Utbildning & skola

Nyligen gav Skolinspektionen grönt ljus för könsuppdelade idrottslektioner på en muslimsk friskola. Beslutet har satt fingret på en fråga som går bortom religion. Håkan Larsson, professor i idrott vid GIH, menar att ytterst lite görs för att motverka traditionella könsmönster inom...

De svenska skolresultaten har blivit bättre i den senaste Pisa-undersökningen, men likvärdigheten mellan skolorna har blivit sämre och skillnaderna mellan olika skolors resultat ökar. Forskning från Göteborgs universitet visar att skolors organisation har betydelse för framgång, oavsett...

Komediserien The Big Bang Theory har belönats med Torsten Wiesel Midnight Sun Award för sitt sätt att sprida vetenskap. Fysikprofessor David Saltzberg är den som ser till att fysiken är korrekt. Men även en orealistisk bild av vetenskap är bra – om den inspirerar till kunskap, menar han.

Bristen på lärare är stor – och ökar. Varje år examineras omkring 8000 nya lärare, men enligt Skolverket skulle dubbelt så många lärare behöva examineras. Men utbildas de i rätt ämnen? UKÄ:s senaste rapport visar var behoven är störst.

I framtidens skola finns inga gränser mellan olika ämnen. Eleverna arbetar i projekt där de sammanställer information och skapar nya lösningar. Förutsättningen för deras arbete är digital teknik. Det är digitaliseringskommissionens ordförande, Jan Gulliksens förhoppningar när han...

Det är avgörande för demokratin att redan i grundskolan lära ut programmering. Utan förståelse för vad som får internet, telefonerna och banktjänsterna att fungera saknas möjlighet att påverka samhället. Det är både forskare och lärare övertygade om.

Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.

En dator till varje elev behöver inte alls innebära att eleverna lär sig mer. Tvärtom kan det göra att elevernas kunskaper försämras. Avgörande för resultaten är hur datorn används i undervisningen. Det visar både svensk och internationell forskning.

Internationella utvärderingar som Pisa ger inte hela bilden men resultaten speglar verkligheten. Att svenska elever presterar allt sämre är helt klart. Raset tycks ske mellan fjärde och åttonde klass. Det största raset har skett de senaste tre åren.

Behovet att minnas specifika fakta minskar när all information finns tillgänglig digitalt. Istället blir språklig kompetens den mest fundamentala kunskapen också för framtida generationer. Det handlar om förmågan att hantera information, tolka den och kommunicera den.

De elever som går i mindre klasser på låg- och mellanstadiet klarar sig bättre i utbildningssystemet visar svenska och internationella studier. De lär sig mer. Deras kognitiva förmågor är högre vid 13 års ålder och de utbildar sig längre än elever i stora klasser. De får också högre...

Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.

Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns bland de allra mest högpresterande.

Det är läraren som först och främst påverkar den enskilde elevens lärande. Men utan bra ledarskap i skolan och från skolans huvudmän finns inte förutsättningarna för lärarna att utvecklas. Forskning visar att det går en rak linje mellan ledarskap och elevens lärande.

Skillnaderna mellan olika skolor har ökat. Liksom skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan elever som presterar bra eller dåligt. En av de viktigaste orsakerna till detta anses vara det fria skolvalet. Men att ha många skolor att välja mellan tycks inte försämra resultatet rent...

Svensk skola är bra på att förmedla kunskaper som är nödvändiga i dagens och framtidens samhälle. Svenska elever utvecklar kreativitet, de lär sig reflektera och tänka självständigt - färdigheter som ligger i linje med en modern kunskapssyn men som inte alltid syns i internationella...