Tema

Mördaralgens “fingeravtryck” blir dess fall

Växtplankton är mikroskopiska växter som utgör basen på näringskedjan i hav och sjö. En del växtplankton kan producera gifter som är skadliga för andra marina organismer, som till exempel fisk. Holly A. Bowers har studerat växtplanktons arvsmassa för att kunna identifiera och uppskatta mängden av ett antal skadliga växtplanktonarter. Hennes arbete är en viktig pusselbit för att förstå när och hur skadliga växtplanktonarter som till exempel ”Mördaralgen” får ett övertag och risk för fiskdöd uppstår.

Natur & teknik

Utsläpp av metaller från vägtrafik

I takt med ökade regleringar inom miljöområdet och en snabb teknikutveckling är det inte längre fabriker som är de största miljöbovarna. Istället har det mer diffusa utsläppen från produktanvändning fått en större betydelse. David Hjortenkrans vid Högskolan i Kalmar har undersökt vilka metallutsläpp som sker från bromsbelägg och däck.

Natur & teknik

Ny strategi för behandling av urinvägsinfektion

Ny strategi för behandling av urinvägsinfektion Urinvägsinfektion är en av de vanligaste förekommande bakteriella infektionerna hos människan. Lovisa Svensson vid Högskolan i Kalmar har undersökt hur gasen kväveoxid kan påverka infektionsförloppet vid en urinvägsinfektion. Forskningen kan i ett senare skede leda till att nya läkemedel utvecklas vilket är ytterst angeläget då traditionella antibiotika genom resistensutveckling riskerar att bli verkningslösa i framtiden.

Hälsa & medicin

Seger för ladusvalorna

De flesta kommer säkert ihåg debatten om ladusvalor och risken för att de skulle föra in salmonellasmitta i ladugårdar. Zoonosforskare vid Högskolan i Kalmar och Uppsala universitet har studerat ladusvalor och kan konstatera att något stöd för att ladusvalorna skulle vara salmonellaspridare inte finns. Detta resultat presenterar de i senaste numret av tidskriften Vector-borne and Zoonotic Diseases.

Natur & teknik

Vad händer när barr och löv bryts ned?

Nedbrytningen av barr och löv är en viktig del i skogens näringsbalans. Christian Brun vid Högskolan i Kalmar har studerat det nordliga skogekosystemet och fördelningen av grundämnen under nedbrytningen. Detta är viktigt för att bibehålla ett uthålligt skogsbruk, samt för att öka kunskapen om egenskaperna hos mer outforskade spårämnen. Det senare kan komma till användning i SKBs undersökningar angående slutförvar av utbränt kärnbränsle.

Natur & teknik

Progenitorceller kan minska skador på näthinnan

Näthinnan är den del av ögat som tar emot det som kallas synligt ljus och omvandlar det till elektriska signaler. De speciella celler som reagerar på ljus är så kallade fotoreceptorer. Vid vissa ögonsjukdomar drabbas fotoreceptorerna, som förtvinar eller försvagas och ger en varierande grad av synnedsättning. Ingela Liljekivst Soltic vid Högskolan i Kalmar har studerat hur progenitorceller bland annat kan bromsa utveckling av ärrbildningar på näthinnan.

Hälsa & medicin

Från pappersrecept till elektroniskt meddelande

Under århundraden har det handskrivna receptet varit det sätt som läkare har förmedlat sina läkemedelsordinationer. Nu genomgår receptet en förändring från pappersbaserat till elektroniskt meddelande. Det nya sättet, e-förskrivning, ger möjligheter att förbättra situationen för alla som använder medicin på recept. Bengt Åstrand vid Högskolan i Kalmar har studerat utvecklingen av elektroniskt stöd för förskrivning, uppföljning och forskning kring läkemedel och dess användning.

Hälsa & medicin

Ultramodern medicinteknik manipulerar urgammalt immunsystem

Vi utsätts dagligen för yttre hot i form av bakterier och virus, men är skyddade från majoriteten av dem genom vårt immunsystem. Komplementsystemet är en del av vårt immunförsvar. Fredrik Bexborn vid Högskolan i Kalmar har studerat komplementsystemet och vilka oönskade reaktioner som sker när blod kommer i kontakt med främmande materialoch hur de kan dämpas. Detta kan ge en vägledning vid till exempel implantatinsättningar och användning av dialysapparater.

