Sopbergen runt om i världen växer. Dessa deponier släpper ifrån sig miljöfarliga ämnen från alltmer komplexa produkter, som kommer att skapa problem för människan och miljön i flera generationer. Dr Britt-Marie Svensson, anställd som laboratorieingenjör vid Högskolan Kristianstad, presenterar i sin avhandling en ny metodik för att utvärdera de miljöfarliga ämnena.
Björndjur är de första djur i världen som har överlevt efter att ha varit utsatta för rymdens vakuum och strålning. Det konstaterar Ingemar Jönsson, forskare vid Högskolan Kristianstad.
Lärare får emellanåt skulden för att vara ovilliga att ta till sig forskningsresultat. Tidigare forskning har också visat att lärare, när de samtalar om sitt arbete, allt mer sällan riktar sig mot innehållet i undervisningen. Samtidigt har forskning visat att det är lärarna själva som är nyckeln till förändringar i skolan.
Sushi, manga-serier och elektronik. Inslag av Japan finns runt omkring oss och behovet av att veta mer om landet i öst, med världens näst största ekonomi, växer. Ingemar Ottosson, lektor i historia vid Högskolan, har skrivit en bok om Japans historia fram till idag.
Hur uppstår hägringar och hur bildas regnbågar? I en nyutkommen lärobok ger Jonas Persson, lektor i fysik vid Högskolan Kristianstad, svar på hur olika optiska fenomen i vår omgivning fungerar.
Läraryrket har förändrats mycket de senaste 20 åren. En ny bok, skriven av fyra lärare vid Högskolan Kristianstad, belyser lärarrollen i dagens samhälle och uppmuntrar till att se förändringar som möjligheter.
För första gången utsätts nu djur för den rena rymdmiljön med både vakuum och kosmisk strålning. Det berättar ekologen Ingemar Jönsson, forskare vid Högskolan Kristianstad.
I år är det 125 år sedan Kristianstadsförfattaren Gustaf Hellström föddes. Det uppmärksammar Lennart Leopold, lektor i svenska vid Högskolan Kristianstad, genom att publicera en interaktiv forskningsrapport där man kan följa i Hellströms spår.Det speciella med Lennarts forskningsrapport, som finns publicerad på Gustaf Hellström-sällskapets hemsida, är att den har interaktiva inslag. Genom länkar till andra hemsidor – med kartor, texter och bilder – kan var och en i fantasin resa i Hellströms fotspår, exempelvis till Hampstead i London, till Montparnasse i Paris, till Manhattan eller Woodstock i Amerika. Han understryker att texten om Hellströms miljöer bör ”avnjutas i små doser” istället för att läsas i ett enda stycke från början till slut. – Man kan söka i texten efter ett ortnamn som särskilt intresserar en, läsa det avsnittet och sedan själv gå vidare via de olika länkarna. Plötsligt kanske man hittar något helt annat i en viss stad som fascinerar en, förutom att den har Hellström-anknytning!
Sjuksköterskestudenter upplever ofta en krock mellan sina föreställningar om yrket och utbildningens faktiska innehåll. Med en helhetsbild av yrket kan lärosätena bättre möta de blivande sjuksköterskorna, menar Petra Lilja Andersson som disputerar på området.
För en Högskola belägen mitt i ett Biosfärområde och under ett år då Linné firar 300-årsjubileum är förmågan att läsa naturen ett högaktuellt ämne. Fredagen den 27 april disputerar Ola Magntorn* på sin avhandling om just detta ämne.
Hur påverkas hälsan när man har tvingats fly från sitt hemland och måste anpassa sig till att leva i ett nytt land? Frågan står i fokus i en ny forskningsstudie av Kerstin Samarasinghe, legitimerad sjuksköterska och adjunkt i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad*.
Vuxenpedagogiska teorier bygger på grundantaganden om att alla vuxna är autonoma och ansvarstagande och att de drivs av ett inre motiv att lära. En ny studie visar emellertid att dessa antaganden endast är ett önsketänkande som ger en idealiserad bild av den vuxne i utbildning.
Innehållet som kommuniceras mellan lärare och barn i förskolan riskerar att anpassas till en lek-, omsorgs- och lärandekultur, som kan bidra till att det specifika ämnet hamnar i skymundan. Det framgår i en unik studie vid Högskolan Kristianstad.
