Kunde det ha gått åt mindre bränsle? Den frågan ställer forskare från Högskolan i Halmstad. Eftersom både miljö och ett företags ekonomi drar nytta av mindre bränsleförbrukning, är det viktigt att undersöka lastbilsförares ansvar för optimerad körning – oavsett last och väderförhållanden.
Genom att använda nyckeltal kan företag mäta och säkerställa kvaliteten i sina försörjningskedjor. Med hjälp av en ny matris, utvecklad av Aron Chibba vid Högskolan i Halmstad, kan tillverkande organisationer på ett enkelt sätt ta fram egna relevanta nyckeltal, vilket underlättar vid ISO-certifiering.
Barn som får vara delaktiga i vårdbeslut och bedömningar får en positivare upplevelse av vårdtiden. Detta kan underlätta återhämtningen efter en operation vilket kan minska behovet av smärtlindring och minska risken för sömnstörningar.
Oplanerade körstopp för tunga fordon är problematiskt. Förebyggande underhåll kan spara in servicekostnader och förbättra transporteffektiviteten. Hur olika fel tidigt kan upptäckas, och komponentfel förebyggas, i stadsbussar har undersökts i ny forskning från Högskolan i Halmstad.
Produkter styrs i allt större utsträckning av inbyggda datorer, det gäller exempelvis bilar och telefoner. Ju mer korrekt simuleringen är när produkterna utvecklas, desto bättre blir designen, och därmed ökar produkternas nytta. Forskning från Högskolan i Halmstad lyfter fram fördelarna med så kallad rigorös simulering.
Barn drabbas allt oftare av fetma såväl i Sverige som globalt. Ett europeiskt forskarlag – där forskare från Högskolan i Halmstad ingår – har kartlagt yngre barns hälsa i åtta länder. Resultatet visar att barns BMI-utveckling och viktkurva kan förutsägas vid två mättillfällen, vid ett och fem års ålder.
När lastbilar kör tätt efter varandra i så kallade fordonståg minskar bränsleförbrukningen för varje fordon. Självkörande lastbilar som kommunicerar med varann används redan. Nu kan de även upptäcka och avvärja problem på vägen.
Även om ett fordon är självkörande, behöver föraren hålla sig alert. Med hjälp av utvecklandet av simulatorer blir det lättare att se hur människan reagerar på situationer när självkörande fordon kör tätt efter varandra i så kallade fordonståg.
Går det att beskriva hälsa, träning och hälsovård som en religion? Svaret är Ja! I sin forskning har Britta Pelters vid Högskolan i Halmstad, tillsammans med sin forskarkollega Barbro Wijma från Linköpings universitet, kommit fram till att dagens hälsovurm uppfyller alla kriterier för att vara en religion. Något som bland annat innebär ökade risker för dem som inte passar in i den hälsosamma mallen.
Tvärtom vad man tidigare har trott så är smeknamn lika vanligt bland män och kvinnor. Det visar en ny studie av Linnea Gustafsson, namnforskare vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskning visar att kvinnor får sina smeknamn i intimare miljöer och inte får samma spridning som männens mer offentliga smeknamn.
En väl fungerande styrelse är inte alltid synonym med en styrelse som skapar de bästa förutsättningarna för utveckling av innovationer i små och medelstora bolag. En aktiv styrelse kan faktiskt hindra utvecklingen, menar innovationsforskaren Daniel Yar Hamidis som undersökt vilken roll ordförandeskapet i styrelsen spelar för ett företags utveckling.
En vanlig bil som gjorts om dels till att kunna vara självkörande, dels till att kunna samverka och kommunicera med andra fordon. Med den vann studenter vid Högskolan i Halmstad den internationella tävlingen Grand Cooperative Driving Challenge 2016 i Nederländerna.
Kunskaperna om arbetsliv och sysselsättning efter skoltiden för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är näst intill obefintliga. I avhandlingen ”Sysselsättning och social rättvisa” presenteras unika resultat från en nationell registerstudie om efter(sär)gymnasial sysselsättning, som på flera sätt går emot vad man tidigare trott.
Lastbilar i konvoj sparar på miljön. Men eftersom avståndet mellan fordonen bara är några meter krävs av säkerhetsskäl att realtidskommunikationen mellan lastbilarna aldrig felar. Forskare föreslår nu en lösning med två antenner per lastbil för att undvika radioskugga mellan fordonen.
Omklädningsrum för alla, oavsett kön, sexuell läggning eller religion. Ett dörrlås som öppnar sig automatiskt vid rökutveckling. Ett klädesplagg som läser av hälsotillståndet. Tre koncept för brandskyddet – från projektet Origo som med normkritisk design lyfter jämställdhetsfrågor på ett helt nytt sätt.
Utbyggnad av fjärrvärme i Europeiska städer kan minska utsläppen av koldioxid med en miljard ton per år. Men det saknas ofta kunskap bland beslutsfattare som kan leda till de nödvändiga investeringarna för ett framtida hållbart energisystem.
Under 2000-talet har det i Sverige skett en övergång från fossila till icke-fossila bränslen. Detta har lyfts fram som en framgång för politiska satsningar och miljöinnovationer. Men så är inte fallet – ökad eldning av sopor och träflis ligger bakom övergången som inte heller inneburit någon nämnvärd minskning av koldioxidutsläppen.
Forskningsprojektet Mångfaldslabbet – normkritisk innovation inom Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad får drygt 3,4 miljoner kronor av Vinnova för att ägna tre års forskning åt att ta fram nya idrottsredskap för barn med och utan funktionsnedsättningar.
Forskare vid Högskolan i Halmstad ska undersöka vad elever i gymnasiesärskolan får med sig för kunskaper som bidrar till ett självständigt samhällsliv.
Många har fått diagnosen aspergers syndrom som introducerades så sent som 1994. Nu försvinner den för att införlivas i begreppet autismspektrumsyndrom. Forskare vid Högskolan i Halmstad ska bland annat studera vad som händer med dem som skapat en identitet med diagnosen.