Genom att skapa material som kroppen har lättare att acceptera och genom att förbättra tekniken för att göra avgjutningar av molekyler i dessa material kan man på sikt förbättra utsikterna vid medicinska behandlingar. Jenny P Rosengren Holmberg har i sin forskning vid Högskolan i Kalmar tagit ett steg på vägen i detta arbete.
Många biologiska processer avgörs av hur olika molekyler i ämnen känner igen och binder vid varandra. Ett sådant exempel är vårt immunförsvar som styrs av molekyler som kallas antikroppar och som känner igen och binder till främmande molekyler som kallas antigen. På det sättet oskadliggör antikropparna de främmande ämnena. Antikroppen känner igen antigenet genom att antikroppen har som en ficka som passar strukturen hos antigenet perfekt.
Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste formen av blodcancer hos barn. Trots att behandlingen med cellgifter har blivit bättre så blir det ofta återfall av cancern. Johan Janssons forskning visar att cancerceller som utsatts för cellgifter och överlevt var mindre känsliga för cellgifter och dessutom mer aggressiva. Men forskningen visade också på upptäckter som skulle kunna förbättra behandlingen mot sjukdomen.
Genom att se vilka substanser och molekyler som påverkar utvecklingen av svåra sjukdomar kan man utveckla läkemedel som hindrar eller botar sjukdomar. Ann Novotny har i sin avhandling kommit fram till att signalmolekylen acetylkolin (ACh) är viktig för fortskridandet av tjocktarms- och ändtarmscancer, en kunskap som är viktig att ha i arbetet med att tar fram läkemedel som blockerar ACh:s effekter på tumörceller.
Bara för att två bakterier tillhör samma art betyder inte det att de har samma egenskaper. Karin Holmfeldts forskning på marina bakterier visar att exempelvis virus kan förändra en bakteries egenskaper utan de gener som används för artbestämning hos bakterien påverkas. På fredag, den 21 augusti, disputerar hon vid Högskolan i Kalmar.
Genom att veta vad alger livnär sig på kan man motverka de negativa effekterna under vissa algblomningar. Andreas Brutemark har studerat de två mikroalgerna Prymnesium parvum, vars gift dödar fisk och Dinophysis spp., som framkallar diarré och kräkningar hos människor som ätit förgiftade musslor.
Genom att identifiera och dessutom hitta metoder för att framställa de ämnen, feromon, som vissa insekter utsöndrar för att antingen locka till sig andra individer av samma art, potentiella sexpartners eller för att varna varandra för fiender, kan många människoliv räddas i främst tredje världen. Björn Bohman vid naturvetenskapliga institutionen har disputerat med sin avhandling ”Identification, synthesis and structure-activity studies of semiochemicals”.
Molekylär igenkänning är central i många biologiska system. Celler i kroppen kommunicerar via signalsubstanser, exempelvis hormoner, som känns igen av mottagarstrukturer, receptorer, antingen på ytan av cellen eller i dess inre. Igenkänningen styrs av olika typer av interaktioner mellan molekylen och receptorn – typ och styrka hos interaktionen beror bland annat på omgivningens egenskaper. Många läkemedel verkar genom att förstärka eller försvaga interaktionen mellan signalsubstanser och receptorer.
Bakterien som orsakar matförgiftning tar hjälp av en mellanvärd, ett slags trojansk häst, för att överleva. Det har Diana Axelsson Olsson kommit fram till i sin avhandling vid Högskolan i Kalmar. Hennes resultat styrker att vatten faktiskt skulle kunna vara en smittokälla. De ger också viktig hjälp på vägen mot att på ett mer effektivt sätt mäta halten matförgiftnings-bakterier i vatten. Diana Axelsson Jonsson disputerar i Kalmar den 8 maj.
Dagens konsumtionssamhälle har lett till en ökad användning av varor. Metaller och organiska föreningar, ibland giftiga, sprids från samhället ut i miljön. Det kan medföra miljörisker. Den 30 april disputerar Nina Månsson med en avhandling där hon studerat hur så kallad Substansflödesanalys (SFA) kan hjälpa oss förstå vart och på vilket sätt ämnen tar vägen i stadsmiljön.
