William D. Nordhaus och Paul M. Romer har utvecklat metoder för att besvara några av vår tids mest avgörande och utmanande frågor om hur vi skapar långsiktig tillväxt och globalt välstånd.
Läs mer
Nobelpriset i kemi 2018 går till Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter för att de har tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör största nytta för mänskligheten. Enzymer framtagna genom riktad evolution används för att tillverka bland annat biobränslen och läkemedel. Antikroppar utvecklade med en metod kallad fagdisplay motverkar autoimmuna sjukdomar och kan i vissa fall bota spridd cancer.
Läs mer
En trio forskare inom laserfysik får dela på årets nobelpris i fysik. Fransmannen Gérard Mourou och Donna Strickland från Kanada delar den ena halvan för sin metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser. Den andra delen går till Arthur Ashkin, USA för den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system.
Läs mer
Psykologi har stor betydelse för vilka ekonomiska beslut vi människor fattar. Den som visat hur mänskliga karaktärsdrag styr såväl individuella beslut som utfall på marknader på ett förutsägbart sätt är amerikanen Richard H Thaler, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.
Läs mer
Nobelpriset i kemi 2017 tilldelas Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi. Metoden har tagit biokemin in i en ny era och det är lättare än någonsin att fånga biomolekyler på bild.
Läs mer
Den moderna ekonomin hålls samman av oräkneliga kontrakt. De nya teoretiska verktyg som årets nobelpristagare i ekonomi, Oliver Hart och Bengt Holmström, utvecklat hjälper oss att förstå verklighetens kontrakt och institutioner, och att undvika fallgropar när det gäller att skriva kontrakt.
Läs mer
En väldigt liten hiss, konstgjorda muskler och minimala motorer. 2016 års Nobelpris i kemi går till Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa för deras formgivning och framställning av molekylära maskiner. De har utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och som – när energi tillförs – kan utföra ett arbete.
Läs mer
Årets pristagare öppnade portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd. De har med avancerade matematiska metoder studerat ovanliga materiefaser som till exempel supraledare, supravätskor eller tunna magnetiska filmer. Många hoppas på framtida tillämpningar, både inom materialvetenskap och elektronik.
Läs mer
Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att dela ut Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2015 till Angus Deaton, Princeton University, NJ, USA, för hans analys av konsumtion, fattigdom och välfärd.
Läs mer
2015 års Nobelpris i kemi går till Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Deras arbete har gett fundamental kunskap om hur den levande cellen fungerar och ligger också till grund för exempelvis utveckling av nya cancerbehandlingar.
Läs mer
Takaaki Kajita i Japan och Arthur B. McDonald i Kanada belönas med 2015 års Nobelpris i fysik för avgörande insatser i experiment som avslöjat att neutriner byter identitet. Denna förvandlingskonst kräver att neutriner har massa. Upptäckten har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum.
Läs mer
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2014 till Eric Betzig Janelia Farm Research Campus, Howard Hughes Medical Institute, Ashburn, VA, USA och Stefan W. Hell Max-Planck-Institut für biophysikalische Chemie, Göttingen och Deutsches Krebsforschungszentrum, Heidelberg, Tyskland och William E. Moerner Stanford University, Stanford, CA, USA för ” utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi”
Läs mer
För att Sverige ska återta en internationell tätposition inom matematikområdet kommer Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien att ge stöd till sammanlagt 84 framstående matematikforskare under 2014–2022. Stödet uppgår till totalt 160 miljoner kronor. De 15 första tjänsterna är nu beslutade.
Läs mer
Det är omöjligt att säga om priserna på aktier och obligationer ska gå upp eller ner nästa dag eller vecka. Men det är fullt möjligt att i grova drag förutse kursutvecklingen över en längre tid på, exempelvis, tre till fem år. Dessa upptäckter, som kan verka både förvånande och motsägelsefulla, har gjorts och analyserats av årets ekonomipristagare Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller.
Läs mer
Förr använde kemister plastkulor och pinnar när de byggde sina molekylmodeller. Idag har modellerandet flyttat in i datorer. Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel lade på 1970-talet grunden till de kraftfulla program som numera används för att förstå och förutspå kemiska förlopp. Verklighetstrogna datormodeller har blivit avgörande för de flesta framsteg som görs inom kemin.
Läs mer
François Englert och Peter W. Higgs delar årets Nobelpris i fysik för teorin om hur partiklar får sin massa. Oberoende av varandra föreslog de teorin samtidigt år 1964 (Englert tillsammans med sin numera avlidne kollega Robert Brout). Först 2012 bekräftades deras idéer genom upptäckten av en så kallad higgspartikel vid CERN-laboratoriet utanför Genève i Schweiz.
Läs mer
Sverige i täten när raps och sockerrör byts mot vedämnen i växter. Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott presenterar rapporten Biodrivmedel — nu och i framtiden. Både den och en rapport från European Academies Science Advisory Council (EASAC) betonar vikten av nya biodrivmedel för att minska växthuseffekten.
Läs mer
Årets pris handlar om ett centralt ekonomiskt problem, nämligen att på bästa sätt para ihop olika aktörer med varandra. Det kan till exempel gälla att matcha skolbarn med skolor, eller donatorer av mänskliga organ med patienter som behöver en transplantation för att överleva. Hur kan detta ske så effektivt som möjligt? Vilken part gynnas av vilken metod? Priset belönar två forskare som besvarat dessa frågor; en resa från abstrakt teori om stabila allokeringar till praktisk utformning av marknadsinstitutioner.
Läs mer
Din kropp är ett finstilt samspel mellan tiotusentals miljarder celler. Varje cell har små mottagare, receptorer, som gör att den kan känna av och anpassa sig till omgivningen. Robert Lefkowitz och Brian Kobilka belönas med 2012 års Nobelpris i kemi för banbrytande upptäckter där de har kartlagt en betydelsefull familj av sådana receptorer: G-proteinkopplade receptorer.
Läs mer