Tema

Nyheter från IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Skillnad på teori och praktik i insatser för nyanlända

Etableringslotsar infördes i slutet av 2010 för att ge nyanlända stöd att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Lotsarna var tänkta att vara en slags kombination av privata arbetsförmedlare och coacher. Men hur blev det? Forskare vid IFAU visar på flera problem och utmaningar för den här typen av insatser.

Samhälle & kultur

Sterotypt utseende ger arbetsmarknadsutbildning

Personer som uppfattas ha ett stereotypt svenskt utseende har större chans än andra att bli rekommenderade en arbetsmarknadsutbildning, av manliga arbetsförmedlare. Det visar en ny undersökning som initierats av Arbetsförmedlingen och genomförts tillsammans med forskare från Stockholms universitet.

Samhälle & kultur

Storasyskon blir ofta chefer

Storasyskon har bättre social förmåga än småsyskon. Förstfödda har större uthållighet, initiativförmåga, social mognad och känslomässig stabilitet. De klarar sig bättre på arbetsmarknaden då de har större chans att hitta jobb och att arbeta som chef. En förstfödd har omkring 20 procent större chans att vara chef jämfört med syskon nummer tre. Däremot driver småsyskon oftare eget företag.

Samhälle & kulturUtbildning & skola

Äldre allt friskare och kan jobba ännu mer

Sysselsättningen bland äldre har ökat kraftigt, men inte lika mycket som de äldres hälsa förbättrats. Sett enbart till hälsan finns en stor potential för ett ännu högre arbetskraftsdeltagande bland äldre i Sverige i framtiden, säger Mårten Palme vid IFAU.

Samhälle & kultur

Könslönegapet ökar när första barnet kommer

I Sverige har kvinnor svårare än män att uppnå de allra högsta lönerna. Detta så kallade glastak finns bland tjänstemän i både privat och offentlig sektor. IFAU visar i en ny rapport att glastaket hänger samman med kvinnors större uttag av föräldraledighet.

Samhälle & kultur

Resultaten i skolan sjönk redan före 90-talets skolreformer

En rapport från IFAU visar att resultaten i svensk skola började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Betygsskillnaderna mellan skolor har däremot ökat och beror på att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Men familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte förändrats.

Samhälle & kultur

Vi finns där du är @forskningsnyhet