Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Allt fler personer i Sverige är flerspråkiga och nuförtiden är forskarna överens om att det bara innebär fördelar att tala flera språk. Men det finns många felaktiga föreställningar om skillnaderna mellan enspråkiga och tvåspråkiga. Som att tvåspråkiga barn är mer kreativa eller att flerspråkighet kan skydda mot demens.
Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också förvärra sömnproblemen, befarar svenska sömnforskare.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan.
– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.
I framtidens skola finns inga gränser mellan olika ämnen. Eleverna arbetar i projekt där de sammanställer information och skapar nya lösningar. Förutsättningen för deras arbete är digital teknik. Det är digitaliseringskommissionens ordförande, Jan Gulliksens förhoppningar när han beskriver framtidens skola.
Det är avgörande för demokratin att redan i grundskolan lära ut programmering. Utan förståelse för vad som får internet, telefonerna och banktjänsterna att fungera saknas möjlighet att påverka samhället. Det är både forskare och lärare övertygade om.
En dator till varje elev behöver inte alls innebära att eleverna lär sig mer. Tvärtom kan det göra att elevernas kunskaper försämras. Avgörande för resultaten är hur datorn används i undervisningen. Det visar både svensk och internationell forskning.
Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.
Internationella utvärderingar som Pisa ger inte hela bilden men resultaten speglar verkligheten. Att svenska elever presterar allt sämre är helt klart. Raset tycks ske mellan fjärde och åttonde klass. Det största raset har skett de senaste tre åren.
Behovet att minnas specifika fakta minskar när all information finns tillgänglig digitalt. Istället blir språklig kompetens den mest fundamentala kunskapen också för framtida generationer. Det handlar om förmågan att hantera information, tolka den och kommunicera den.
De elever som går i mindre klasser på låg- och mellanstadiet klarar sig bättre i utbildningssystemet visar svenska och internationella studier. De lär sig mer. Deras kognitiva förmågor är högre vid 13 års ålder och de utbildar sig längre än elever i stora klasser. De får också högre lön i arbetslivet. För högpresterande elever tycks däremot klasstorleken spela mindre roll.
Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.
Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns bland de allra mest högpresterande.
Det är läraren som först och främst påverkar den enskilde elevens lärande. Men utan bra ledarskap i skolan och från skolans huvudmän finns inte förutsättningarna för lärarna att utvecklas. Forskning visar att det går en rak linje mellan ledarskap och elevens lärande.
Skillnaderna mellan olika skolor har ökat. Liksom skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan elever som presterar bra eller dåligt. En av de viktigaste orsakerna till detta anses vara det fria skolvalet. Men att ha många skolor att välja mellan tycks inte försämra resultatet rent generellt.
Svensk skola är bra på att förmedla kunskaper som är nödvändiga i dagens och framtidens samhälle. Svenska elever utvecklar kreativitet, de lär sig reflektera och tänka självständigt – färdigheter som ligger i linje med en modern kunskapssyn men som inte alltid syns i internationella utvärderingar.
I alla slags samhällen i alla tider har barn och unga behövt lära sig saker. Att lärandet främst ska äga rum i institutioner av den typ vi kallar skola är ett ganska nytt påhitt. Ännu nyare är idén om samma slags skola för barn och unga ur alla samhällslager.
Senare års skolreformer har lutat sig mot forskningsrön, även om forskare ibland har helt olika uppfattningar. Men de viktigaste skolreformerna under 90-talet, kommunaliseringen av skolan och friskolereformen, drevs igenom av politikerna utan att konsekvenserna utreddes.