på att etablera sig. Matetnologen Håkan Jönsson ser en comeback för halvfabrikat och avhållsamhet.
I coronatider är det utomhus som gäller när familjemedlemmar ska rastas samtidigt som vi tillämpar social distansering. Passa då på att bota er artblindhet! All forskning visar att ju mer vi vet om naturen, desto mer vill vi värna den. Här kommer tips på tio vanliga – och de flesta även ätbara – växter att leta efter, i staden eller på skogsutflykten.
Ökad risk för hatstormar mot journalister kan påverka yttrandefrihet och demokrati. I ett nytt projekt ska forskarna bland annat analysera vad som skrivs om 2 000 journalister på Twitter. Att självcensur förekommer visar den inledande kunskapssammanställning som forskarna gjort.
Småfåglarnas taktik för att klara av matbrist och kalla vintrar är att sänka temperaturen på näbben. Därmed förhindrar de att kroppsvärme går förlorad. Det visar en ny studie gjord av forskare i Lund och Storbritannien.
Vi är sociala varelser och i kriser har vi en tendens att ty oss till varandra, att vara nära. Men den här krisen tvingar oss att göra precis tvärtom, att hålla fysisk distans. Hur påverkar det vår psykiska hälsa och vad kan vi göra för att må så bra som möjligt, trots allt?
Varje kris startar nya värderingssystem. Det kommer hända den här gången också, enligt platsforskaren Ola Thuvesson som spår att dagens kosmopolitiska reseideal kommer att utkonkurreras av andra.
Fotosyntesen spelar en avgörande roll för livet på jorden. En del forskare har tyckt sig se indikationer på att kvantmekaniska effekter är av betydelse i fotosyntesens komplexa process, men de idéerna krossas nu i en ny studie.
Många som intensivvårdats repar sig fint på egen hand, men en del patienter behöver fortsatt hjälp för att må bra. Bland annat kan det uppkomma otäcka minnen av mardrömmar. Lundaforskaren Karin Samuelson snabbutbildar ny sjuksköterskor inom intensiv. Och hon vet faran med att släppa hem intensivvårdspatienterna utan uppföljning.