Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Sättet en person begravs på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. Sextonhundratalets adel var beroende av flera hierarkiers samverkan för att säkra sin status och exklusivitet. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.
Livslångt lärande är starkt sammankopplat med kravet på formell utbildning. Det visas i en färsk studie, vid Malmö universitet, som granskat policydokument från EU, OECD och UNESCO och jämfört med hur dessa sjösatts i de nordiska länderna.
Förr fanns det fyra sorters tid att förhålla sig till i Sverige: lokal soltid, järnvägstid (Göteborgstid), telegraftid och navigationstid. På 1800-talet levde svenskarna mestadels efter hur solen syntes över den lokala orten. Snabbare kommunikationer med järnväg krävde enhetlig tid i hela landet.
En dator kan lära sig måla som van Gogh. Tekniken finns även för att lära en artificiell intelligens, AI, att skriva en roman. Men hur bra blir det egentligen?
Hur påverkas upplevelsen av att titta på en film i mobiltelefonen, jämfört med att se den på en stor skärm i en biosalong? Det har undersökts i ett experiment som bland annat pekar på att visningssituationen påverkar förståelsen och känslan av närvaro – men även tittarens empati för filmens karaktärer.
Det finns omfattande folkrättsliga krav på att tillgodose säkerheten för flyktingar och migranter i sjönöd, visar juridisk forskning från Stockholms universitet. Av folkrätten följer att flyktingar och migranter som räddas till sjöss inte får återsändas till platser där de riskerar att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan allvarlig fara, och att stater har skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter även när de agerar utanför sina egna territorier.
Att öka medie- och informationskunnigheten bland medborgarna har blivit en alltmer angelägen demokratifråga. Ulla Carlsson, Unescoprofessor vid Göteborgs universitet, är redaktör för en ny bok som lyfter fram politikernas ansvar för digitaliseringen.
Hormonet oxytocin kan ha koppling till hypersexuell störning, det som ofta kallas sexmissbruk. Upptäckten öppnar på sikt för nya möjligheter till behandling av patienter med sexmissbruk.
Cykelolyckor är idag de olyckor som leder till flest allvarliga skador i trafiken. Att fler använde hjälm skulle minska antalet allvarliga skador. Men bättre underhåll av cykelbanor och förbättrad utformning av trottoarkanter skulle också kunna minska olyckorna. Liksom automatiska nödbromsningssystem som gör att bilen stannar innan den kör på en cyklist.
Att ständigt vara aktiv på nätet premieras och uppmuntras av samhället. Därför har vi också börjat acceptera att människor beter sig allmänt ohyfsat mot oss. Mobilen går före allt. Det menar Nanna Gillberg på Handelshögskolan i Göteborg.
I dag har 650 000 svenskar en privat sjukvårdsförsäkring. Den snabba framväxten av privata eller snarare halvprivata välfärdslösningar hotar den svenska modellen, det menar forskaren i ekonomisk historia, John Lapidus.
Det finns inte tillräckligt starka skäl för att införa EU:s inkomstförsäkring för jordbruket i Sverige, menar forskare som utrett stödformen. Inkomstrisken för bönderna är ungefär densamma som för andra småföretagare. Och det är tveksamt om det finns skäl att särbehandla jordbrukare, säger Sören Höjgård docent i nationalekonomi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Kan någon förtjäna att straffas om vi saknar fri vilja? I en filosofisk avhandling från Göteborgs universitet menar forskaren att delar av rättssystemet saknar moraliskt berättigande och behöver revideras.
Varför upplever vi vissa platser som otrygga – trots att risken för brottslighet där är låg? Berättelsen om en plats har oväntad stor betydelse för hur vi knyter an till ett område, enligt etnologen Elisabeth Högdahl. Hennes forskning kan förändra hur kommuner planerar nya bostadsområden.
Tryggheten och samhörigheten i Göteborg har ökat, medan stödet för en linbana över Göta älv har blivit svagare. Det är några av slutsatserna i 2018 års SOM-undersökning där 5000 slumpmässigt utvalda göteborgare får svara på frågor om till exempel trygghet, lokalpolitik och infrastruktur.
När städer växer försvinner jordbruksmark i närområdet. Istället låter man skogar bli åkermark. Det bidrar till skogsskövling i regnskogar och gör också att städer blir sårbara ur ett försörjningsperspektiv. Det menar Stephan Barthel, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
Yrkeskåren fiskare håller på att försvinna, enligt en avhandling vid Lunds universitet. Byråkrati och stress är några orsaker. Och att vi äter mer odlad och importerad fisk.
Alla har vi någon form av känslor som spelar in när vi ska köpa bil. Men även när vi väl sitter bakom ratten är det en mängd intryck som stimulerar våra sinnen. Just sådana intryck, framför allt baserade på bilinteriören, har kartlagts utifrån ett varumärkesperspektiv av forskare vid Linnéuniversitetet.
Balansen mellan rovfisken torsk och bytesdjuren sill och skarpsill är viktig för både fisket och ekosystemet i Östersjön. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en modell som beskriver fiskbeståndens interaktion och kan användas för en långsiktigt hållbar och lönsam fiskförvaltning.
Tidigare studier har visat att när vi blir trötta fattar vi beslut mer rutinmässigt och skjuter gärna upp riskfyllda och osäkra val. Det gäller även för läkare, visar forskare vid Linköpings universitet som undersökt hur beslutströtthet påverkar beslutsfattande inom vården.