Tro på sin förmåga att arbeta, gör att kvinnor med rygg – och nackbesvär hittar olika sätt att hantera sin smärta, säger Mamunur Rashid, forskare vid Högskolan i Gävle som följt 200 smärtpatienter, och deras kamp för att komma tillbaka i arbete.
Genom att låta ett dataprogram analysera många röster i varierande åldrar, skulle programmet kunna hitta markörer för att en person faktiskt förställer rösten, menar Sara Skoog Waller, psykologiforskare vid Högskolan i Gävle.
Föräldrar som migrerat säger ofta till sina barn att ”Vi fick offra mycket när vi kom hit och nu måste ni på något sätt göra det värt det”.
– Detta skapar ett driv hos barn till migranter, säger Pinar Aslan, forskare vid Högskolan i Gävle.
Så kallade AR-glasögon, glasögon som förstärker verkligheten, kan hjälpa äldre och funktionshindrade att träna upp sin balans. Glasögonen gör det roligare att träna, samtidigt som de hjälper patienten att komma ihåg sina övningar.
Svenska skolor saknar gemensam undervisningskultur inom matematik. Japanska lärarutbildningar lär ut yrkesbegrepp systematiskt.
– Matamatiklärare får en verktygslåda med ett eget språk, som en målare eller en murare har i Sverige, säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
Mätningar av fysisk aktivitet på arbetsplatser brukar ske via självskattning. Men med modern teknik går det nu att mäta stillasittande och fysisk aktivitet objektivt. Det har visat sig att människor tycker att de sitter mycket mindre än de i själva verket gör.
När städer växer försvinner jordbruksmark i närområdet. Istället låter man skogar bli åkermark. Det bidrar till skogsskövling i regnskogar och gör också att städer blir sårbara ur ett försörjningsperspektiv. Det menar Stephan Barthel, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
En ny fiskfälla för strömming, abborre och siklöja har utvecklats för att vara mer lätthanterlig och samtidigt ge bra fångster. Den är skonsammare för fiskare, fisken och miljön. Nu ska fiskeredskapet utvecklas vidare vid Högskolan i Gävle i samarbete med ett fiskeriföretag.
Barn utan känslomässiga band till naturen skyddar den inte. Det visar forskning från Högskolan i Gävle.
– Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den, säger miljöforskaren Matteo Giusti.
När för många människor koncentreras till samma plats finns en stor risk att stress och jäkt förtar det positiva. Positiva upplevelser kännetecknas av lugn och ro, enligt en upplevelsekarta från Högskolan i Gävle. Det är något att tänka på vid planering av nya stadsområden, menar forskare.
Sjukskrivningar ökar bland unga vuxna och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken. Forskare i Gävle studerar vad arbetsgivaren kan göra för att bidra till hälsan inom handelssektorn, som anställer många unga.
Självkörande bilar, fjärrstyrda fordon, automatiserade gruvor, avancerade operationer inom vården och allt smartare hem. Alla väntar de på att en ny generation mobilnät – 5G.
Människor tenderar att värdera sin miljöpåverkan genom att använda den moraliska kompass de utvecklat för att handskas med sociala situationer – men detta kan göra mer skada än nytta, menar forskare vid Högskolan i Gävle.
Vistelserapportering och dopningkontroller som kan ske var som helst och när som helst. Antidopningsarbetet har stöd bland elitidrottarna men upplevs både som ineffektivt och orättvist, och i vissa delar integritetskränkande. Det visar en undersökning bland den yttersta eliten inom fyra internationella idrottsförbund.
När äldre personer är med i tv-serier har de ofta bara biroller. Kvinnor framställs som äldre vid yngre ålder än män. Deras sexualitet och attraktivitet är kopplad till fertilitet och deras åldrande skildras ofta som något främmande och skrämmande. Det framgår av forskning vid Högskolan i Gävle.
Arbetsvillkoren för socialarbetare i Stockholm har blivit bättre. Det visar en studie bland socialsekreterare som utreder barn och unga.
– Det är en yrkesgrupp som länge haft tuffa arbetsvillkor och att det äntligen verkar ha vänt är ju väldigt roligt, säger Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Väldigt många människor bor i städer som är hotade av översvämningar och risken för översvämning har ökat på grund av klimatförändringarna, där extrema regnmängder blir vanligare. Det finns kartor som ska förutse vårfloder och översvämningsrisker som bygger på antaganden och befintliga data, men de är inte kalibrerade mot verkligheten.
Ioana Stefans forskning handlar om immateriella rättigheter när det gäller samarbeten mellan företag eller andra organisationer. Hon poängterar att det är väldigt bra att vi blir mer öppna och samarbetar, då det kan hjälpa den teknologiska utvecklingen, men att det samtidigt kan uppstå många spänningar då det kan vara svårt att skydda sina idéer och de lätt kan missbrukas.
Hästgödsel är en outnyttjad resurs. Det menar forskare vid Högskolan i Gävle som studerat möjligheterna att utvinna biogas ur hästgödsel – och samtidigt återföra bra näring till jorden. Kretsloppstänket startade när en ridskola skulle flytta från orten.
Det är lätt att tro att man ska bli ”jättesmal”. Diskussionsforum på internet visar att det ofta uppstår orealistiska förväntningar inför överviktskirurgi. Vården måste hantera dessa förväntningar för att patienterna ska må bättre efter ingreppet. Till exempel genom samtalsgrupper med tidigare patienter.