Hur utformar vi bäst insatser för att minska den globala fattigdomen? Med hjälp av forskning byggd på fältexperiment har Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer, lagt grunden till att besvara denna för mänskligheten så fundamentala fråga. Tre forskare som delar på Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019.
2019 års Nobelpris i kemi belönar utvecklingen av litiumjonbatteriet. Detta lätta, laddningsbara och kraftfulla batteri används i dag i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar. Det kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2019 till James Peebles, Michel Mayor, och Didier Queloz. Priset belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem.
William D. Nordhaus och Paul M. Romer har utvecklat metoder för att besvara några av vår tids mest avgörande och utmanande frågor om hur vi skapar långsiktig tillväxt och globalt välstånd.
Nobelpriset i kemi 2018 går till Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter för att de har tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör största nytta för mänskligheten. Enzymer framtagna genom riktad evolution används för att tillverka bland annat biobränslen och läkemedel. Antikroppar utvecklade med en metod kallad fagdisplay motverkar autoimmuna sjukdomar och kan i vissa fall bota spridd cancer.
En trio forskare inom laserfysik får dela på årets nobelpris i fysik. Fransmannen Gérard Mourou och Donna Strickland från Kanada delar den ena halvan för sin metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser. Den andra delen går till Arthur Ashkin, USA för den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system.
Psykologi har stor betydelse för vilka ekonomiska beslut vi människor fattar. Den som visat hur mänskliga karaktärsdrag styr såväl individuella beslut som utfall på marknader på ett förutsägbart sätt är amerikanen Richard H Thaler, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.
Nobelpriset i kemi 2017 tilldelas Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi. Metoden har tagit biokemin in i en ny era och det är lättare än någonsin att fånga biomolekyler på bild.
Den 14 september 2015 observerades för första gången någonsin universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Gravitionsvågorna fångades av årets nobelpristagare i fysik.
Den moderna ekonomin hålls samman av oräkneliga kontrakt. De nya teoretiska verktyg som årets nobelpristagare i ekonomi, Oliver Hart och Bengt Holmström, utvecklat hjälper oss att förstå verklighetens kontrakt och institutioner, och att undvika fallgropar när det gäller att skriva kontrakt.
En väldigt liten hiss, konstgjorda muskler och minimala motorer. 2016 års Nobelpris i kemi går till Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa för deras formgivning och framställning av molekylära maskiner. De har utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och som – när energi tillförs – kan utföra ett arbete.
Årets pristagare öppnade portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd. De har med avancerade matematiska metoder studerat ovanliga materiefaser som till exempel supraledare, supravätskor eller tunna magnetiska filmer. Många hoppas på framtida tillämpningar, både inom materialvetenskap och elektronik.
Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att dela ut Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2015 till Angus Deaton, Princeton University, NJ, USA, för hans analys av konsumtion, fattigdom och välfärd.
2015 års Nobelpris i kemi går till Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Deras arbete har gett fundamental kunskap om hur den levande cellen fungerar och ligger också till grund för exempelvis utveckling av nya cancerbehandlingar.
Takaaki Kajita i Japan och Arthur B. McDonald i Kanada belönas med 2015 års Nobelpris i fysik för avgörande insatser i experiment som avslöjat att neutriner byter identitet. Denna förvandlingskonst kräver att neutriner har massa. Upptäckten har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2014 till Eric Betzig Janelia Farm Research Campus, Howard Hughes Medical Institute, Ashburn, VA, USA och Stefan W. Hell Max-Planck-Institut für biophysikalische Chemie, Göttingen och Deutsches Krebsforschungszentrum, Heidelberg, Tyskland och William E. Moerner Stanford University, Stanford, CA, USA för ” utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi”
För att Sverige ska återta en internationell tätposition inom matematikområdet kommer Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien att ge stöd till sammanlagt 84 framstående matematikforskare under 2014–2022. Stödet uppgår till totalt 160 miljoner kronor. De 15 första tjänsterna är nu beslutade.
Det är omöjligt att säga om priserna på aktier och obligationer ska gå upp eller ner nästa dag eller vecka. Men det är fullt möjligt att i grova drag förutse kursutvecklingen över en längre tid på, exempelvis, tre till fem år. Dessa upptäckter, som kan verka både förvånande och motsägelsefulla, har gjorts och analyserats av årets ekonomipristagare Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller.
Förr använde kemister plastkulor och pinnar när de byggde sina molekylmodeller. Idag har modellerandet flyttat in i datorer. Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel lade på 1970-talet grunden till de kraftfulla program som numera används för att förstå och förutspå kemiska förlopp. Verklighetstrogna datormodeller har blivit avgörande för de flesta framsteg som görs inom kemin.
François Englert och Peter W. Higgs delar årets Nobelpris i fysik för teorin om hur partiklar får sin massa. Oberoende av varandra föreslog de teorin samtidigt år 1964 (Englert tillsammans med sin numera avlidne kollega Robert Brout). Först 2012 bekräftades deras idéer genom upptäckten av en så kallad higgspartikel vid CERN-laboratoriet utanför Genève i Schweiz.