Som en elbil, men utan räckviddsångest och med vatten som enda avgas. Bränslecellsbilen kan bli en vinnare när fossilbränslebilarna måste fasas ut. Japan har kommit längst, men även i Sverige rullar bränslecellsbilar på vägarna.
Värdefull kunskap om Amazonas växt- och djurliv riskerar att falla i glömska när ursprungsbefolkningen nekas sälja kött till framför allt lokala skolor.
– Det är bättre att utnyttja de resurser som redan finns i skogen på ett förnuftigt och hållbart sätt, säger miljöforskaren Torsten Krause.
Det behövs mer ordning och reda i skolan. Det är både regeringen, elever och lärare överens om. Men hur ska det gå till? Forskarna menar att strängare regler och hårdare disciplin inte hjälper. Istället handlar det om att skapa goda relationer mellan lärare och elever, och att byta straff mot uppmuntran.
Hundratals arter har utrotats när svampsjukdomen chytrid orsakat massdöd hos groddjur över hela världen. Nu kämpar forskare för att förstå hur smittan sprids i Sverige. Ett varmare klimat kan bidra till spridning norrut – med risk att redan känsliga grodpopulationer slås ut.
Mustig jord, uppfriskande sommarregn och multnande löv – olika årstider bjuder på olika dofter. Mest luktar sommaren, till och med åskväder har sin specifika doft. Men varför luktar det?
Risken för skogsbränder är stor, i delar av landet extremt stor. Farhågor finns för en upprepning av den heta brandsommaren 2018, som kan ha varit starten på en era med fler och större bränder i Sverige. Nu har forskare vid KTH tagit fram en algoritm som med hjälp av artificiell intelligens övervakar skogsbränder via radar.
Hur klarade våra förfäder extrema klimathändelser? Klimatarkeologer söker svar – bland annat i spåren av en köldchock för 1500 år sedan.
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Mer inhemsk produktion, ett uppsving för kvinnligt ledarskap och högre status för vårdyrken. Det är några av de positiva effekter vi kan komma att se i coronapandemins spår, tror forskare.
Samtidigt som covid-19 fortsätter skörda liv söker forskare svar på frågan: Hur kunde det ske? Kunskapen behövs för att besvara en än viktigare fråga: Vad kan göras för att det inte ska ske igen?
Omställningen till distansundervisning på gymnasierna har blivit en snabbkurs i digital undervisning för skolorna. Betygssättning och stöd de till de svagaste eleverna pekas ut som de svåraste utmaningarna. Men trots allt har anpassningen gått över förväntan.
Trenden med närodlad mat har vuxit sig allt starkare, och med ökad risk för pandemier lär intresset bestå. Men även alger, 3D-printad mat och virtuella besök på favoritrestaurangen kan mätta oss i framtiden. Åtminstone om man får tro forskarna.
Klyftan mellan fattiga och rika i Sverige har ökat sedan 1980-talet, då den ekonomiska jämlikheten var som störst. Men coronakrisen kan komma att möblera om i svensk ekonomi. Blir krisen långvarig kan nya aktörer kliva fram.
Organoider – levande modeller av mänskliga organ – ger forskarna en detaljerad bild av våra cellers inre liv. På Karolinska institutet används organoider just nu för att ta fram läkemedel mot det nya coronaviruset.
Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.
Hundar och andra rovdjur använder inte bara dofter för att lokalisera andra djur. Lundaforskaren Ronald Kröger visar nu att nosen fungerar som en värmekamera. Upptäckten kan förändra vår syn på hur rovdjur jagar.
Idag finns varken vaccin eller läkemedel som biter på det nya coronaviruset. Men forskning pågår på flera platser i världen. Även i Sverige.
Greta-generationen, morgondagens konsumenter, kräver ett hållbart konsumtionssamhälle. Något företagen måste rätta sig efter. Ett genomtänkt hållbarhetsarbete kan idag göras lönsamt – men det finns utmaningar.
Använder du din mobil tills den går sönder? De flesta väljer att köpa en ny fast den gamla fungerar. Den ”gamla” går i bästa fall i arv. I nästa bästa till återvinning. I värsta fall åker den rakt ner i hushållssoporna.
Varför inte börja med en legobit? Var kommer den ifrån och vilka barn får leka med den? Mer invecklad än så behöver inte hållbar utveckling vara – åtminstone i det första skedet.