Vi är vana vid att Östersjöns algblomningar växer och frodas på oorganiska former av kväve och fosforutsläpp, exempelvis från jordbruk, industri, trafik och avlopp. Men den giftiga mikroalgen Prymnesium parvum (guldalg), som orsakar problem i Stockholms och Ålands inre skärgårdar, kan även ta upp och utnyttja organiska ämnen som humus (det bruna i sjöar), sockerarter och aminosyror.
Fördelningen av ämnen mellan olika medier (luft, vatten, jord, sediment och biota) bestäms till stor del av olika fysikalisk-kemiska egenskaper hos ämnena. Tyvärr är experimentella bestämningar av dessa nyckelegenskaper tillgängliga endast för en mindre del av de kemikalier som finns på marknaden. Tao Liu vid Högskolan i Kalmar utvecklar och validerar i sin licentiatavhandling modeller för att beräkna några av dessa egenskaper; Ångtryck, vattenlöslighet och fördelnings-koefficienten mellan n-oktanol och vatten.
Att patienten vaknar upp ur narkos under pågående operation är ett allvarligt problem som dessvärre förekommer i operationssalen då och då. Just nu pågår forskning kring “smarta material” som gör det möjligt för narkosläkaren att kontinuerligt följa nivån av narkosmedel i blodet hos patienten och förebygga dessa oplanerade, och för patienten mycket obehagliga, uppvaknanden.
Genom att para sig med flera hannar kan torngräshoppshonan få olikfärgade ungar. På så sätt ökar hon chanserna för sina barns överlevnad. Det är doktoranden Sofia Caesar som studerat gräshoppans parningsstrategier.
Stabiliteten hos biologiska molekyler är helt avgörande för det samspel som sker mellan molekylerna som finns i till exempel människor, djur, växter och bakterier. Linus Olofsson vid Högskolan i Kalmar har forskat kring stabiliteten hos vissa biologiska molekyler, mestadels proteiner. Hans forskning kan i framtiden bidra i kampen mot sjukdomar som beror på att vissa proteiner har för låg stabilitet eller fel struktur till exempel cystisk fibros och Alzheimers. Dessutom har grunden lagts till en metod för framtagning av nya enzymer som fungerar i organisk miljö.
I majnumret av den prestigefyllda engelska tidskriften Drug Discovery Today beskriver Sten Ohlson, professor i bioteknik vid Högskolan i Kalmar, i en debatt artikel hur hans tankar och forskningsresultat kring svaga eller transienta interaktioner mellan biokemiska molekyler kan revolutionera framtidens läkemedel.
Marina bakterier har förmågan att ta upp och fixera koldioxid med hjälp av solljus. Denna upptäckt har forskare vid Högskolan i Kalmar kommit fram till tillsammans med forskare i Spanien, Australien och Ryssland. Resultatet beskrivs i den internationellt ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS.
Arter av ormar och ödlor med variabel färgteckning har större ekologisk framgång. Anders Forsman och Viktor Åberg vid Högskolan i Kalmar har studerat 323 olika arter av ödlor och ormar i Australien. De arter som uppvisar en stor variationsrikedom i färgteckning var starkt underrepresenterade inom den grupp av arter som bedömts vara utrotningshotade.
Skelettmuskler behövs för att kunna utföra alla viljestyrda rörelser, för kroppshållningen och inte minst för att kunna andas och prata. Anna Svensson vid Högskolan i Kalmar har arbetat med att identifiera gener samt proteiner inblandade i nervutväxt och i återbildning av nervmuskelkontakter i muskel som saknar nervkontakt. Detta arbete kan kanske tillsammans med andra studier i framtiden bidra till en ökad förståelse av sjukdomar som amyotrofisk lateralskleros (ALS) och andra tillstånd med störningar i nerv-muskelfunktion.
Alunskiffer är en bergart som är bildad av gamla sediment från syrefattiga havsbottnar. Det innehåller ofta höga halter av giftiga grundämnen och är lättvittrad då den exponeras. Ulf Lavergren vid Högskolan i Kalmar har studerat hur arsenik, kadmium, koppar, molybden,nickel, uran, vanadin och zink frigörs och kan spridas i grundvattnet då alunskiffer påverkas av kemisk vittring. Detta är viktiga kunskaper för vår miljö och framtida dricksvatten.