Hälsa & medicin

Jästceller ökar produktionen av botemedel mot malaria

Malaria är en sjukdom som årligen drabbar 500 miljoner människor och leder till mellan två och tre miljoner dödsfall. Alla malariafall orsakas av en parasit som tillhör släktet Plasmodium. Under de senaste 30 åren har det varit stora problem att kontrollera malaria på grund av att parasiten har utvecklat resistens mot konventionella läkemedel. Man sätter nu sitt hopp till en ny typ av läkemedel som parasiten inte har utvecklat motståndskraft till; artemisinin. Mikael Olsson vid Högskolan i Kalmar har forskat kring hur artmisininproduktionen kan ökas genom att efterlikna en biologisk process i jästceller.

Hälsa & medicin

Varför avstår kvinnor från gynekologisk cellprovskontroll?

Genom att kvinnor deltar i gynekologisk cellprovskontroll så minskar risken för att drabbas av livmoderhalscancer. Därför strävar de ansvariga för gynekologisk cellprovskontroll efter ett högt deltagande. Marie Oscarsson vid Högskolan i Kalmar har undersökt varför kvinnor väljer att inte delta. Kvinnorna uppgav att det inte bara var ett skäl till att de avstått utan skälen var flera och komplexa och var bland annat påverkade av erfarenheter tidigare i livet. När kvinnorna som deltog i studien blev erbjudna att få ett cellprov taget och att de själva fick bestämma hur provtagningssituationen skulle se ut ökade deltagandet, men fortfarande valde en majoritet att avstå.

Hälsa & medicin

Vilka processer påverkar vattnen i Forsmark och Oskarshamn?

Vatten är det viktigaste mediet för transport av kemiska element och därför är det viktigt att förstå processerna som styr denna transport. Pernilla Rönnback vid Högskolan i Kalmar har studerat vattenkemin i yt- och grundvatten i Forsmark och Oskarshamn. Det är värdefull information som kan användas vid framtagandet av en lämplig plats för slutförvaring av det använda kärnbränslet.

Natur & teknik

Nationellt anhörigcentrum till Kalmar

Socialstyrelsen har beslutat att lägga ett nationellt anhörigcentrum i Kalmar. Elizabeth Hanson och Lennart Magnusson vid Högskolan i Kalmar kommer att vara verksamhetsledare. Centrat kommer att arbeta med vård och omsorg om äldre med fokus på anhörigfrågor. Socialstyrelsen finansierar verksamheten och ansvarar för den inför Regeringen.

Hälsa & medicin

Matematiska modeller för att se skogens resurser

Genom matematiska modeller går det att ge stöd för hushållning av skogens resurser. Per Bodin vid Högskolan i Kalmar har med hjälp av olika modeller bland annat studerat hur luftburna partiklar kan påverka ljuskvaliteten och hur denna i sin tur påverkar fotosyntesen och hur modeller kan användas för att bedöma skogars känslighet mot störningar såsom vind, skogsbränder och parasiter.

Natur & teknik

Hjälp för diabetiker att kontrollera blodsockret

Det finns idag ett behov av att kunna mäta olika sockerarters koncentrationer i vätskor speciellt inom livsmedelsindustrin och sjukvården. Henrik Engström vid Högskolan i Kalmar har i sin doktorsavhandling designat biosensorer för att mäta koncentrationen av bland annat maltsocker i havredryck. I förlängningen kan biosensorer utvecklas för att kontrollera blodsockret hos diabetiker.

Hälsa & medicin

TBE virus funnet hos flyttande fästingar

TBE eller fästingburen hjärninflammation är vissa år en vanlig infektion i Ryssland, Baltikum och vissa centraleuropeiska länder. I Sverige insjuknar cirka 100 personer varje år, varav de flesta i kust eller Mälarnära områden i Uppland, Stockholm och Sörmland.

Hälsa & medicin

Bromsbelägg och däck orsakar stora giftutsläpp

Slitagepartiklar från bromsbelägg och däck är fortfarande en stor källa för utsläpp av giftiga metaller. Forskare vid Högskolan i Kalmar har studerat stadstrafiken i Stockholm och kommit fram till att utsläpp av giftiga metaller inte har sjunkit nämnvärt trots stora miljösatsningar av bilfabrikanterna.

Natur & teknik